En socialdemokrati i sönderfall inte nödvändigtvis bra för alliansen

Den som missat att Mona Sahlin avgick för en vecka sedan finns nog inte. Mona Sahlins tid i storpolitiken är nog historia nu. Problemet för hennes del är att hennes politiska karriär nog skulle ha avslutats för 15 år sedan. När Sahlin kom tillbaka till politiken (-98 vill jag minnas) så hade svenska folket inte förlåtit henne och historien visar nu att så blev det aldrig. Hon fick ingen comeback utan ledde partiet till det sämsta valresultatet sedan 1914. Jag betvivlar dock inte att Mona säkerligen har väldigt många kvalitéer och kommer säkerligen att få en lysande framtidn utanför politiken, men i förtroendebranschen hade hon inget att hämta.

Nu ska det väljas en ny socialdemokratisk ledare och vem aspirerar på partiledarposten i detta parti? Två personer har väl rakt ut förklarat att de står till förfogande för jobbet. Veronica Palm och Mikael Damberg åsyftar jag. Främst är det Veronica Palm av dessa bägge som det skrivits om i veckan. Jag kan konstatera att om hon blir vald till s-ledare kan alliansen mer eller mindre luta sig tillbaka för ytterligare fyra år vid makten 2014. Förutom det faktum att Veronica är relativt ung finns där inga som helst tendenser mot förnyelse. Inga av de punkter som väljarna har förklarat att de ratade sossarna på grund av har Veronica givit stöd åt omprövning. Veronica vill återinföra förmögenhetsskatten, avskaffa rut och höja inkomstskatten för alla som jobbar. Är det någon som känner igen politiken? Japp, det var denna politik s förlorade valet på. Mest komiskt blir det när Veronica ska förklara sitt ställningstagande kring förmögenhetsskatten i dagens industri " Ett passivt kapital som gör ingen nytta" är Veronicas definition av förmögenhet. Nejmen så bra då, nu har sosseritet än en gång förklarat för oss hur vi ska leva våra liv och vad som gör nytta och vad som inte hör nytta. Vänta bara till de börjar peka ut annat som inte gör nytta och annat som gör nytta. Det kan ju aldrig någonsin vara så att jag bestämmer huruvida de pengar jag sparat ihop gör nytta eller inte. Vilken oerhörd tur vi svenskar har som har blivit försedda men en så godhjärtad socialdemokrati som på ett förtjänstullt sätt framlägger fakta kring vad som gör nytta och inte. Då slipper jag ju det besutet själv.
Jag är kluven till hur sossarna bör hantera Palm. Å ena sidan garanterar hennes partiledarskap en fortsatt alliansregering men å andra sidan är jag av den uppfattningen att de svenska borgerliga partierna behöver ett starkt motstånd från sossarna och vänsterpartierna för att utvecklas och komma med nya idéer. Inom några veckor bör det stå klart vem valberedningen nominerar och då kan vi mer ingående dra slutsatser kring politikens riktning och innehåll. Det här är ju bättre än den bästa sit-com. Tur att man betrakar eländet från utsidan.

Den ofrivillige monarken

Skandalboken "Den motvillige monarken" gavs ut i veckan och redan innan utgivning hade den debatterats och diskuterats ur alla synvinklar. Boken i sig är inget annat än ren kvällstidningsjournalistik (säger jag som inte själv läst boken) och detaljerna iboken är antagligen bara intressant för de som älskar att gotta sig i andras olycka. Men vad boken egentligen gör är den skapar en debatt om kungahusets vara eller inte vara.

För flera år sedan var jag en övertygad rojalist och ansåg att kungen var en utmärkt symbol för vårt land och demokratiskt vald indirekt genom sitt breda folkliga stöd. Nu har jag fock ändrat uppfattning. Kungahuset må fortfarande vara en svenskt tradition och en bra symbol i världen men om man tänker lite längre, lite bortanför de glittrande medaljerna eller ståtliga slotten kan man se det ur ett helt annat perspektiv. För mig har maktdelningsprinciperna blivit allt viktigare. I dagsläget ligger all politisk makt hos de politiska partierna och dess kanslier. Under förra mandatperiod kan vi nog säga att makten låg enbart hos regeringen med tanke på att vi hade en majoritetsregering och under innevarande mandatperiod har makten mer flyttats till riksdagen eftersom vi numera sitter med en minoritetsregering. Men detta är enligt mitt sätt att se den otillräckligt. Vi behöver ha ytterligare maktdelningsinstrument och kungahuset sitter i vägen för detta.

Allra helst hade jag velat se ett politiskt system där vi hade riksdagen (uppdelad i två kammare: en direktvald och en med regionala representanter), regeringen (tillsatt av riksdagen) och en direktvald president. Allt detta skulle knytas samman av en ny konstitution eller grundlag som förutom att beskriva ovan nämnda maktfördelning definierade våra medborgerliga rättigheter såsom okränkbara i förhållande till staten. En sådan konstitution skall i princip inte kunna förändras utan ska vara bestående och inte föremål för den dagsaktuella politiken. Presidentens roll blir i förhållande till riksdag och regering är extremt spännande och ingenting jag tänker redogöra för här och nu utan bjuder in dig till ett bloggsamtal kring detta. Jag uppmanar läsekretsen att bidra med tankar och idéer kring detta och tillsammans kan vi nog komma fram till något klokt. Posta idéerna genom kommentatorsfunktionen. Jag ser fram emot era tankar.

Bara tre av tio LO-medlemmar stödjer bidrag till s

LO är som bekant ett fackförbund som sedan start är starkt förknippat med sossarna och dess maktutövning. Genom lämpliga bidrag från LO till S i valrörelserna har fackförbundet kunnat tillse att just deras frågor prioriteras. Köp av makt kallas i andra sammanhang för mutor, bjudresor eller liknande men i detta fallet är det helt legitimt tydligen. Människors surt förvärvade pengar skickas alltså i en direkt linje från lo-medlemmarna till lo till sossarna. Vare sig de vill eller inte måste de alltså stödja detta parti som så länge varit lika med makten. Om medlemmarna hade fått bestämma hade denna verksamhet varit finito vid det här laget. Endast 30 % av LO-medlemmarna stödjer detta. LO har dock inga som helst planer att sluta med maktköpet trots det svaga stödet för det samma. Det är med andra ord inte särskilt konstigt eller anmärkningsvärt att medlemmar som inte röstar på s flyr denna maktapparat. tappet kommer givetvis fortsätta så länge donationerna fortlöper. Enligt LO själva är det inget problem att medlemmarna inte stödjer detta. LOs vice ordförande berättade för oss i media häromdagen att de inte kommer sluta med donationerna men däremot kommer de att informera bättre om varför de skänker medlemmarnas pengar till ett politiskt parti. Det är ju en oerhörd tur att en del av "die partei" kan förklara för den oinsatta massan om varför de vet bättre än dem. För oss som står utanför ter det sig dock mycket självklart att donationerna saknar stöd bland medlemmar och allmänheten i synnerhet.

1e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden...

... är jag nominerad till.

I måndags höll vi nomineringsstämma i Centerpartet i Ronneby kommun. Resultatet blev en oerhörd bredd. Kenneth Michaelsson blir nominerad till kommunstyrelsens 1e vice ordförande, Kristina Valtersson, ordförande i socialnämnden och jag nomineras till 1e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, vilket är en helt ny nämnd som är en sammanslagning av tidigare För- och grundskolenämnden och gymnasienämnden. Det innebär att det blir en oerhörd stor nämnd som tar ca 40 % av kostnadsbudgeten. Det är naturligtvis en stor framgång för Centerpartiet att för vara med i ledningen av denna nämnd. Jag ser verkligen fram emot arbetet. Nämndens verksamhet startar den 1 januari och tiden fram till dess kommer att användas till att bekanta sig närmare med verksamheten och tillämpliga lagrum. Nu är ju iofs inte namnen klubbade av fullmäktige då detta sker i december förutom kommunstyrelsen som klubbas denna vecka såvitt jag förstår, men inget talar för att nominerade namn inte också väljs då partierna av hävd accepterar varandras nomineringar.

Vidare får vi också vice ordförandeposten i Miljö- och byggnadsnämnden, valnämnden och helsobrunnen. Vi får också ordförandeposten i Miljöteknik, Överförmyndarnämnden,och Miljö. och Energirådet. Hela laguppställningen finns presenterad i länken ovan. Det blir ett enormt taggat och energirikt gäng som drar igång arbetet efter nyår.

USA-Val

På tisdag är det mid-term election i USA och mycket talar för att Barack Obama kommer att straffas av amerikanerna för att förändringarna går för slött. Detta varnade jag för när Obama valdes för två år sedan, nämligen att han lyckades entusiasmera amerikaner som inte tidigare varit representerade av någon och att dessa väljargrupper har en låg tålamodströskel. Obama lovade "change we can believe in" och fick människor att tro att detta förändrar vi över en natt. Men ett skenande budgetunderskott och en kraschande banksektor förändrar man inte snabbt. När de eldiga talen och you-tubekampanjerna tystnat är det dags för vardags för den amerikanska presidenten och här någonstans falnar blomman. De som lovats change kräver detta och vill se en ekonomi som repar sig snabbt så att deras problem blir lösta. Så blir det dock inte. Obama har inte lyckats vända ekonomin än och efter att ha blivit rejält vingklippt i health-care-debatten ligger han inte bra till i opinionen. Många institut bedömer hans möjligheter att bli omvald som extremt låga.

Men nu är det inte presidentval utan kongressval och det är dags för lite drygt en tredjedel av senatorplatserna och alla representathusplatserna att sättas på spel. Valet kommer troligtvis användas för att protestera mot de uteblivna förändringarna genom att republikanerna tar hem ett stort antal platser. Efter tisdagens val kommer Obama att få väldigt svårt att få igenom sina förslag och republikanerna har stora möjligheter att hänga på många av sina förslag på Obamas "propositioner" samt initiera en hel del republikanska tankegångar och förslag. Obama har hittils i kampanjen fått använda mycket av sin tid till att försvara många demokraters platser däribland Harry Reid och därigenom hela sin egna politiska framtid. Det finns en stor risk att Obama blir parantes i USAs presidenthistoria om valet går republikanernas väg på tisdag.

Allt är naturligtvis inte nattsvart för demokraterna utan det finns faktiskt något som kan bli Obamas räddning och räddningen stavas tea-party. En extremkonservativ rörelse men Sarah Palin som frontfigur. Tea-party har vunnit enorma framgångar bland republikanerna och i flera delstater ligger deras kandidater väldigt bra till. Men mycket större än så här kan antagligen inte rörelsen bli - average Joe kommer man aldrig att nå, snarare skrämma bort. Beroende på hur stora framgångar dessa gör kommer de att spela olika stora roller i nästa presidentval. Om framgångarna blir stora kommer folket att sluta upp bakom Obama och en ny period kan läggas till hans politiska historia. Efter tisdag har vi nog svaret.

Sd är inte konsekventa

Idag presenterade SD sin budget. Med minskad invandring på 90% tros alla problem vara lösta. Deras beräkningar kring invandringen tänker jag inte kommentera just nu men något som faktiskt förtjänar att nämnas är deras syn på biståndet. Kraftigt sänkt bistånd föreslås tvärtemot vad man sade i valrörelsen. I valrörelsen proklamerade Sverigedemokraterna att de var de enda som verkligen brydde sig om de som verkligen behövde hjälp genom att öka biståndet. Det visade sig dock bara vara tomma ord och istället gör de tvärtemot och sänker biståndet. Retoriken hänger helt enkelt inte ihop med politiken.

Socialistiska hydran i utrikespolitiken

Någon uppgörelse om Afghanistan mellan sju partier i Riksdagen blir det nog inte. Detta ska vi inte beklaga utan vi ska beklaga att socialdemokraterna inte har något som helst intresse av att ta ansvar. Istället för att göra upp med regeringen där socialdemokraterna och alliansen faktiskt har en likartat inställning väljer Sahlin att ge näring åt sin groteska socialistiska hydra där det alltmer blir tydligt att denna hydra i likhet med den mytologiska, bär ett odödligt minsta huvud. Det är väldigt tydligt att det är kamrat Lasse som håller i den utrikespolitiska taktpinnen i Sahlins politik. Mona Sahlin har nämligen bestämt sig för att gå fram tillsammans med Lars Ohly och förhandla med regeringen om Afghanistan och här sitter den stora låsningen i svensk politik just nu. Det finns inte en chans i helvetet att alliansen skulle vilja göra upp med ett kommunistparti i utrikespolitiken, det tragiska är att Sahlin vill det. Det rätta just i detta läget vore att isolera de två extrempartierna i riksdagen och göra en 6-partiuppgörelse. Om Sahlin är klok nog och lär sig av det gigantiska valnederlaget skulle hon göra sig fri från kommunistoket och se till Afghanistans bästa.

Insatsen i Afghanistan

Den tragiska dödsskjutningen i Afghanistan är väl vid det är laget genomkommenterad och jag tror faktiskt inte att jag tillför något ytterligare just nu men vad som är viktigt att konstatera och helhjärtat stå bakom är det faktum att ett tillbakadragande av trupperna i det här läget är fullkomligt orealistiskt. Att nu sätta en tidsplan på när svensk trupp ska ut ur Afghanistan är samma sak som att berätta för talibanerna att om de väntar ett slag så lämnar vi landet varefter det är fritt fram att ta över styret igen. Min förhoppning är att samtliga riksdagspartier står bakom en fortsatt insats med allt vad detta innebär.

Nytt utseende på bloggen.

Som ni kanske ser har bloggen fått ett nytt utseende. Just nu pågår ett arbete att strukturera om bloggen. Bloggen kommer alltmer att inrikta sig på mitt arbete för Ronneby, Blekinge och Frihet och en hel del kommer att skalas bort som gjort bloggen något plottrig. Jag mottar mer än gärna synpunkter på hur bloggen ska bli ännu bättre.

Debatt: Framtiden tillhör den som vågar

Behovet av ett öppet och tolerant samhälle har sällan varit så stort som i dessa dagar. Valet den 19 september ledde till att ett parti som inte tror på öppenhet och tolerans vann mark och tog sig in i riksdagen. Vi är många som ser detta som ett fenomen snarare än parti. Jag är av uppfattningen att Sverigedemokraternas framgångar beror på en rädsla hos en del att omvärlden har gått allt snabbare fram och att de själva tillhör förlorarna i en allt mer internationell och globaliserad värld. När jobbet försvinner och flyttas till Rumänien eller Kina eller när konkurrenterna om ett jobb inte längre kommer från Borås eller Växjö utan från Shanghai eller Sao Paulo är det naturligt för de som inte hänger med i denna utveckling, att slita tag i handbromsen och längta tillbaka till ett Sverige som inte längre finns. Många av Sverigedemokraternas starkaste fästen ligger i områden där de boende knappt har sett röken av invandrare, då kan inte deras framgångar förklaras med att 5,7 % av svenskarna skulle vara rabiata rasister. Utmaningen för alla oss som tror på ett samhällsklimat som präglas av tolerans, öppenhet, respekt och medmänsklighet ligger i att förklara att vi alla vinner på ett samhälle byggt på öppenhet mot omvärlden. Det finns inte ett exempel i världen på hur stängda gränser och misstänksamhet gentemot dina medmänniskor har varit vägen till framgång. Jag är övertygad om att vi med utökade satsningar på högre utbildning, omställning av näringslivet till ett internationellt topplag och utbyte med andra länder kommer att stå som vinnare i framtiden. Förutsättningarna kunde ju inte vara bättre. Vi bor i ett land där människorna i alla internationella sammanhang prisas för vår samarbetsförmåga och vårt innovativa tänkande. Låt oss då slå vakt om detta och utveckla Blekinge och Sverige till att bli en del av den framgångsvåg vi har framför oss, om vi vågar. Framtiden tillhör den som vågar. Visst vågar vi säga nej till inskränkthet och intolerans och säga Ja till öppenhet och respekt för allas okränkbara värde.

alliansregeringen

Veckan som gått har givit oss en ny regering. Efter drygt två veckor av spekulationer hit och dit presenterade Alliansen den nya regeringen i tisdags. Det blir en regeringen med fullt fokus på att leverera jobb och företagande. Alla som följde valet vet att vi som tillhör alliansen påpekade att nu kommer jobben. Vi har haft en extrem finanskris som lett till arbetslösheten stigit till oerhörda höjder och var nära att snudda på 11 %. Nu sjunker arbetslösheten i mycket rask takt. Mycket talar väl iofs för att den snabba tillväxten av jobb just nu i att en del företag kanske dragit ned lite väl mycket på bemanningen och att detta nu justeras till, samt att det ligger en del säsongsbetonade siffror men att arbetslösheten ändå kommer att sjunka relativt snabbt även framgent tvivlar jag inte på. Alliansens totalt fokus ligger på att gå bort från bidragssamhället och istället satsa på jobb, jobb jobb. Om vi inte fixar jobben fixar vi inte heller välfärden, så enkelt är det. Jag är övertygad om att när regeringen utvärderas om fyra år kommer facit att visa att arbetslösheten bekämpades av alliansen.

Detta gör sig självklart inte. av sig själv. Vi saknar inte utmaningar. Framförallt måste vi titta närmare på hur vi kan minska trösklarna för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Med hårt jobb och innovativa lösningar kan vi nog lyckas

Tusen tack för allt i valet.

Nu har jag varit ifrån bloggandet ca en vecka. Nu har jag börjat få lite distans till valet och kunna fundera kring valresultatet. I Sverige kommer alliansen att regera vidare efter att ha vunnit över de rödgröna stort och i Ronneby pekar mycket på att de borgerliga partierna tar över. Allt detta är väldigt bra och trevligt och välbehövligt. I skrivandets stund pågår säkert regeringsförhandlingarna som flitigast i Stockholm och runtom i Sverige går nog flera politiska ledares telefoner varma i försök att bilda olika konstellationer. I Ronneby kommer inom någon månad den nya kommunfullmäktigeförsamlingen att samlas. Nya krafter tar över styret här.



Jag kan konstatera att min kampanj skapat mycket uppmärksamhet, debatt och inte minst uppslitna skosulor. Jag arbetade större delen av min lediga tid med min kampanj med förhoppning om att förändra Ronneby till det bättre. Vi har skapat en grund som är väldigt stabil inför framtiden, ett liberalt värderingsskifte är på gång även i röda Blekinge. Och även om mina kryss räckte till att ta mig från 30e plats till 8e plats på listan om det inte hade funnits några spärrar, så räckte det inte hela vägen till kommunfullmäktige. Jag är faktiskt fantastiskt nöjd. Självklart är jag medveten om att mina möjligheter att påverka dagspolitiken blir begränsade och att jag inte kommer att kunna vara med där politik omsätts till verklighet. Detta är jag inte nöjd med. Men med tanke på förutsättningarna får man nog ändå säga att resultatet är över mångas förväntningar. Jag har varit utflyttad ur kommunen i flera år och kommer tillbaka 3 månader före valet, vilket gör att jag placeras på sista plats då listan redan var spikad. Jag har alltså inte varit delaktig i Ronnebydebatten på tre år och kommer tillbaka med ambitionen att kryssa mig in i kommunfullmäktige från sista plats på listan. På pappret är detta mycket svårt och nu kan vi konstatera att det även är svårt i verkligheten. Med en mycket kompetent gruppledare som förstanamn på listan är det inte upplagt för att kryssa sig upp. Jag kan konstatera att jag inte blev vald till kommunfullmäktige men nu är det dags att ta nya tag.



Jag kommer nämligen aldrig att sluta slåss för det jag tror på: Ett öppet och tolerant samhälle där mångfald och frihet bejakas. Vår frihet får aldrig begränsas av vad staten tror att vi ska använda vår frihet till. Min frihet är inte beroende av att staten förväntar sig att jag ska använda den förnuftigt eller i ena eller andra riktningen. Det är upp till mig. Männskor måste också få möjlighet att fatta fel beslut ibland. Frihet får aldrig, aldrig någonsin vara ett medel för att uppnå ett högre mål. Frihet är alltid det högsta målet i vilken vi själva skapar det liv vi vill. Vi får aldrig huka för staten, staten ska huka för oss.



Nu när valet är avklarat finns det definitivt utrymme att bredda bloggens innehåll betydligt. Utrikespolitik, mänskliga rättigheter och större samhällsfilosofi kommer ges ett mycket stort utrymme. Bloggen är min plattform i mitt fortsatta politiska arbete. Om detta i ett senare skede omvandlas till konkret politiskt arbete för min del återstår att se men just nu är det fokus på värderingspolitik.



Tusen tack alla som har stöttat mig i valet. Alla som kryssat mig, diskuterat sakfrågor och värderingar, hjälpt mig med teknik och annat ska ha en riktigt stor eloge från mig. Tusen tusen tack. Jag har haft riktigt roligt i valrörelsen.

Lite kommentarer om valet

Så här efter några få timmars sömn är det svårt att skapa en klar bild av valresultatet i huvudet. Helt klart är att Alliansen vann över de rödgröna, gick framåt men når inte egen majoritet eftersom Sverigedemokratena kommer in i Riksdagen med 5,7 % av rösterna. Sd är därmed större än både Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Självklart ska Alliansen regera vidare men frågan är hur ansvarstagande oppositionen är. Här kommer lite kommentarer till de olika partiernas resultat



Vänsterpartiet: Lars Ohly förde ner sitt post-kommunistiska parti till ännu lägre nivåer än 2006 och med en oerhörd bitterhet i rösten såg man en besviken Lars Ohly tala på valvakan. Lars Ohly ska ha en eloge av mig, det ska han. Han har varit oerhört ideologisk under valrörelsen. Jag håller absolut inte med Ohly över huvud taget, men han är ideologisk. Kamrat Lasse blev inte första vänsterpartist i regeringen.



Socialdemokraterna: Det är fullk0mligt historiska att detta parti som så totalt har dominerat den politiska debatten i stort sett i 100 år kollapsat och rasat till nivåer som vi får gå tillbaka till 1914 för att hitta. Jag har hela valrörelsen påpekat att sossarna kommer att backa mycket i valet. Det beror dels på att moderaterna har tagit många socialdemokratiska väljare, på Mona Sahlin, socialdemokraters verklighetsfrånvändning samt samarbetet med post-kommunister. Björn Fries, Thomas Östros med flera är utmärkt exempel på ren Bagdag-Bob kommentarer. Förnyelsen av s som utlovades i förra valet har det blivit noll och inget av. De har trampat på i samma gamla spår med samma gamla figurer. De har ett annat problem och det är att om de nu ska börja förnya sig kommer Vänsterpartiet att slå bakut. De är helt enkelt inlåsta i en panisk situation.



Miljöpartiet: Stora framgångar i valet som dock blev betydligt lägre än vad de räknat med. Det beror antagligen på att många valde att lägga sin röst på alliansen istället för mp för att inte släppa fram Lars Ohly till makten. Men det ska sägas att mp gör ett väldigt bra val. frågan är vad som händer nu? Tar mp ansvar för Sverige eller ska de sura?



Centerpartiet: Jag är ledsen för att partiet backade och får ett sämre resultat än 2006 men vi ska inte glömma att många sade att vi skulle trilla ur Riksdagen och så blev det verkligen inte, vi blev betydligt större än vad man tidigare trott. Vi kommer dessutom att sitta kvar i regeringen och får fortsätta bygga vår gröna företagspolitik.



Folkpartiet: Blir näst största borgerliga parti men gör ett sämre val än 2006. Den förväntade Björklund-effekten kom av sig. Vad kommer Björklund nu att kräva i regeringsförhandlingarna?



Kristdemokraterna De backar, tappar en del från förra valet men kan vara glada att alliansen sitter kvar. Kd hade svårt att sticka ut valrörelsen, och det visade sig.

Moderaterna: det är uppenbart att moderaterna är detta valets stora vinnare. De går kraftigt framåt och är lika stora som socialdemokraterna. Jag är självklart mycket glad över moderaternas framgångar och det som gynnar ett alliansparti gynnar alla allianspartier. Reinfeldt och Borg är antagligen en del av förklaringen till att de går så starkt framåt.

Sverigedemokraterna: Dessa krafter går i Sverige liksom i övriga Europa framåt. Vi har hittils varit förskonade från detta men det är ett faktum och det måste vi förhålla oss till. Jimmie Åkesson är nog riktigt glad idag. Men han kommer inte att få något inflytande.




Slutsatsen är att Alliansen sitter kvar, de rödgröna har förlorat och sd kommer in i Riksdagen. Vad gäller Ronneby kommun väntar jag med att ge några som helst kommentarer, innan vi vet vad som händer.

Min avsky för det politiska vålet

Jag vill med detta blogginlägg markera min avsky mot det växande politiska våldet. För en tid sedan blev en Sverigedemokrat i Malmö attackerad av våldsverkare och fick ett hakkors inristat i pannan och nu senast blev min partikollega fredrick Federley attackerad av fyra män som med stort våld rånade honom utanför sin bostad i Hammarby sjöstad, Stockholm. Det är fullkomligt avskyvärt och äcklar mig. Jag ska vara rak: Ge fan i det demokratiska samhället.Det finns inte ord för att beskriva hur förbannad jag är på detta sätt.

Vi som älsar det demokratiska samhället måste alla ta avstånd.

Ronneby behöver nytänkande

Ronneby kommun är i riktigt stort behov av maktskifte. Här har socialdemokraterna haft makten så länge allmän rösträtt har funnits. Det har satt sina spår. Den årliga näringslivsrankningen ger Ronneby år efter år bottenplaceringar. Det är dags för nya tag i Ronneby och det är inom räckhåll, Jag är övertygad om att Ronnebyborn kommer att rösta fram Ronnebyalliansen vilket äntligen ger Ronneby den möjlighet vi har inneboende. På söndag väljer jag att rösta på Ronnebyalliansen och jag hoppas att du väljer att göra samma sak. Ronnebyalliansen består at Centerpartiet, Moderaterna och Ronnebypartiet. Tre partier med mycket kompetenta företrädare som inget hellre vill än börja jobba för Ronnebys bästa.

Rösta på Centerpartiet och kryssa gärna Tim Svanberg på söndag. Sedan börjar det stora arbetet med att vandra mot toppen.

Vad valet nu handlar om.

Det ser mer och mer ut som att Alliansen går mot seger i valet på söndag. Valet står inte längre mellan Alliansen och de rödgröna utan mellan en alliansregering i majoritet eller kaos i riksdagen med sverigedemokraterna som vågmästare.

I stort sett varje opinionsmätning pekar på att Alliansen har över 50 % av rösterna medan det rödgrna samarbetet sjunker som en sten och hamnar runt 40 %. Nu måste varje person ta sig en funderare på hur de ska rösta. Röstar de på Alliansen kommer de att stärka en majoritetsregering och ge möjlighet för regeringen att styra landet på effektivt sätt, vilket är mycket viktigt då finanskrisen inte med säkerhet är utagerad. Hur skulle det då se ut med ett populistiskt parti som vågmästare. Då kan man som rödgrön väljare välja två alternativ. Antingen röstar man på de rödgröna efter sin övertygelse som en symbolhandling med priset att sd troligtvis kommmer att få en vågmästarställning. Eller så väljer man att rösta på Alliansen för att inte försätta Sverige i en sits med populistpartiet som vågmästare. Det är otroligt viktigt att var och en funderar på detta innan de ställer sig vid valurnan. Det är ditt val.

Är sossarna rädda för granskning?

Att granska makten är en oerhört väsentlig del av demokratin i västvärlden. Politiker kan inte räkna med att inneha olika positioner utan att bli granskade för det de uträttar, och för det de inte uträttar.

Jag presenterade i somras en undersökning där jag visade hur aktiva de olika personerna som idag sitter i kommunfullmäktige är. Det visade sig att en stor del av socialdemokraternas ledamöter aldrig yppat ett ord, likaså var det för en moderat och ett par Sverigedemokrater. Häromdagen stötte jag på en lokal socialdemokrat i Ronneby som uttryckte sitt ogillande om dylika undersökningar. Det var enligt denne ett utpekande av enskila personer och var icke acceptabelt. Pga av vissa skäl kunde en del av kommunfullmäktigeledamöterna inte framföra sina åsikter och blir därmed immuna mot granskning enligt denne socialdemokrat. Jag menar att så inte får vara fallet. Alla som innehar maktpositioner får räkna med att bli granskade. Oerhört viktigt.

Jag granskade makten i Ronneby för att visa på att det finns ett flertal av ledamöterna i kommunfullmäktige som inte gör särskilt mycket väsen av sig. Detta är en mycket viktig demokratisk fråga. Jag presenterade mitt matial och sedan får väljarna avgöra om de vill ha aktiva eller inte aktiva politiker. Jag är medveten om att detta inte är populärt i maktens korridorer men en sak ska socialdemokraterna ha klart för sig: Jag kandiderar inte till kommunfullmäktige för att bli populär i maktens korridorer utan för att jag vill göra skillnad och jag kan lova att en röst på mig är en röst för ett mer aktivt debattklimat i Ronneby. Och de som är rädda för att bli granskade kanske ska ta sig en funderare på sin politiska framtid.

Kampanjen fortsätter

Igår var en bra kampanjdag på torget i Ronneby. Jag fick chansen att träffa totalt ca 120 väljare i Ronneby som jag också fick ge mitt kampanjvisitkort med mina tre förhållningssätt till nästa mandatperiod.

• Visst "gaur" det
  Med rätt inställning kan alla i Ronneby växa och utvecklas
  
• Framgång föder framgång
  Vi behöver locka framgångsrika människor och företag till Ronneby
  
• Principfasthet
  Jag står alltid fast vid mina grundläggande gröna liberala värderingar

Det är alltid roligt att få vara ute och prata med människor, det ger mycket input till mitt politiska arbete. Idag kommer jag också att vara ute bland människor och dela ut mina kampanjvisitkort. Det är stenhårt arbete fram till valdagen som gäller nu. Jag är fullkomligt övertygad om att vi har samlat tillräckligt med stöd för min kampanj för att få mig inkryssad i kommunfullmäktige. Titta gärna på mitt kontrakt.

Ha en fortsatt trevlig söndag.

konsten att utvärdera en utvärdering och mäta en mätning

Alla mätningar talar sitt klara språk. Alliansen leder och utökar sitt försprång i mätning efter mätning med enbart 9 dagar kvar till valet. Det är viktigt att vi inte tar ut någonting i förskott. Nu måste vi kämpa, kämpa,kämpa och kämpa lite till för att dessa siffror ska hålla i sig. men idag skulle jag vilja uppehålla mig lite extra vid en specifik undersökning, nämligen Aftonbladet/United Minds. En undersökning som presenteras varje dag nu fram till valet. Anledningen till detta återkommer jag strax till men det första vi kan konstatera är att undersökningen verkar ge vissa partier mer luft under vingarna än andra. Vänsterpartier ser ut att ha bättre resultat än i de andra mätningarna och Moderaterna har mindre stöd än i andra undersökningar. Andra opinionsinstitut ringer hem till väljare och frågar lite olika beroende på institut men det vanliga är att de frågar vilket parti de skulle rösta på om det vore val idag eller vilket parti i rikspolitiken som de tycker bäst om. Unitied Minds/Aftonbladet gör inte så de låter ungefär 300 personer svara på en webenkät vad de tänker rösta på. Därmed kommer en del väljargrupper utanför undersökningen varför de måste vikta sina undersökningar mycket. Med tanke på deras magra underlag får vi väldigt märkliga resultat.

Det finns självklart en anledning till detta. Undersökningen är inget annat än ett rent beställningsjobb från Lena melin/Sossarna. I nästa vecka kommer troligtvis rubriker i Aftonbladet om att de rödgröna har kraftig medvind till följd av att v och mp får starta siffror. Det har de redan lagt grunden för genom dagens rubrik om att v nästan är lika stort som mp, medan sanningen snarare är att mp är lika små som v, eller att de har mötts halvvägs. Lena Melin inser naturligtvis att sossarna är förlorade och att hoppet står till v och mp och därmed är det passande rubriker att skicka ut att dessa partier stärker sin ställning. Men eftersom alla andra mätningar visar så klara utslag för en fortsatt alliansregering räcker inte Lena Melins vackra ord om att Sahlin är nära att bli nästa statsminister. Det blir platt fall för deras undersökning.

Nu ska vi också betänka det att väljarna inte är särskilt intresserade av undersökningar hit och undersökningar dit utan vill ha besked i jobbfrågan och vill veta vilket alternativ man kan hålla i handen när världens finansiella orkander drar fram. Till syvende och sist blir valet mycket en förtroendefråga. Är det Mona Sahlin och Lars Ohly i de rödgröna man vill hålla i handen eller är det Fredrik Reinfeldt och Anders Borg med alliansen. Jag vet vad jag väljer. Jag väljer alliansen och röstar på alliansens gröna röst Centerpartiet. Gör det du också.

Du kan kryssa mig idag

Förtidsröstningen är i full gång vilket innebär att det är fritt fram att rösta i det svenska riskdags-landstnings och kommunval redan nu. Om du vill vara med och förverkliga kontraktet behöver du inte vänta till den 19 September med att kryssa Tim Svaberg. Det kan du göra redan nu. Jag står på plats nummer 30 på Centerpartiets kommunlista. Jag vill gå så långt som att påstå att jag är den mest liberala kandidaten i hela kommunen. Det finns ett parti i kommunen som titulerar sig liberalerna men bakom det namnet återfinns mest retorik. Man KAN INTE bilda styre tillsammans med socialister och samtidigt påstå att man driver på för liberala reformer. Kryssa Tim Svanberg för en grön liberal politik.

Om det är någon som vill veta hur man gör så kommer här en bild

Verklighetens folk

Idag bjuder jag på mitt svar till Bo Johansson (s) som publicerades i sydöstran i veckan som gick:


Bo Johansson (s) ondgör sig över regeringen som enligt honom vill sänka människors löner. Bosse kan inte direkt anklagas för att vara en del av ”verklighetens folk”. För i så fall hade han märkt att LO-medlemmarna fått ca 17 000 kronor mer i plånboken per år med regeringens politik. Hur långt måste vi inte gå tillbaka för att hitta exempel på när LO-facken förhandlade upp lönen motsvarande? Bo borde tillsammans med Wanja och co ta sig ur LO-borgen och titta efter hur mycket en metallarbetare eller undersköterska fått av regeringens politik. Medan regeringen är bäst på att gynna arbetande människor är sossarna bäst på att gynna fackpamparnas makt. Ett fortstatt stöd till Alliansen innebär fortsatt stöd till hårt arbetande människor.

Tim Svanberg (c)
Kandidat till kommunfullmäktige

Ronneby efter valet

I Ronneby har vi ett tydligt alternativ och ett ... hm, ja jag vet inte. . Det första är Ronnebyalliansen bestående av Centerpartiet, Moderaterna och Ronnebypartiet. Det senare vet vi inte vad det är. Vad finns det för alternativ till Ronnebyalliansen? Jag vet faktiskt inte. Sossarna har inte sagt ett pip om vilka de vill samarbeta med efter valet och kommer troligtvis inte att göra det heller. Under de fyra senaste åren har Sossarna haft ett samarbete med Folkpartiet och Kristdemokraterna. Hur det blir med det samarbetet efter valet vet vi inte. Troligt är ju att iallafall Fp troligtvis kommer att söka sig till sossarna även denna gång om det parlamentariska läget i fullmäktige blir oklar även denna gång med tanke på Fps motivering till samarbete efter förra valet. Kristdemokraterna har mer varit öppna för ett samarbete med Ronnebyalliansen. Vad gäller Miljöpartiet vet jag inte alls vad som händer och det vet de nog inte heller. Vänsterpartiet kommer självklart att stödja ett fortsatt sossestyre. Sverigedemokraterna har uttalat sitt stöd för Jan-Anders Palmqivst framför en del andra men vad som händer där i slutändan får vi nog inte veta innan valet men vad vi vet är att partiet i fullmäktige varit otroligt tysta under den gångna mandatperioden.

Det säkraste kortet är Ronnebyalliansen som är beredda att ta över styret i höst och styra om Ronneby på rätt spår. Rekommenderar specifikt en röst på Centerpartiet ;-)

Folkpartiet Ronneby har en del att bevisa

Man kan ju lugnt säga att folkpartiet i Ronneby har en del trovärdighetsproblem. Nu går partiet ut och säger att de vill samarbeta med de borgerliga partierna i Ronneby efter valet. Det kan ju låta bra vid en första anblick men låt oss då ta en historisk tillbakablick. Vi behöver faktiskt inte gå särskilt långt bakåt.



Året var 2006 och i Sverige hade alliansen vunnit en seger i riksdagsvalet. I Ronneby kommun var läget inte likadant. Förvisso hade centerparitet och moderaterna gått fram kraftigt men det fanns inte tillräckligt politiskt stöd för att bilda ett alliansstyre i kommunen. Istället bildades ett socialistiskt minoritetsstyre med sossarna, folkpartiet och kristdemokraterna. De flesta skulle nog även säga att vänsterpartiet ingick i denna styrande konstellation. Folkpartiets Nils-Ingmar Thorell blev kommunfullmäktiges ordförande och Socialdemokraternas Jan-Anders Palmqvist sitter kvar som kommunstyrelsens ordförande. Kristdemokraternas utdelning i samarbetet kan nog sammanfattas till 0. Här har vi alltså två till synes borgerliga partier som på maktens altare offrar sin politiska själ för lite makt. Så har läget varit. Folkpartiet beskriver flera gånger under mandatperioden samarbetet som konstruktivt och lyhört. Sossarna och det lokala partiet "folkpartiet socialdemokraterna" sitter alltså och myser ihop under fyra år.



Är det något som tror folkpartiet när de nu går ut och vill samarbeta med de borgerliga. Inte jag iallafall. De har en del att bevisa först. Som borgerlig väljare skulle jag tänka efter borde två och tre gånger innan jag lade en röst på folkpartiets lokala företrädare.

Succé för timsvanberg.se

Efter att ha tagit en titt på siffrorna för timsvanberg.se kan jag konstatera att det har blivit en succé. Betydligt fler har besökt timsvanberg.se än jag hade hoppats på. Nu ser jag att det som är igång verkligen är en ny rörelse. Nu lägger vi i en högre växel och satsar allt på att ett Framgångsrikt Ronneby och du är mycket välkommen att hjälpa oss. Den 19 September är jag helt övertygad om att jag kommer att få tillräckligt många kryss för att starta den verkliga förbättringen av vår stad. Om du vill vara med blir jag mer än tacksam. Liten som stor insats räknar. Du kanske vill vara med och dela ut flygblad, sprida våra ord via facebook, twitter etc. Allt räknas. Nedan finns även nya affischen. Skicka ett mail till mig på tim.svanbergsnabelacenterpartiet.se så skickar jag affischen i pdf så kan du skriva ut på skrivare och sätta upp på din anslagstavla.

Nu ger vi järnet och står som segrare den 19 September. Kryssa Tim Svanberg till kommunfullmäktige i Ronneby.

Arorna är igång

Nu ska Thomas Bodström, och Sven-erik österberg ut och förkunna de rödgrönas budskap: Alliansen påstås ha misslyckats med krishanteringen. Alla andra länder påstås vara överrens om att regeringen har falerat fullkomligt.

Märk väl att den påstådda finansministerkandidaten Thomas Östros aka Bagdad Bob inte fanns med på presskonferensen. Vad kan detta bero på. Det är möjligtvis inte så att varje gång Mona Sahlin eller Thomas Östros visar sig så sjunker deras opinionsiffror med någon procent. Ärligt talat tror jag att nuvarande opposition är den sämsta vi någonsin haft i detta land. Det blir inte många rätt när någon ur oppositionen likt papegojan upprepar sina inövade fraser. Med den här oppositionen kommer regeringen att gå segrande ur valrörelsen den 19 September.

Att Sveriges regering hanterat krisen förededömligt och att resten av världen är överrens om detta verkar inte röra sossarna.

Mitt kontrakt med dig

Idag sjösätter jag mitt kontrakt för Ronneby. Detta kontraktet kommer jag att gå till val på. Ta gärna en titt på kontraktet och sprid det vidare. Jag kommer att sprida kontraktet till en stor del av Ronnebys hushåll men eftersom jag bekostar allt i kampanjen med egna medel kan jag inte trycka upp till alla hushåll. Det är därför viktigt att vi kan hitta andra sätt att sprida kontraktet på.

Vi syns där ute

Kryssa Tim Svanberg (c) den 19 September i valet till kommunfullmäktige i Ronneby

Hvad hvilja Socialdemokratin ?

Det kan man fråga sig. Det är mer än lovligt virrigt när oppositionen ska försöka plocka poäng i den politiska debatten. Maud Olofsson presenterade ett förslag förra söndagen om att sälja delar av vattenfall. Inte lång efter kommer Thomas Östros och fördömer förslaget så här:

"-Vattenfall är kronjuvelen i det statliga ägandet. Det säger Thomas Östros (S) som svar på Maud Olofssons utspel om att sälja delar av bolaget"

"-En utförsäljning kommer att leda till högre elpriser och att vinsterna hamnar i utländska koncernernas bolag i stället för i Sverige. Det är ett riktigt dåligt förslag och det kommer det att bli strid om, säger Thomas Östros, ekonomipolitisk talesman för Socialdemokraterna."

"Enligt Östros är Centerpartiets utspel om Vattenfall ett tydligt besked om att utförsäljningarna kommer att fortsätta om alliansen vinner valet."

Om statligt ägande i tysk kolkraft hör till kronjuvelerna så blir jag orolig. Varför det skulle leda till högre elpriser lyckas inte Östros förklara. Socialister brukar säga att när man skrotar monopol så leder det till högre priser och då slänger man gärna fram just elmarknaden som exempel. Men kanske skulle dessa istället ta en titt på telefonmarknaden. Per Ericsson beskriver bra hur det statliga televerket fungerade. Nu för tiden har vi en uppsjö med telebolag och du ringer i princip gratis till hela Sverige. Det kallar jag lyckad avmonopolisering. Nåja över till sossarna igen. Fyra dagar senare låter det helt annorlunda från Östros:

Socialdemokraterna välkomnar att Centerpartiet vill sälja vissa utländska delar av Vattenfall eftersom bolaget "förköpt sig" på kol och gas.

"-Jag delar Maud Olofssons bedömning att Vattenfall har förköpt sig på kol och gas i Europa, säger Thomas Östros, S ekonomipolitiske talesman, till TT."

Okej, nu blir det ju lite virrigt och som väljare kan det vara riktigt svårt att hänga med i Östros verbala saltomortaler. Fyra dagar tidigare var det ett riktigt dåligt förslag som hotade den statliga kronjuvelen och nu delar han Mauds bedömning. Jag får verkligen inte ihop detta. Men nåväl om socialdemorkaterna verkligen har insett nyttan med att sälja av delar av vattenfall så välkomnar jag givetvis detta. Men vad händer nu? Nu svänger sossarna igen likt en verbal jitterbugg. Denna gången är det Ibrahim Baylan som levererar beskeden.

"Den hastiga utförsäljningen drivs fram av den borgerliga ideologin. Men regeringen vet att idén om att vi inte ska äga vattenkraften genom Vattenfall, våra gruvor genom LKAB och vår skog genom Sveaskog har svagt stöd. Den bygger på idén om en minimal nattväktarstat, den där tanken som Moderaterna påstår sig ha kastat överbord"

Nu blir det riktigt kul. Nu är det idén om nattväktarstat som ligger bakom varje försäljning av statliga bolag. Det skulle vara roligt att se Ibrahim förklara för Östros hur han håller på att skapa en nattväktarstat. Men det riktigt roliga är hur Ibrahim menar att en försäljning av LKAB, vattenfall och sveaskog leder till en nattväktarstat. Plötsligt är det alltså statens viktigaste uppgift att äga skog och gruvor, annars hamnar vi i en nattväktarstat tydligen. Vi fortsätter:

"Nu vill regeringen sälja av ännu mer. Högst upp på listan står Vattenfall. Maud Olofsson vill nu släppa in privata ägare. Riktigt vad man ska tro om skälen för försäljning är svårt att veta. Men man kan nog vara helt säker på att den blir av om de borgerliga vinner valet, för under de sista veckorna har företrädare efter företrädare för de borgerliga partierna anslutit sig till idén att på olika sätt sälja Vattenfall."

Det är inte bara Maud Olofsson som vill detta utan tydligen också Thomas Östros. Skälen angavs ju av östros häromdagen, vi ska inte äga tysk kolkraft och gas. Tydligen gick debattartikeln från Baylan iväg innan östrsos hade ändrat sig och då blev det ju lite fel kan man lugnt säga. Vilket besked som gäller från sossarna är omöjligt att säga men det som är tydligt är att med en alliansregering så äger inte staten tysk kol och gaskraft.

Kommunister och skatter

Ronnebys lokala vänsterpartist Peter Bowin har tagit över rodret från Ronny Pettersson som tidigare var gruppledare för vänstern i Ronneby. Det tror jag är bra. Peter Bowin är kommunist ända ut i fingerspetsarna och förnekar inte heller detta. På sin blogg ondgör han sig över att skatterna har sänkts av alliansen och frågar sig vem som ska betala skattesänkningarna. Frågan är mycket konstigt ställd. Perspektivet är alltså att i grundläget betalar man 100 % av sin inkomst till staten och alla avvikelser från detta måste betalas av någon. Klassisk kommunistpolitik helt enkelt. En mer normal utgångspunkt är att när jag utför ett arbete så får jag betalt för detta arbete som ersättning för att jag istället för att vara ledig arbetade. Alla avvikelser från detta är egentligen mycket svåra att moraliskt försvara och ska naturligtvis hållas på ett minimum.

Tänk dig att du arbetar 10 timmar och för detta får en ersättning från uppdragsgivaren på 100 kr per timme. Snabbt uträknat får du in 1 000kr för detta arbete. Av dessa 1 000kr betalar du 300kr i skatt. Du får alltså bara behålla 700 kr. Detta innebär att de första tre timmarna jobbar du, men skörda frukten av ditt arbete får någon annan (läs staten). Att staten kräver ett dina tre första timmar i detta fallet tillfaller dem mot din vilja är vad man kallar för tvångsarbete.

Det var en avstickare men ändå viktig i sammanhanget. När alliansen tillträde 2006 var jobbskatteavdraget bland det mest centrala i politiken och ett sätt att belöna arbete och flit. Det har inneburit att exempelvis en metallarbetare eller förskollärare har nästan 17 000kr mer om året, inte långt ifrån en extra månadslön. Nu vill socialisterna och kommunisterna med miljöpartiet riva upp detta och plocka dessa pengar från förskoleläraren och metallarbetaren. Undrar just vad de kommer att skära ned på när de får 1 500 kr mindre varje månad i plånboken. Saken är dessutom den att det finns ingen egentlig anledning till att plocka dessa pengar från vanligt folk förutom en våt dröm från kommunisterna att ta varje tillfälle som finns att ta människors pengar för att slänga in i den ofantliga sektorn. Att beskatta vanligt folk har aldrig varit något problem för socialister, det är ideologi för dem men problemet med socialism är att till slut har de gjort av med andra människors pengar.

Medan kommunisterna på kuba äntligen börjar flytta över verksamheter från det offentliga till det privata vill de svenska kommunisterna gå raka motsatta hållet, tillbaka till 80-talet.

Lars Ohly och Peter Bowin är väldigt duktiga på att prata om hur mycket pengar de ska ta från oss vanliga människor men vad händer den dagen alla produktiva människor tröttnar på byråkrater och skatter och lägger ned arbetet? Var får då Bowin och Ohly pengarna ifrån? Det är dags att säga nej till kommunism och socialism en gång för alla och dags att säga hej och välkommen till människans frigörelse från stat.

Tankar kring ett framgångsrikt Ronneby

Ett levande Ronneby vill vi ju alla ha. Vi vill ha ett Ronneby där vi med stolthet kan säga att vi är Ronnebybor när vi parat med människor från andra delar av Sverige och världen. Men hur skapar vi detta Ronneby? Ofta handlar diskussionen om att ronnebys krogar ska vara vara öppna längre, vara fler och gärna ha trevliga uteserveringar. Det handlar också om att butikslokalerna på gågatan och resten av centrala Ronneby ska vara fullsatta med gemytliga butiker. Detta är i sig mycket viktiga frågor och får inte på något vis negligeras. Men hur vi skapar ett trevligt uteliv har vi egentligen redan svaret på. gå ned på stan och hör med Ronnebyborna hur de vill ha det. Det finns tusentals olika och lika åsikter och alla är i sig ofta väldigt kloka åsikter. Problemet är snarare när sedan dessa människors idéer ska omsättas till verklighet så stöter de på patrull i stadshuset. Min politiska idé eller grundplåt om man så vill är att varje människa har alla möjligheter att göra vad de vill med sitt liv och deras möjlighet att pröva vingarna inte ska begränsas av politiker eller byråkrater. Som sagt din rätt att göra vad du vill med ditt liv får inte vara beroende av vad politikerna förväntar sig att du ska använda rätten till. Det bestämmer du.

Om man sätter frågan om et levande Ronenby i ett större perspektiv bör vi fråga oss vad det egentligen handlar om. Frågan kan ju inte stanna vid ett levande stadscentrum. Det handlar givetvis också om hur människorna känner att de kan skapa sig ett liv i Ronneby och vad de har för möjligheter att genomföra drömmar. Det handlar också om vilken känsla Ronneby ska förmedla och utstråla gentemot invånare och besökare. Här kommer vi in på svåra frågor som egentligen inte kan besvaras med ökade öppetider för butiker eller krogar eller med nya planteringar längs med ett promenadstråk. Jag tror ändå att här är ett viktigt avsnitt att titta närmare på för oss alla. Det är inte säkert och tillochmed mindre troligt att svaret finns i politiken. Politik får aldrig förståras upp och vara lösningen på all världens problem. Det är vi människor som skapar det samhälle vi vill ha och politiken ska underlätta för oss, inte försvåra. Men att tro att politiken med beslut ska skapa det perfekta samhället är fel.

Något jag också tycker är viktigt är att diskutera hur vi ska göra det attraktivt för unga framgånsrika människor att flytta till vårt Ronneby. Medelinkomsten i Ronneby är mycket låg
(203 000kr/år) och ger oss en 190:e placering bland landets kommuner. Det är uppenbart att vi behöver ha fler med hög inkomst och med akademisk utbildning som väljer att flytta till Ronneby. Förutom att detta är direkt ekonomiskt bra för Ronneby är det dessutom bra såtillvida att fler idéer möts som kan ge ännu fler bra tankar kring hur vi skapar ett bra Ronneby att bo och arbeta i och förmodligen höjer statusen kring Ronneby i akademikers ögon. Då blir också Ronnebys övergång från bruksort till en modern tjänsteekonomi smidigare och mer framgångsrik.

Det är tydligt att vi alla behöver samverka för att komma fram till lösningar för vår stad. Jag känner ändå någonting i luften som tyder på att något håller på att hända. Medvetenheten om vad som behöver göras stiger hela tiden och flera facebook-nätverk tar direkt upp problematiken på ett högst välkommet sätt. Tack för allas insatser.

En ren valrörelse

Jag tror det är enormt viktigt att vi alla kraftsamlar i den här valrörelsen för att inte ge oss in på personangrepp. Förtum att det är väldigt tråkigt och jävligt trist för väljarna att läsa om annat än sakfrågorna som valet ska handla om bör det faktiskt också påpekas om att i det fall något passerar gränsen för förtal kommer jag att inleda en juridisk process och jag uppmanar alla att göra det samma. Vi måste alla hjälpas till att hålla en ren valrörelse fri från personangrepp. Förtal behöver inte enbart vara just det man skriver eller säger utan också i vilket syfte man gör det. Man är också direkt ansvarig för det som skrivs på bloggar vilket gör att jag nu tvingas göra en åtgärd i form av kommentarsgranskning på den här bloggen. Självklart kommer jag att publicera i princip alla kommentarer men rena personangrepp kommer jag inte att tolerera. Jag hoppas på er förståelse för detta och ger mig direkt ut i valrörelsen igen med förhoppning om en ren valrörelse.

rädda Ronneby ett bra initiativ

För att Ronneby verkligen ska bli den levande stad vi alla vill måste vi alla vara med och kraftsamla för att skapa det Ronneby vi vill ska leva och utvecklas. Då behövs det initativ som spänner över och bortom partigränser. Ett sådant initiativ är Rädda Ronneby på facebook. Jag stödjer detta upprop och vill samtidigt passa på att föra fram min kampanj för just detta.

Vad förlorar du på slopat jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget heter det avdrag som funnits sedan 2007 och som alliansregeringen infört. Avdraget innebär att de som arbetar får göra ett avdrag på skatten motsvarande en skattesänkning. Gå gärna in på jobbskatteavdrag.se för att se hur du påverkats av jobbskatteavdraget. Alliansregeringens skattepolitik har inneburit att en person i Ronneby som tjänar 19 000kr/månad har vunnit 1300kr varje månad på jobbskatteavdraget. En annan person i Ronneby med inkomsten 25 000 kr/månad har tjänat 1700kr varje månad på den förda politiken och en med en inkomst på 30 000kr/månad har tjänat 1 800kr/månad. Detta talar sitt tydliga språk. Om Mona Sahlin blir statsminister, Östros blir finansminister och Ohly blir skatteminister riskeras dessa pengar. Vad drar du då in på? Säljer bilen? Medhavd lunch varje dag på jobbet? säger du upp bredbandsabonemanget eller vad gör du? Det är de med låga inkomster som kommer att drabbas värst av Sahlins skattepolitik. Tjänar du 19 000kr/månad så kommer 1 300kr mindre varje månad att göra skillnad.

Men Sahlin och Ohly kommer inte att avskafa jobbskatteavdraget i ett svep. Det kommer givetvis att ta något år innan de tagit dina pengar. De går nämlingen genom ett träsk som heter duga. Eller egentligen heter det inte duga utan marginaleffekter. Marginalskatt är den skatt du betalar på senast intjänade krona. De vill nämligen att jobbskatteavdraget trappas av efter en viss inkomst och helt avskaffas efter en annan inkomst. det innebär att utöver nuvarande skattetrappa kommer ytterligare trappsteg i trappstegen. Det blir mycket brantare att gå upp i trappan.

Det vore inte direkt smart att gå denna vägen. I ett land med redan världens högsta marginalskatter ska det alltså läggas ytterligare marginalskatter. Detta är extremt kontraproduktivt och leder till lägre arbetsvilja och större ofrihet. Det första steget för oss som tror på frihet är alltså att hindra vänsterpartiernas skattechock som kommer svepa över landets löntagare om de vinner valet. Långsiktigt tror jag inte att vi ska gå vidare med jobbksatteavdrag i all oändlighet. Nästa steg bör enligt mig istället bli att omvandla det progressiva skatteystemet till plattskatt. Dvs att alla betalar samma skattesats på inkomst oavsett inkomstnivå. Förutom att verkligen öka friheten över våra egna intjänade pengar skulle administrationen kring skatterna i princip försvinna och möjligheten till skattefiffel vara noll. Jag skrev en artikel om platt skatt i höstas och ska se om jag kan publicera den på bloggen inom kort (det är ju en annan diskussion som bäst förs i ett eget sammanhang).

Reaktioner på undersökningen

Det blev fullt genomslag för min undersökning om aktiviteten i Ronenby kommunfullmäktige. Låt mig börja med Jan Rumes(pp före detta sd) kommentar på sin blogg. Han tar uppenbart åt sig av undersökningen. Vad han missat är att jag faktiskt skriver i min undersökning att han lagt 4 motioner vilket är klart över genomsnittet. Nåväl Rume anser att jag ska sopa framför egen dörr eftersom jag under perioder 2006-2010 ansökte om entledigande från mitt ersättaruppdrag i kommunfullmäktige, ersättaruppdrag i kommunstyrelsen samt ordinarieuppdrag i gymnasienämnden. Anledningen till att jag under denna period inte kunnat ha kvar dessa uppdrag är att jag 2007 fick jobb som rådgivare på en av Sveriges största banker i Malmö och därmed också flyttade dit. Att flytta för att vidga vyerna, skaffa erfarenhet och jobba kan väl knappast ses som något negativt, eller? Då är det väl betydligt värre att under perioden 2007-2010 varit ordinarie ledamot i kommunfullmäktige utan att säga ett knyst och dessutom skylla på att ingen skulle lyssna om man sade något. Rume säger slutligen att jag är en Centerpartist med Sverigedemokratiska åsikter. Snälla Rume sedan när blev SD Klassiskt liberala? Jag anser att välfärdsstaten är omöjlig som konstruktion, för fri invandring, anser att skatt är en form av tvångsarbete, motsätter mig samhällsbygge, motsätter mig nationalstater, vill ersätta dagens socialförsäkringssystem med privata försäkringar, anser i grunden att kultur aldrig ska finansieras med skatter etc etc. Sverigedemorkatisk politik? Varsågod att argumentera. Mina ideologiska förebilder är: F A hayek, Robert Nozick, John Locke och Ayn Rand. Varsågod att fortsätta argumentera Rume.

Vidare till det huvudsakliga. Flera ledamöter sitter alltså tysta på Ronneby kommunfullmäktiges möten. 10 personer, de flesta sosar, en moderat och två sverigedemokrater har inte aht ett knyst på hela mandatperioden. Detta är ett demokratiskt problem. Ann-Margret Olofsson (s) förklarar i sydöstran att anledningen är att Jan Anders Palmqvist (kommunalråd) för deras talan. Det var den absolut sämsta bortförkalring jag någonsin hört. Ska vi då kanske titta på ett system med endast en företrädare per parti som får en röstmängd tilldelad efter hur många röster partiet fick i valet? Jag kan garantera att ett kryss på mig i valet till kommunfullmäktige leder till aktivitet i kommunfullmäktig. Om du inte vill ha aktivitet utan istället lydiga knähundar finns det som sagt alternativ .

I Nilsson (s), Andersson(s), Olofsson(s),Håkansson(s), Svensson(s),Hansson(s),Gylling(s), Karstensson(m) är era platser lediga?

Ärligt talat: Varför är ni tysta. Inte en motion, inte ett anförande, inte ett enda deltagande i debatterna. Det verkar som att ni sitter helt tysta på fullmäktigemötena och tycker ingenting.



Kommunfullmäktige är demokratins centrum i en kommun. Det är här olika åsikter stöts och blöts. Förslag och idéer lämnas in, behandlas och diskuteras av våra folkvalda politiker. Som ledamot i fullmäktige förväntas du föra fram de åsikter då framfört i valrörelsen och omvandla dessa åsikter till konkreta förslag. Du förväntas försvara och slåss för dina åsikter.



Det finns flera ledamöter i kommunfullmäktige i Ronneby som inte verkar tycka någonting, vad beror er tystnad på? Jag har under en tid "granskat" fullmäktigeledamöterna i Ronneby. Jag har tittat på deras aktivitet i form av hur många motioner de lagt och hur många fullmäktigemöten de har framfört sin åsikt på genom att närvara i debatterna. Resultetet visar att 10 ledamöter aldrig har yppat sin åsikt under perioden 2007-01-01 till 2010-07-01. Det ligger ett tungt ansvar på dessa att förklara och framhäva var de har gjort sina insatser. Tilläggas ska att exempelvis Lena Karstensson (m) har varit mycket aktiv i exempelvis byggnadsnämnden. Det är en demokratisk rättighet för väljarna i Ronneby att få se hur detta ser ut.


Om jag blir inkryssad i kommunfullmäktige kommer jag inte att sitta tyst. Jag kommer att vara väldigt aktiv och företräde alla de som valt mig.



Nedan följer lite statistik från min granskning. Om du vill ha hela granskningen kan du få den via mail. tim.svanbergsnabelacenterpartiet.se





Sämst deltagande i debatter, samtliga 0 % deltagande:



Ingrid Nilsson (s)

Birgitta Andersson (s)

Ann-Margret Olofsson(s)

Johnny Håkansson (s)

Eva Svensson (s)

Börje Hansson (s)

Thomas Gylling (s)

Lena Karstensson (m)

Magne Mjåtvedt (sd), dock 4 motioner

Jan Rume (sd), dock 4 motioner.

Bäst deltagande i debatter:

Jan Anders palmqvist, (s) 95%

Sune håkansson (rp) 82,5 %

Ronny Pettersson (v)82,5 %

Kenneth Micharlsson (c) 80 %

Roger Fredriksson (m) 77,5 %

Viktat per parti:

S 15,39 %

m 32,22 %

C 31,25 %

RP 43,13 %

FP 53,33 %

V 51,67 %

SD 4,17 %

MP 45 %

--------------------------------------------------------------------------------------------

Uppdatering: Som metod ha jag gått igenom samtliga protokoll från fullmäktige. Jag har fått kommentarer om att protokollen i vissa fall skulle vara ofullständiga. Vänligen meddela mig det i så fall så rättar jag genast undersökningen. tim.svanbergsnabelacenterpartiet.se

Kelgrisen Wetterstrand

Wetterstrand (fortsättningsvis w) har blivit medias absoluta gullegris. Vad hon än gör så höjs hon till skyarna av svt, sr, aftonbladet och inte minst tv4. Det är mycket uppenbart att media vill skapa en framgångssaga av miljöpartiet i valet. Det går inte att hitta artiklar i dessa media som beskriver W i negativa ordalag. Vad gäller Tv4 är det inte särkskilt förvånande att mp och W särbehandlas med tanke på att Gustav Fridolin jobbat på Tv4s samhällsredation. Objektivt? Inte särskilt. Många av dessa artiklar beskriver dessutom W helt felaktig. En del handlar om att W på något vis skulle skärma sig från blockpolitiken och istället för att attackera motståndarna sikta framåt. hm, nu får vi nog hejda oss lite. Finns det någon som på ett mer häcklande vis attackerar motståndarna med raljerande oneliners än W. Mp ligger strax under 10 % i opinionen och kommer troligtvis med medias försorg ligga där fram till valet. Vem i mediakåren vågar kritisera w och mp?

Ternströms avhopp

Solveig Ternströms avhopp bör kommenteras. I veckan hoppade Ternström av och detta på Centerparitets dag i Almedalen. Förutom att det var riktigt fult gjort så finns det en del andra aspekter att titta på. Ternsröm hävdar att hon hoppar av Centerpartiet för at stödja sossarna efter att Centerpartiet har deltagit i kränkraftsuppgörelsen som röstades igenom nyligen i Riksdagen. I ett slag överger Ternström alla sina ideologiska ryggradsreflexer och stödjer plötsligt socialister och kommunister. Det är inte trovärdigt. Antingen finns det ingen ryggrad att få reflexer i eller så var detta Ternströms chans att på allvar stödja de partier hon egentligen sympatiserar med. Det hade antagligen sett ganska märkligt ut att utan anledning svänga om kappan så snabbt annars.

Ternström bör vara mycket medvten om att hennes riksdagsplats hade hon bara kunnat drömma om, om inte Federley och övriga personer som lett förnyelsen av paritet inte funnits eller inte givits utrymme i debatten. Förnyelsen av Centerpartet gjorde att vi växte från 6 % till ca 8 %. En stor del av denna framväxt kom i Stockholm

Det är också rättså märkligt att Ternström pratar om samvete och ryggrad när hon för lite mer än ett år sedan tryckte på ja-knappen i FRA-omröstningen. Var fanns ryggraden då? Jag har faktiskt ingen respekt för hennes politiska gärning och känner en stor lättnad att hon inte längre är en del av Centerpartiet.

Livsstilsläger valfråga för Blekingesossarna

Något sent medger jag, men som sagt bättre sent än aldrig kastar jag mig in och kommenterar blekingesossarnas utspel om livsstilsmottagningar. I BLT i veckan kunde man läsa hur sossen Jeanette Andreasson-Sjödin predikar för oss hur vi ska må bättre. Huka eder nu drar rörelsen fram det stora artilleriet mot allmänhetens dekadens. Med livsstilsmottagningar ute folkhemmets bostadsomröden ska vi alla lära oss hur vi blir goda medborgare som inte missbrukar vår möjlighet att själva leva våra liv hur vi vill.

- Vinner vi valet lovar jag att det blir pengar till sådana mottagningar, säger landstingspolitikern Jeanette Andreasson-Sjödin.

Hur vore det om våra högt aktade poltiker i landstingets folkförsamling istället för att lova vad de ska göra med våra pengar kunde beskriva hur de ska göra för att allt mindre av våra surt förvärvade pengar ska gå till sosseelitens egna små prestigeprojekt. Då kan jag passa på att lova att jag aldrig kommer att rösta på någon som lovar bort andras pengar.

- En god hälsa är ofta grunden till ett gott liv, säger Jeanette Andreasson-Sjödin. Inte alla har den lyckan, men många av oss kan med små medel göra en hel del för vår hälsa.

Så kan det vara. Det kan också vara så att ju mer våra klåfingrigaste politiker bestämmer hur vi ska leva våra liv, ju sämre mår vi. Min definition på ett gott liv behöver ju inte nödvändigtvis sammanfalla med landstingssossarnas. Många kan med små medel göra mycket för vår hälsa och vet du Jeanette vad som är det bästa? Det bästa är att detta sköter vi mycket bra även utan dina allmosor.

- Vi kan behöva hjälp för att förändra livsstilen och det är där de speciella mottagningarna kommer in i bilden.

Specialla mottagningarna? Hjälp med att förändra livsstilen? Nu är det dags att dra öronen åt sig. När sossar pratar om att det är dags att förändra livsstilen bör man bli orolig. Har borgerliga värderingar börjat sätta sig för mycket i den tidigare så sossiga folksjälen? Är det dags att med alla till buds stående statliga medel bekämpa dessa cansersvulster på samhällskroppen?

-Kultur på recept är Blekinge ibland de första i landet att testa, vi startade för med det under hösten, fortsätter Jeanette Andreasson-Sjödin. Kultur kan hjälpa oss att mentalt komma ur svåra sjukdomsbilder om vi haft turen att tillfriskna fysiskt.

Och vad är kultur? Är det nationalförsamlingens barnkör eller sovjetisk poesi som avses? personligen kan jag konstatera att det mesta som politiker brukar kalla kultur ger mig ångest snarare än själslig återhämtning.

- Vi är väl medvetna om att graden av hälsa både är en könsfråga och en klassfråga. En överviktig, rökande arbetarklasskvinna som dessutom stressar, ligger sämst till.

Skicka henne genast till ett socialistiskt livsstilsläger med sovjetisk arbetarklassretorik på recept.

Är lite sugen på kebab idag men eftersom jag inser att jag idag dessutom kommer att slappa en hel del inser jag att det vore detsamma som att be om en enkelbiljett till livssstilsläger lägger jag nog det på hyllan.

Därför ska SD vara med i slutdebatten

Svt har beslutat att Sverigedemokraterna inte ska få delta i slutdebatten inför valet. Helt fel tycker jag. Enligt svt finns det inget som tyder på att sd tar plats i riksdagen och framförallt inte sitter i riksdagen idag och därför inte ska få plats i slutdebatten. Gällande sista punkten så är det helt rätt att sd inte sitter i riksdagen men det gjorde knappast mp 1988 eller 1994, inte heller nyd 1991 eller kds 1991. Men det kan knappast vara det som är poängen. Slutdebatten är till för att väljarna ska få en sammanfattning och en gedigen grund för att fatta ett beslut om vad våra partier vill göra för framtiden, inte en utvärdering av de fyra gångna åren.

Den första punkten är jag ännu mer tveksam till. Opinionsmätningarna visar att sd ligger strax över riksdagsspärren och i svts inex strax under 5 %. Det visar att det finns en reell risk(eller chans för sd) att sd sitter i riksdagen efter valet. Då är det inte mer än rätt att väljarna också får ta del av vad detta partiet tycker och hur de argumenterar. Om partiet kommer in i riksdagen utan att ha varit med i slutdebatten har vi inte fått samma möjligheter att granska deras argument och framförallt inte bemöta dem.

Jag tror att riksdagspartiernas partiledare skulle sköta en debatt gentemot Åkesson på ett mycket bra sätt och på så vis bemöta Sverigedemokratenas argument. Så låt SD medverka i partiledardebatten och våga stå upp för argumenten mot SD

Budgetfascism och försäkringskassan

den brittiska budgeten som presenterades av George Osborne i går är en direkt effekt av den kollapsade keynsianismen. Liksom i grekland har socialistiska länder fullkomligt pumpat ut pengar i olika stimulanser i hopp om att gjulen ska börja snurra. Den tid vi nyss gått igenom visat att denna socialistiska teori inte fungerar alls i praktiken. Skuldbördan har ständigt ökat samtidigt som friheten för den enskilda människan beskärts kraftigt.

Den nya koalitionen mellan liberaldemokraterna och Tories presenterar en mycket ansvarsfull budget som är den enda rimliga vägen ur krisen för landet. På fem ska landets budget vara i balans och skulden kan börja minska. Vi snackar inga småbelopp utan Storbritannien är nära kollaps. Europas samtliga socialistiska politiker bär en enormt tung skuldbörda i form av kapsejsade ekonomier som nu andra regeringar får reda upp. Budgetsaneringen kommer inte att bli lätt och kommer att svida hårt i britternas privatekonomi, men när väl denna är färdig borde man lägga socialismen åt sidan för gott och övergå till en libertariansk samhällsmodell.

Det är nämligen socialismens budgetfascism som skapat de problem vi har och ger staten en enorm makt över våra liv. Alla problem människor har haft med exempelvis försäkringskassan de senaste åren är budgetsocialismens ansvar. Många är berättelserna om hur människor mötts av besked i brevlådan om att olika typer av socialförsäkringar inte längre är aktuella för vederbörande. Privata lösningar däremot arbetar enbart och fullt ut för konsumenternas bästa och kan inte överleva utan ett serviceinriktat arbetssätt. Därför bör vi inom kort titta på hur vi kan gå över till ett socialförsäkringssystem som inte bygger på staten och inte finansieras av staten utan av oss själva. Det skulle öppna för ett humanare försäkringssystem som dessutom slår oss fria från budgetfascismens försäkringskassor. Redan nästa mandatperiod bör Sverige titta på hur vi kan gå vidare med detta medan andra länder såsom Storbritannien och Grekland får vänta några år. Jag är dock helt övertygad om att framtiden är libertariansk.

Krav på sommarjobb vid upphandlingar

Socialdemokraten Ola Robertsson, kandidat till kommunfullmäktige i Ronneby kräver att ett nytt krav ska läggas in i kommunala upphandlingar, nämligen: Ronneby kommun ska inte handla varor eller tjänster av företag utan att de kan garantera att de kan erbjuda sommarjobb till ungdomar. Ett mycket typiskt sosseföreslag och inget nytt egentligen, men det bör ändå tas upp av den enkla anledningen att det är att förslag som saknar verklighetsförankring och gynnar storföretagen och utesluter småföretagen ur upphandlingsprocesserna. Hur tror Ola att ett litet nyss uppstartat familjeföretag skulle kunna garantera att de kan erbjuda sommarjobb? Ett moget företag med stor personalstyrka och stora uppbyggda likviditeter borde krossa småföretagen i en upphandlingsprocess. Ola menar naturligtvis väl i sin tanke men när det ska kokas ned till ett konkret förslag blir det bara fel och det rejält. Men det är mycket bra att sossarna återigen tar ställning för storföretagen och vänder småföretagen ryggen, då vet vi ju det.

Mätningar hit och dit

I Scbs mätning leder de rödgröna med 6 procentenheter medan dagens sifo-mätning snarare visar samma tendens som de andra mätningarna den senaste tiden, att alliansen leder. Förvirringen är alltså total, på pappret alltså. I verkligheten bortom Mats Knutssons snabba analys att de rödgröna slår alliansen rakt i solarplexus skymtar en helt annan bild. Scbs mätning är till allra största delen gjord före det att de rödgröna gav alla väljare skrämselhicka med höjda skatter, dyrare bensin och en bortgång från arbetslinjen. Om man rensar siffrorna med detta och koncentrerar sitt intresse till mätningens senare del samt de mätningar som kommer efter de rödgrönas s.k skuggbudget leder alliansen alltså. Bilden är väldigt tydlig, de rödgrönas skuggbudget har inte fallit i god jord utan förkastas av väljarna och det är en mycket tydlig trend. Jag är fullkomligt övertygad om att alliansen står som segrare den 19 September, men ingenting är avgjord förrän vi har röstat på valdagen och väldigt mycket kan hända. Nu ska vi gå ut och kämpa ända in i kaklet. Nu tar vi dem.

Idioti från den rödgröna röran.

Vänsterpartierna kommer om de vinner valet kräva att USA drar tillbaka all sin militära närvaro i världen utanför USAs gränser. Förutom att Sverige fullkomligt skänner ut sig med dylika vänsterexperiment är det direkt farligt för världsfreden. Vad händer om USA snabbt drar sig ur alla oroshärdar. Oroshärdar där den framtida stabiliteten bygger på USAs närvaro. Vi kommer att få se massmord, uppblossande strider och krigshärdar kort efter tillbakadragandet. Det är med andra ord helt avgörande att Ohly, Wetterstrand och Sahlin inte får komma fram till maktens grytor. Helt avgörande.

Reinfeldt och Sahlin

Att Reinfeldt är otroligt populär som statsminister är ju inte direkt någon nyhet. Att Mona Sahlin är omåttligt impopulär är inte heller någon nyhet. Idag har vi fått siffror som visar att Reinfeldt inte bara är populär bland svenska folket i stort utan även bland sosseväljare. Detta måste vara oänldligt smärtsamt för Mona Sahlin som trodde att valet i höst blir en promenadseger för de rödgröna. Så blir det ju troligtvis inte. Förklaringen har antagligen inte främst med Monas klavertramt att göra utan hennes politiska gärningar. Är det någon som kan komma på något som Mona någonsin har tillfört svensk politik? Är det någon fråga som Mona har drivit från idé till verklighet? Jag kan ärligt talat inte komma på en enda fråga som kännetecknar Mona Sahlins politiska liv. Detta är troligtvis förklaringen bakom Sahlins impopularitet. Sossarna kan skatta sig lyckliga om de på valdagen har mer än 30 % av rösterna.

Miljöpartiet de arbetsskygga

Förra helgen hade miljöpartiet kongress. Resultatet blev att bilden av ett litet flummigt parti på vänsterkanten bet sig fast. Politiker ska tydligen fram med pekpinnarna och lagstifta om 35-timmarsvecka. Detta i ett läge där tillochmed Mona Sahlin erkänner att varje arbetad timme behövs. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att i en tid av djup finanskris och oroligheter i världen är det inte färre arbetade timmar som behövs utan tvärtom behöver fler människor komma till sin rätt på arbetsmarknaden. Jag vågar knappt tänka på konsekvenserna av miljöpartiets ekonomiska politik. Om dagens opinionsläge står sig blir det nog svårt för sossarna att stå emot ett sådant krav från miljöpartisterna. Vi som vill ha en ansvarsfull ekonomisk politik gör klokast i att rösta på alliansen.

Två alternativ

Nu har de tre vänsterpartierna presenterat sin skuggbudget. Den var inte direkt något att hänga julgranen om man säger så. Nu vet vi svart på vitt vad en vänsterregering kommer att göra. Höjda skatter för 3 miljoner svenska öntagare, höjd bensinskatt, återgång till bidragslinjen och ökade marginaleffekter. Det är helt enkelt inte sånt som väljarna vill ha. En höjd bensinskatt kommer att slå oerhört hårt mot alla som använder bilen utanför arbetet. Nu ska vi komma ihåg att den föreslagna bensinskattehöjningen bara är början på vänsterpartiernas skattehöjningar. Lars Ohly har själv erkänt att det kan finnas behov av att höja skatten ännu mer längre fram i mandatperioden. Det är också det som är vänsterpartisternas våta dröm; att skatta oss sönder och samman. Ren och skär vänsterideologi, svårare än så är det inte. Miljöpartiet å sin sida har ju sagt sig vilja höja bensinskatten med 2 kronor. Miljöpartisterna ser säkerligen gärna att man går längre redan under mandatperioden.

För mig är det faktiskt helt obegripligt hur man kan föreslå höjd skatt i ett läge där statens ekonomi är otroligt välskött. Det finns liksom inte behov av det.
Nu har vi alltså ett läge där regeringen och alliansen har presenterat sina respektive budgetar. Det finns alltså två alternativ som står emot varandra. Ett tydligt alternativ i alliansen som garanterar att arbetslinjen bibehålls och utvecklas och ett vänsteralternativ som inte kan enas om många av de viktiga frågorna och där de kan enas blir det höjd skatt och mer bidrag.
Den som inte vill ha en skattehöjning på tusenlappar gör klokast i att rösta på alliansen.

Utgiftskaruseller och politikermutor

Det finns en fråga som med största sannolikhet inte kommer att diskuteras, stötas och blötas i valrörelsen. En fråga som egentligen är betydligt viktigare än andra frågor. Ämnet jag syftar på är hur vi ska komma bort från ett samhälle med kollektiva mutor och utgiftskapplöpning. I valrörelsen kommer politiker från bäge sidor men framförallt från vänstersidan att spela ett högt spel med dina och mina pengar som insats. För att vinna valet vill man gå alla skrikande lobby- och intressegrupper till mötes.Genom att lova miljarder till pensionärerna hoppas man kamma hem majoriteten av pensionärernas röster och genom att lova specialinriktade satsningar mot ensamstående mammor ska denna grupp rösta på det röda laget. Men är det verkligen så här vi vill ha det. Ska politikerna verkligen få muta till sig våra röster med våra egna pengar. Jag vill inte ha det så.

Problemet är mycket svårt att komma tillrätta med. utgiftskapplöpningen är som en drog, man dras längre och längre ned i missbruket. Har man lovar en grupp en särbehandling eller extra pengar kan man omöjligt dra tillbaka detta utan högljudda protester. I nästa valrörelse kommer alla röster mot detta att mötas med största möjliga kraft. istället tvingas politikerna lova ännu mer till ännu fler grupper och så håller det på. Det är därför en grupp politiker från samtliga partier i Sveriges kommuner och landsting anser att vi måste höja skatten med minst 13 kronor per intjänad hundralapp inom 20 år. Det kommer naturligtvis inte att stanna där. Skattetrycket har succesivt höjts från låga nivåer till svindlande höjder på antal år och kommer självklart att fortsätta på det spåret. Jag tror det var luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker som yttrade något i stil med " Vi vet vad som måste höras men vi vet inte hur vi då ska bli omvalda". Det ligger extremt mycket i detta.
För min del är det helt klart att det måste vara slut med detta nu. Hur ser du på det hela?

Dyra vanor?

Det är helt otroligt. Sossarna och de andra två vänsterpartierna lovar och lovar och lovar. Det finns ingen hejd på hur mycket pengar som ska ut till folket. Miljarder till pensionärer, miljarder till ensamstående mammor, miljarder till klimatet, miljarder till kommunerna med mera med mera. Hur de ska finansiera detta är det ingen som vet. Skattehöjningarna kommer ju enligt vänstern bara att drabba ett ytterst litet fåtal. Hur vänsterpartierna då ska få in hundratals miljarder till sina löften är det ingen som vet.

De är ungefär som att utlova en fest till alla vänner och släktningar.På festen kommer det att serveras oxfile med tryffel, rysk kaviar och äkta champagne. Festlokal är dagen till ära det inhyrda drottningholms slott, alla vänner bjuds naturligtvis skjuts med valfri helikopter. Festen kommer att bjuda på en tävling med en miljon i potten. Frågan är bara hur Karl ska betala detta, han har ju aldrig haft någa pengar direkt. Strunt samma, vi åker till festen så får vi se. Festdagen kommer, vi har tackar ja till inbjudan och när helikoptern ska komma visar det sig att helikopter fanns det ju inte pengar till, drottningholm var lite i dyraste laget och maten blev det ingenting med. Men Karl behöver inte oroa sig för det; alla hade ju tackat ja till festen och för en stund fick Karl vara den mest populära i bekantskapskretsen.
Skillnaden mellan detta och de rödgrönas löften är nog att det blir tobleronekortet som åker fram. Det blir du och jag och våra barn som får betala detta. Tragiskt är ordet.

Kommunfullmäktige here i come

Som en del av er säkert redan märkt kommer jag inte längre att kandidera till Riksdage i höstens val. Anledningen till detta är att jag kommer att återvända till min hemstad Ronneby efter tre år i Malmö. Detta kommer inte på något sätt innebära att jag inte kommer att jobba i valet åt Centerpartiet och Alliansen, inte heller kommer detta att innebära att ni inte kommer att kunna rösta på mig. Om du bor i Ronneby kommun kan du kryssa mig på kommunfullmäktigelistan plats nummer 30. Det ska blir fantastiskt roligt att få bedriva valrörelse igen och jag kan garantera att med mig som kommunfullmäktigeledamot blir du inte besviken. Det finns alldeles för många ledamöter i kommunfullmäktige i Ronneby som under en mängd av år aldrig har yppat något i debatterna eller på annat sätt varit aktiv i fullmäktigearbetet. Den typ av politiker har sett sina bästa dagar. Nu är det dags för min typ av politiker att göra entre. En aktiv politiker som vågar ta i de jobbiga frågorna och företräda Ronneby på ett seriöst sätt. Det förtjänar Ronneby och det förtjänar alla människor i Ronneby.

Välkommen att vara med mig på vår väg till fullmäktige.

Kvotering

Nu vill Sahlin kvotera i bolagsstyrelser. Det är tydligen ett oerhört stort problem för henne att bolag själva väljer vilka de vill ha i sina bolagsstyrelser. Men Mona bör först sopa framför egen dörr. Jag roade mig med att titta hur könsfördelningen ser ut i hennes egna rörelse. ok låt oss titta lite.

Byggnads:

män: 100 %

Kvinnor: 0%.

bild: feministiskt initiativ?

If-metall:

Män: 71 %

kvinnor: 29 %

GS-facket

Män: 80 %

Kvinnor: 20 %

Musikerförbundet

Män: 72 %

kvinnor: 28 %

Pappers

män: 89%

Kvinnor: 11%

SEKO

Män: 72 %

Kvinnor: 28 %

Transport

Män. 85 %

kvinnor: 15 %

Som sagt finns här lite att göra för Sahlin innan hon ska frälsa näringslivet från patriarkatet

Mp-trubbel

Miljöpartiet i Stockholm faller sönder. Det såg ju ut som att allt var upplagt för en framgång utan historiskt motstyckte för miljöpartiet. Men den senaste tiden har någonting hänt. mp i stockholm håller tydligen på att slitas sönder i två fraktioner. Det kan och kommer att få ödesdigra konsekvenser för dem. Bråk om bokföring och mobilräkningar visar på en mycket uppslitande kamp mellan två fraktioner i partiet. Vad beror detta på? Varför håller inte miljöpartisterna sams nu när framgångarna kommit?

Förklaringen är antagligen mycket enkel att svara på och bygger på klassisk maktanalys. Tanken med att ha ett delat partiledarskap (språkrör), vilket de också har i stockholm är att makten ska delas mellan man och kvinna för att uppnå maximal jämställdhet. En sådan lösning fungerar säkert för ett parti som balanserar runt 4% men miljöpartiet har i opinionsmätningar mer än det dubbla. Då växer motsättningarna och makten blirr allt viktigare. Större värden står på spel. Självklart vill vissa personer få en allt större del av den växande kakan. Min gissning är att miljöpartiets explosionsartade uppsving i opinionen gått för snabbt och kommit för tidigt innan valet. I september kommer framgångsbubblan vara punkterad och det av de egna.

RUT

Det så kallade RUT-avdraget är en av innevarande mandatperiods viktigaste reformer. RUT innebär att man kan göra avdrag för hushållsnära tjänster och har hittils blivit en succé. Branschorganisationen Almega räknar med att ca 11.000 jobb har skapats som en följd av RUT. För en var av oss står det säkert helt klart att en reform som är uppskattad av de som använder den, har allmänhetens stöd, ger jobb och dessutom är en reform som har betalat sig själv är någonting att hålla kvar vid. Här pratar vi alltså om dynamiska effekter, en skattereduktion som initialt har tagit en del pengar från statskassan men eftersom det blivit mer attraktivt att anställa till följd av avdraget har intäkterna ökat och reformen betalar sig själv.

Om alliansen får förtroende att fortsätta ytterligare en mandatperiod kommer självklart avdraget att finnas kvar och utvecklas så att ytterligare fler människor kan ta del av reformen. Om däremot de röda tar över rodret i höst kommer avdraget att försvinna. Mona Sahlin kan tänka sig att ha det kvar under vissa försutsättningar trots att hennes kongress vill avveckla det, Lars ohly säger blankt nej och kräver ett det tas bort och miljöpartiet vill ha det kvar under vissa förutsättningar. För der första prata de om att ska vara mer inriktat mot pensionärer som ett komplement till hemtjänsten och för det andra ska det vara konjunkturberoende, dvs man ska kunna göra ett visst avdrag i sämre tider men i bättre tider behövs inte de människornas arbetsinsatser för att dra in pengar till de röda så då får de anställda hitta något som Sahlin och Ohly tycker bättre om. Det är djupt cyniskt och direkt farligt. RUT hjälper otroligt många hårt arbetande familjer att kunna hålla ordning hemma och när de väl är hemma kan de fokusera på annat än städning. Jag förstår allvarligt talat inte varför ROT-avdraget som riktar sig främst till typiskt manliga yrken ska få finna kvar medan RUT-avdraget som riktar sig till typiskt kvinnliga yrken ska bort. Detta talar en del för det röda gängets kvinnosyn. Jag tror det är otroligt viktigt att reformen får fortsätta.

Miljöpartiet och utförsäljningar

Miljöpartiet kräver att delar av vattenfalls verksamhet säljs ut. De kräver också att SAS ska säljas. Jag har självklart inget emot detta. Staten ska självklart varken vara ägare i SAS, vattenfall eller SAAB. Om miljöpartiet för en stund fick en plats i många liberalers hjärtan när de läste detta försvann hjärteplatsen lika snabbt när man spolar tillbaka bandet några veckor. Då var det Peter Eriksson(mp) som stod på barrikaderna för att staten skulle rädda SAAB. Det är ingen trovärdig flirt med de liberala väljarna som miljöpartet håller på med. Och som om detta inte vore nog ska ju Miljöpartiet i det fall de verkligen har de här åsikterna försäka övertyga Vänsterpartiet om det kloka i att börja sälja av statliga tillgångar. Good luck

Nej Mona

Mona Sahlin slänger in ett antal ministerposter i potten och erbjuder "mittenpartierna" ett antal ministerposter om de är med och bildar regering med socialdemokraterna. Sahlin verkar faktiskt inte ha fattat detta: Vi samarbetar inte med socialister i regeringssamverkan, punkt slut.