Centerpartiet gör skillnad! Grattis Ronneby +16,5

Äntligen! Tack vare Centerpartiets insatser i riksdag och regering blir nu den förändrade skatteutjämningen verklighet. jag har tidigare på bloggen skrivit om detta och jag har skrivit flera insändare om att skatteutjämningssystemet måste göras om. Förslaget har länge legat hos finansdepartementet vilket fick mig och distriktsordförande Magnus Larsson att skriva en debattartikel där vi undrade var förslaget tagit vägen. det gamla systemet byggde på förutsättningar som gällde tidigare. Den antog bland annat att nyttjandegraden av förskola var större i vissa kommuner. Många kommuner har förlorat mycket på detta samtidigt som andra kommuner blivit överkompenserade. Centerpartiet har drivit på i debatten och gjort ett hästjobb, vilket nu leder till att systemet görs om. För exempelvis Ronneby kommun ger förslaget ca 16,5 miljoner extra i kommunkassan. Pengar som kommer Ronnebyborna till del. Vilken julklapp! Nu får vi ett skatteutjämningssytem som bygger på verkliga förutsättningar. Jag är enormt glad och stolt en dag som denna att vara Centerpartist.

Kanske skulle du passa på att bli medlem i detta handlingskraftiga parti. Ge dig själv ett medlemskap för 130 kr i julklapp

Riksdagskampanjen önskar God Jul

Önskar alla en God Jul och ett Gott nytt år

Populistisk opposition i Ronneby

På Utbildningsnämdens sammanträde i torsdags ägnade socialdemokraterna sig åt populism. Kommunfullmäktige har i sin budget beslutat att barnomsorgsavgiften ska tas ut 12 månader om året. Som en följd av detta ska utbildningsnämnden besluta om tillämpningsregler för detta.
Att det är lätt att vara i opposition märkte vi då. Socialdemokraterna är emot att ta ut avgift 12 månader om året. Detta är naturligtvis enkelt när man är i opposition. Vid sammanträdet yrkade socialdemokraterna på att avgift ska tas ut 11 månader om året. Problemet är att det inte är det som frågan gäller. Fullmäktige har beslutat att avgiften ska tas ut 12 månader. Detta kan man inte tillämpa genom att ta ut avgift 11 månader. Detta gör de dessutom utan att ha någon finansiering. Det är självklart lätt att tycka att avgiften ska vara lägre eller tas ut färre månader om året. Men om man samtidigt inte finansierar detta (1,2 miljoner kronor) så faller det platt. Men som sagt, finansierat eller ej så är det ändå ett beslut man inte kan fatta i nämnden. Resultatet blev i slutetänden att (s) lade ned sina röster. Man hänvisar till att alliansens politik leder till barnfattigdom pga att avgift tas ut 12 månader om året. Du kan vi ju undra hur det kommer sig att i Olofström där (s) har egen majoritet tas avgiften ut 12 månader om året. Kommer (s) i Ronneby att ta (s) i Olofström i örat. Även Sölvesborg där Socialdemokraterna styr tas avgiften ut 12 månader om året.

Vi kan då konstatera att oppositionen i Ronneby hänger sig åt populism och inte på något vis är mogna att axla ansvaret för kommunen. Kanske beror det på det maktvakum som just nu råder i det socialdemokratiska partiet i Ronneby. Jan-Anders Palmqvist har fått en ersättare utsedd men är ändå den som för talan utåt. Det är nog fler än jag som funderar över vem som styr det partiet. Det vet de nog inte själva. Min förhoppning är att partiet ska bli mindre populistiskt och mer ansvarstagande när makten övergår från Jan-Anders Palmqvist till Malin Norfall.

Avliva "Rädda pepparkakan" och andra myter

Amnesty International som arbetar för mänskliga rättigheter i världen och sätter fingret på stater som kränker de mänskliga rättigheterna har 23 000 "gillamarkering" på facebook. Gruppen "Ja till pepparkaksgubben i luciatåget har drygt 18 000 "gillamarkeringar". Mänskliga rättigheter i all sin ära men när någon påstås hota någons pepparkaka, då jävlar!Det är naturligtvis djupt tragiskt att det är denna typ av händelser som får människor att engagera sig. Att människor dagligen blir skändade och ihjälskjutna av al-assads styrkor i syrien verkar inte engagera en bråkdel.
Det går inte en dag utan att flera av ens bekanta på facebook tryckt på gilla på någon grupp med namn liknande "rädda pepparkaksgubben", "rör inte mina jultradition", "skolavslutning i kyrkan", "fläsk i skolan" med mera med mera. Det verkar som att hela den svenska traditionen är hotad av etablissemanget som är rädda för att framstå som rasistiska om man tror facebookflödet. Men är det verkligen så det är?

Nej självklart inte. Ofta är det enskilda händelser som på någon förskola någonstans eller något beslut som någon svensk myndighet fattat. Syftet kan ha varit ett helt annat men i retoriken framstår det genast som att fega svenska politiker gett efter för den påstådda "muslimska invandringen" och att allt som är svenskt så fort som möjligt ska elimineras ur vårt sett att leva. På några timmar blåser man upp dessa händelser till enorma proportioner. Syftet med dessa grupper som skapas kan se oskyldigt ut. Man vill ju bara stödja rätten att vara pepparkaka i luciatåget! Men de som står bakom dessa grupper har en helt annan agenda. Med stöd av bagateller uppförstorade till max kan man nämligen driva tesen att den "muslimska invandringen" trycker på svenska myndigheten för att på sikt göra Sverige till ett muslimskt land. Jag själv kan för egen del inte komma på en enda muslim som stör sig på julen eller påsken. Pepparkaksincidenten kunde ju ganska snabbt avfärdas som ett rent missförstånd, ändå fortsätter gruppen att påstår att man av hänsyn till invandrare tar bort pepparkaksgubbarna ur luciatågen.

I dag kommer återigen krigsrubrikerna tillbaka. Nu klipper man bort scener ur "kalle" och detta är återigen för att invandare kan bli stötta påstås det på facebook. Nu får det fan vara nog! skriver både den ena och den andra på facebook. Att det överhuvud taget inte är något SVT eller Sverige på något sätt har beslutat utan att det är Disney som gjort en ny version bortser man ifrån. På facebook är det just de fega politikerna som gjort detta för att man är rädd för att bli kallade rasister. Detta kommer min själv att få SD att öka i nästa val, var så säker proklamerar någon på facebook. På vilket vis SD i maktställning skulle kunna utöva påtryckningar på det amerikanska företaget Disney för att återinföra de bortklippta scenerna har jag ganska svårt att se.
Ibland hävdar man  att det är politiker från alla partier utom SD som tar denna typ av beslut. Jag kan inte se att detta är något annat än rent ljug.

Den briljanta Johan Hedin skriver på expressen att det är just dessa myter som får SD att växa. Följande är direkt kopierat från Johans artikel

"
Myt 1: "Det är bättre att hjälpa flyktingar på plats än i Sverige"
SD brukar påstå att deras hjärta bultar för att hjälpa flyktingar och fattiga stater "på plats". Men FN-organet UNDP visar att invandrare i rika länder varje år skickar tillbaka 300 miljarder kronor till släktingar i sina hemländer. Det är som en jämförelse ungefär åtta gånger mer än det svenska biståndet. Det är dessutom ett privat bistånd som är utom räckhåll för de ofta despotiska regimer som styr länderna. Bland de bästa sätten att hjälpa fattiga länder är alltså att låta fler komma till Sverige och andra rika länder.

Myt 2: "Brain drain drabbar fattigare länder när arbetskraft flyttar hit"
Logiken är enkel, flyttar välutbildade till rikare länder drabbas fattigare länder av en dränering av kunskap, så kallad brain drain. Problemet är bara att det inte stämmer. Sanningen är att långt fler attraheras av att utbilda sig för att kanske en gång flytta, än de som faktiskt tar steget över gränsen. Som ett exempel har Filippinerna fler sjuksköterskor per invånare än Österrike trots att Filippinerna är världens största "exportör" av sjuksköterskor.

Myt 3: "Man får inte längre ha skolavslutningar i kyrkan"
Skolor får ha skolavslutningar var de vill, och många har det i kyrkor. Faktum är att i nya läroplanen finns det krav på att elever ska lära sig nationalsången och ett antal psalmer. I skollagen slås dessutom fast att undervisningen ska vara icke-konfessionell, så några kristna eller muslimska religiösa skolor som ersätter naturvetenskap med religiösa skapelseläror tillåts inte.

Myt 4: "Inget mer fläsk i skolmatsalen"
På samma sätt som myten om "råttan i pizzan" lever kvar finns det en föreställning att skolor förbjuder fläsk. Men några sådana politiska beslut finns inte och har heller inte funnits. Skolorna bestämmer över sin egen meny. Personligen äter jag visserligen gärna fläsk när jag kan, men något säger mig att maträtten inte framstår som lika aptitlig bland de födda på 00-talet.  "


Johan sätter alltså fingret på att det helt och hållet handlar om missförstånd och myter. Det är just dessa exempel som alltid framförs runt kaffeborden på arbetsplatserna eller av Sverigedemokratiska partiföreträdrare.


Tänk om vi istället kunde få en bra och intellektuell debatt om hur vi kan få in fler människor i arbete, om hur vi kunde minska kränkningar och mobbning i skolan och hur om vi kunde få en debatt om hur vi ska minska den globala uppvämningen.

Vad gäller julfirandet kan vi lugnt återgå till att griljera skinkan, sörpla glögg och titta på kalle. Vad gäller rasism vägrar iallafall att köpa rasisternas agenda!

Rundabordssamtal om kvalitén i skolan

I våras tog kommunledningen i Ronneby initiativ till rundabordssamtal om kvalitén i skolan. Ett gemensamt grepp där Roger Fredriksson (m), Kenneth Micahelsson (c), Lennarth Förberg (m), Jan-Eric Wildros (s) och så jag (c) från politiskt håll tillsammans med Utbildningsförvaltningen och fackförbunden ingår. Skolan och utbildning är ju ett prioriterat område för Ronnebyalliansen och jag är övertygad om att dessa diskussioner måste ske där alla parter är inblandade. På tisdag är det dags igen och då är Knut Hahnskolan platsen för mötet. Ser fram emot konstruktiva diskussioner igen.

Centerpartiet tillsätter chefsekonom

Det här med att vara riktigt, riktigt förkyld är ingen höjdare. Framförallt inte för oss män.
Något som däremot är en riktig höjdare det är att Centerpartiet idag har tillsatt en chefsekonom. Centerpartiet har som ambition att stärka den ekonomiska politiken och som ett led i detta blev det alltså en chefsekonom. Detta tror jag är ett riktigt smart drag. Imon några år tror jag att Centerpartiet är ett betydligt större parti än idag och ett betydligt bredare parti än idag.

Martin Ådahl heter chefsekonomen och kommer direkt från VD-tjänsten på FORES (Grön liberal tankesmedja). Tidigare har Martin varit med och grundat magasinet Fokus och varit senior economist på avdelningen för penningpolitik på riksbanken. Martin har en gedigen utbildning i nationalekonomi och internationell ekonomi på handelshögskolan. Jag har haft förmånen att lyssna på Martin ett par gånger de senaste åren och jag är mäkta imponerad. Förutom att vara ekonomiskt och politiskt mycket kunnig är han enormt engagerad och en duktig retoriker. Centerpartiet har gjort ett smart drag, tro mig!

Se intervjun med Martin här

Till Bryssel

I slutet av veckan som kommer kommer jag att åka till Bryssel med Centerpartiet för ett möte med Centernätverket om Europafrågor. Dels kommer mötet att innehålla en del diskussioner kring regionkommitténs arbete men självklart kommer även fokus att hamna på det stundande eu-valet 2014. För egen del hoppas jag att valet 2014 på allvar handlar om det europa Centerpartiet vill se: ett smalare men vassare EU. Det är ett EU som inte lägger sig i allt men är starkare på de områden de ska syssla med. Kent Johansson som är vår EU-parlamanetariker kommer naturligtvis också att medverka under mötet i Bryssel och det är alltid intressant och givande att höra om hans hårda arbete i parlementet.

Våga säg Nej till Borg Moderaterna!

Han är emot abort, vill förbjuda skillsmässkor och agerar som en riktig konservativ dinosaurie. Nej det är inte Moderaternas Anders Borg jag menar utan Tonia Borg som är den Maltesiska regeringens förslag på ny EU-kommissionär med ansvar för bland annat hälsa. Den liberala gruppen, liksom socialdemoraterna har aviserat att man inte kommer att stödja Borg som kommissionär. Carl Schlyter från miljöpartiet var rädd för att om han inte tillsätts nu så kommer tobaks-direktivet att bli försenat men verkar nu har ändrat sig och sagt att det är otänkbart att stödja Borg. Den konservativa gruppen (europeiska folkpartiet) där de svenska kristdemokraterna och moderaterna ingår kommer såvitt jag förstår att stödja Borg.

Det vore en god gärning att markera för Eu-kommissionen att mänskliga rättigheter inte är någonting vi kompromissar om!

Program för framtidens Blekinge

Tim Svanberg till Riksdagen 2014

 

Jag söker ditt förtroende

                            Programförklaring

 

 

 

 

 

 

 

Jag har valt att ställa upp för Blekinge

Låt det inte råda någon osäkerhet. Centerpartiet i Blekinge är tillbaka till Riksdagen efter valet 2014. Det är jag helt övertygad om. Aldrig förr har det funnits ett så stort behov av ett parti som ser till landsbygdens behov istället för att bara titta på hur storstäderna kan fortsätta växa. Vi har under de senaste decennierna sett en utveckling som innebär att allt mer makt förskjuts från Blekinge till storstadsregionerna. Det är ingen slump. Förutom att storstadsregionerna har en allt större andel av riksdagsledamöterna tillhör en stor del av landsbygdsmandaten partier som inte ser till landsbygdens behov. Min ambition med detta program är inte att presentera kompletta lösningar för alla de problem som finns i vårt län. Istället är ambitionen att peka ut en färdriktning för min politik så att du som väljare kan känna dig trygg i vilka beslut jag kommer att ta och vilka slutsatser jag drar på olika problem. Det är alltså inte möjligt eller ens önskvärt att presentera detaljerade lösningar på allt. Politiker som säger sig ha de enkla lösningarna på de svåra problemen ska man nog ställa mot väggen. Jag kommer framförallt att fokusera på tre områden i min kampanj. Det handlar om Jobb, närhet och Framtidslänet Blekinge.

 

 

”I Tim Svanbergs Blekinge kan du känna dig trygg i att besluten fattas lokalt och att jobb skapas genom företag i utveckling. Tim garanterar hållbara lösningar för framtiden”

Citat: Tim Svanberg

 

 

 

 

 

Blekinge ska bli ett framtidslän
Jag är helt övertygad om att vi i Blekinge har alla möjligheter att bli ett riktigt framtidslän. Vi ligger geografiskt väldigt bra till och på snabb tid kan du ta dig till de nya marknaderna i Östeuropa. När jag träffar människor runt om i Blekinge märker jag att det sjuder av idéer. Men av någon anledning är det längre resa från idé till verklighet i Blekinge. Vi har en struktur som bygger på stora industrier och en stor andel som arbetar inom kommun och landsting. Men för att skapa möjligheter för riktig tillväxt i Blekinge måste vi fokusera på att jobben ska växa fram i de små och medelstora företagen. Men om så ska kunna ske måste vi se till att förutsättningarna finns för att kunna starta företag också på landsbygden. Reglerna för småföretag måste vara och få och enkla. Det måste finnas en väl utbyggds infrastruktur i form av vägar, järnvägar, bredband samt flyg och båt i länet.  Även om man på senare år startat ett arbete som innebär att flaskhalsar på E22an har minskat finns det mycket mer att göra. Stundtals är E22 allt annat än en väg som underlättar färd genom länet. Sydostlänken är också väldigt viktigt för att länet ska kunna växa. Jag tar avstånd från kraftiga höjningar på drivmedel och införande av kilometerskatt för åkernäringen vore en dödsstöt för de människor som vill bo och driva företag på landsbygden. Det handlar också om att förutsättningarna för att våga omsätta sina drömmar måste finnas. Trygghetssystemet måste vara utformat så att människor vågar chansa och satsa utan att förlora allt om man misslyckas. Under tiden fram till valet vill jag träffa så många Blekingebor det går för att diskutera och resonera kring hur vi tillsammans kan skapa förutsättningar för att bygga Framtidslänet Blekinge, för det gör vi tillsammans!

Makten ska stanna lokalt
För mig är det viktigt att besluten tas nära människor. Beslut om hur du vill ha det i din familj ska tas vid ditt köksbord och beslut som rör Blekinge ska fattas i Blekinge. Den maktkoncentration vi sett under många år innebär att allt mer makt flyttas till Stockholm och Blekinge får allt mindre att säga till om. Det syns inte minst i att antalet invånare i Blekinge minskar ständigt samtidigt som Storstadsregionerna ökar. Andra partier ser det som självklart att staten ska bestämma vilken lösning som är bäst för dig och för Blekinge. Detta har inneburit att människor i storstadsregionerna har fått möjlighet att välja välfärd medan Blekingeborna många gånger fått nöja sig med den offentliga välfärden. Det är orättvist. Jag vill se att mer makt flyttas från Stockholm och ut i landet. På så vis får vi möjlighet att bestämma var resurserna gör mest nytta.

Något som är viktigt för att öka Blekingebornas möjlighet att bestämma mer själva är att snarast genomföra det nya skatteutjämningssystemet så som det är föreslaget. Idag förlorar Blekinge och landsbygden stora summor pga att några välmående Stockholmskommuner motsätter sig ett genomförande. Moderaterna är splittrade i frågan medan Centerpartiet kräver att förslaget genomförs. Om det nya skatteutjämningssystemet antas kommer Blekinge att få betydligt bättre förutsättningar att bedriva välfärd. Det är vad jag kallar nära beslut.

Jag vill se småskalighet istället för storskaliga lösningar. Det är när människor går samman och skapar något gemensamt som vi på allvar kan motsätta oss centralplanering och storskalighet. De statliga byråkraterna tycker självklart att det är enklare för de om hela samhället kan planeras vid deras skrivbord, men jag är övertygad om att småskaliga lösningar både är mer flexibla, erbjuder bättre service och ger mer hållbara lösningar. När kommuner planerar att lägga ned offentlig service som exempelvis skolor sluter sig ofta föräldrar samman för att själva ta hand om det som samhället inte orkade med. Människor gör inte som politiker vill utan hittar egna vägar, det är något jag välkomnar. Jag vill se att energi kommer från småskaliga källor som finns nära människor. Under Centerpartiets tid i regeringen har andelen vindkraft ökat från 1 % till 6 %. Det är en utveckling jag verkligen gillar, men ytterligare steg måste tas.  

Jag anser att maten ska vara närproducerad och näringsrik. Det är när du vet var grisen eller kon har levt sitt liv som du också kan känna att du vet var köttet kommer ifrån. Det stora matsvinnet kan också minskas om man känner att vägen till tallriken är så kort som möjligt. Därför är det viktigt att det svenska jordbruket är konkurrenskraftigt. I längden finns det nämligen bara förlorare på att vi köper kött producerat i länder med lägre krav.

Jobb, jobb, jobb
Det absolut viktigaste när man bestämmer sig för var man vill bo är att där finns jobb. Därför måste största möjliga fokus ligga på att skapa jobb och därmed framtidsdrömmar. Jag är övertygad om att jobben inte växer fram i storföretag och offentlig sektor utan i små och medelstora företag. Alla företag som är stora har en gång i tiden varit småföretag men idag är det få företag i Blekinge och Sverige som går från små till stora. Därför måste vi se till att regelverket uppmuntrar företagande och ser det som lika självklart som att vara anställd. De så kallade 3:12-reglerna som beskriver hur stor andel som ska beskattas som inkomst av tjänst och som kapital är krångliga och måste ersättas med ett enklare system. Över huvud taget måste trösklarna för att bli företagare minskas. De som önskar att pröva sina vingar som företagare måste bli uppmuntrade att göra så. Det ska också vara enklare än idag att kombinera möjligheten att vara anställd och egenföretagare.

Ungdomsarbetslösheten är något som bekymrar mig väldigt mycket. Bland unga har arbetslösheten legat på en konstant hög nivå i över tjugo år. Det är helt oacceptabelt att unga stängs utanför arbetsmarknaden. Effekterna av att vara arbetslös en längre tid är enbart starkt negativa. Jag är beredd att vända på varje sten för att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten. Jag kan tänka mig att se över lönenivåerna på arbetsmarknaden den första tiden i arbete. Det är bättre att ha en lite lägre lön i början och komma in och visa vad man går för och sedan komma upp i normal lönenivå än att stanna utanför arbetsmarknaden i år efter år. Men det är viktigt att denna justering är tidsbegränsad och att det finns klara regler för hur lönen ska justeras efter introduktionen. Flera fackförbund har arbetet med denna modell och jag välkomnar detta. Det måste vara billigare än det är idag att anställa någon utan arbetslivserfarenhet. Sen vill jag konkurrensutsätta arbetsförmedlingen som idag är alldeles för dåliga på att förmedla jobb. I snitt förmedlar varje arbetsförmedlare i Sverige ca 1 jobb/ månad. Det är alldeles för lite anser jag. Om du kan anlita den arbetsförmedling som är bäst på att förmedla jobb blir morötterna fler för arbetsförmedlingarna att verkligen förmedla jobb.
Samverkan mellan arbetsmarknad och högskola måste vara tydlig. Jag vill se till att de högskolor som bäst samarbetar med arbetsmarkanden också ska ha högre ersättning.
Jag vill också slå vakt om lärlingsanställningar som gör det möjligt att kombinera studier och arbete. På så vis är det sedan kortare steg in i arbetslivet. När arbetslösheten är så stor som den är har vi inte råd att förkasta förslag bara för att de råkar komma från fel politiskt håll. Jag vill att prestigen läggs åt sidan. Om vi alla samverkar för att hitta de bästa förslagen är jag övertygad om att framtiden är ljus för alla människor som idag inte har ett arbete att gå till. 

Jag söker ditt stöd

Nu söker jag ditt stöd i den interna medlemsomröstningen. Jag vill med ditt förtroende föra Centerpartiet i Blekinge in i Riksdagen. Jag kommer att arbeta stenhårt varje dag fram till valet med att föra ut vår hållbara centerpolitik. Jag kommer att besöka företagare, arbetsplatser och föreningar för att samla stöd för vår politik. Genom att vi börjar så tidigt som vi gör med valarbetet kommer det finnas gott om tid att prata centerpolitik. För att lyckas krävs det ett brett stöd i Blekinge för en politik som innebär att jobben blir fler, besluten förs närmare människor och att Blekinge blir ett framtidslän. Med hjälp av nya mötesplatser på nätet kombinerat med de mänskliga mötena har jag en tydlig och väl förberedd plan för mitt arbete. Nu söker jag

Varför Löfvén stänger dörren för en rödgrön regering

Löfven har nu lämnat ett besked som ställer ännu fler frågor: Något samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet i utrikespolitiken kommer aldrig att bli aktuellt om de röda partierna får majoritet. Det beskedet är intressant ur flera aspekter. Tidigare har ju just utrikespolitiken varit det som ställt till det för "de rödgröna" även om Mona Sahlin hade en överrenskommelse på området i valmanifestet. Utrikespolitik brukar sägas vara ett område du inte kan vinna val på, men förlora ett val på den är fullt möjligt. Att vänsterpartiet hade fått ett stort inflytande i "de rödgrönas" valmanifest på just utrikesområdet märktes då mycket handlade om inställningen till USA.

Samtidigt som Löfvéns besked naturligtvis är klokt ställer jag mig frågan hur han tänker. Självklart kan man inte låta ett parti som Vänsterpartiet ha något inflytande på utrikespolitiken. Det massiva hatet mot USA kombinerat med stöd till suspekta regimer som kännetecknar vänsterpartiets utrikespolitik gör socialdemokraterna klokt i att avlägsna sig ifrån. Men då är frågan: Hur ser nästa steg ut Löfvén? Vem ska du då regera med? Eftersom alla regeringsbeslut tas kollektivt innebär det att det inte är möjligt för en regering bestående av s, v och mp att frikoppla utrikespolitiken och låta detta avgöras i riksdagen. För det första skulle det inte vara möjligt för en reging att fungera alls då. Utrikesministern skulle få sitta på sitt kontor i Stockholm hela dagarna. Dessutom är just utrikespolitik något som verkligen är handgripligen hanterat av regeringen. Med andra ord kommer utrikespolitiken att avgöras i regeringen och antingen viker v och mp ned sig eller så viker socialdemokraterna ned sig. Alternativet som jag tror att Stefan Löfvén tänker sig är att göra som alla socialdemokratiska ledare gjort hittils i modern tid (med undantag för Mona Sahlin): nämligen att regera i en socialdemokratisk minoritet med hoppande stöd i riksdagen. (Budgeten gör de upp med vänsterpartierna och utrikespolitiken gör de upp med de borgerliga). Det scenariot är inte särksilt troligt. För det första kommer vänsterpartierna aldrig att gå med på att bara ha inflytande på vissa delar av regeringspolitiken. De kommer att kräva att få ingå i regeringen.
För det andra är det inte rimligt för ett parti som ligger mellan 30 och 33 % att själv vilda regering.

Frågan är då: Är det möjligen så att Löfvén tänker sig att bilda regering med något annat parti efter nästa val? Det vet vi inte för Stefan Löfvén styr sitt parti som en fackförening. Ett antal kostymklädda män sitter i ett förhandlingsrum och inte förrän de är överens får man reda på vad de tycker. Så ska inte politik fungera.
Bättre då att rösta på Centerpartiet och alliansen.

Varför EU-etablissemanget ska ha en nyttig örfil

EUs långtidsbudget är uppe till diskussion. Minst sagt. Enligt förslaget som EUs ordförandeland Cypern lagt fram får Sverige endast tillbaka 54 öre av varje krona vi betalar in. Den vanligen EU-euforiske Birgitta Ohlsson (fp) har till och med sagt att förslaget är fullständigt oacceptabelt. Nu blir frågan föremål för diskussion på toppmötet i November.

EU-systemet lägger inte budget varje eller varannat år som kommuner och stater gör. Denna enorma byråkrati lägger istället sin budget för perioden 2014-2020. Och det är med anledning av detta som diskussionen blossat upp. Att Sverige tillhör de länder som betalar in per än de får tillbaka får vi väl ändå anse vara till viss del rätt. Dels får vi tillbaka en del ytterligare genom att handel underlättas mellan länderna och om andra länders köpkraft stärks får man väl anta att en del kommer Sverige till godo. Men att Sverige ska vara det lands som betalar absolut mest och får tillbaka absolut minst är allt anna än rimligt. Man kan också fråga sig om det är rimligt att utgiftstaket höjs med 5 % till 1025 miljarder euro samtidigt som många av länderna faktiskt måste hålla i sina plånböcker.

Jag ser det som en självklarhet att nu är det dags för Sverige att vara bråkiga i EU. Sverige får inte vara det lydiga barnet som EU-byråkratin alltid kan lita på. Som jag ser det finns det bara en utväg för Sveriges del och det måste vara att lägga in sitt veto mot varje budget som innebär att Sverige förblir den största nettobidragsgivaren till EU. Det skulle ge EU-etablissemanget en nyttig örfil. Om EU-byråkratin inte ska fortsätta svälla gäller det att de länder som har ordning och reda på sina ekonomier och som alltid förväntas ställa upp med stora transfereringar  sätter sig på tvären. Det skulle ge ett EU som verkligen prioriterar vad som behöver göras och vad som kanske inte låter sig göras.

Ronnebys opposition Sveriges minst konstruktiva?

Ronnebys socialdemokratiska opposition måste nog slå alla rekord o kategorin "mest destruktiva opposition". Vi har flera gånger sett hur oppositionsrådet Jan-Anders Palmqvist står i fullmäktigestolen och med formalia och teknikaliteter slår ned på Ronnebyalliansen. Det handlar alltså mycket sällan om politiska ställningstaganden eller argumentation om vilken väg Ronneby ska gå. Exempel finns där Jan-Anders förlorat en politisk strid och sedan driver igenom sin politik med hjälp av formalia istället. Fler än en gång har Jan-Anders också ställt sig upp och med brösttoner anfört att alliansen tar olagliga beslut. Otroligt intressanant att ett oppositionsråd i Ronneby tydligen har någon typ av domstols ställning och kan avgöra vad som är lagligt och inte.

Intressant är också hur Jan-Erik Wildros och Malin Norfall, bägge s, gick till attack mot alliansen tidigare i höst med anledning av att vi ville göra det attraktivare att bedriva privata familjedaghem. Att oppositionen är emot att föräldrar ska få välja barnomsorg vet vi sedan tidigare. Man anser helt enkelt att kommunens sätt att bedriva barnomsorg pasar alla lika bra och att (s) vet bäst vilka som ska sköta välfärden. Att exempel efter exempel visar hur bra privata familjedaghem är bryr de sig mindre om. Vid ett par tillfällen har man även hänvisat till hjärnforskare som visar att hjärnaktiviteten är som störst i ålder 3-5 år och att man därför måste gå på kommunal förskola. Den som inte förstår det logiska sambandet kan ju alltid ringa en vän.
Det man reagerade på i samband med utredningen som skulle föreslå förbättringar för de som bedriver privata familjedamhem var att man höjde beloppet som utgår i ersättning för mindre barnn. Detta ansåg socialdemokraterna tar resurser från förskolan. det intressanta i sammanhanget är två saker. För det första är privata familjdaghem inte särskilt vanligt förekommande i Ronneby och kostnaden skulle knappast bli så mycket högre. För det andra ka man knappast påstå att alliansen tar resurser från förskolan när socialdemokraterna i budgeten gav 3 miljoner mindre till Utbildningsnämnden än vad alliansen gjorde innevarande år. Krokodiltårar alltså.

I budgetförslaget till nästa år har nu socialdemokratern gjort det igen. Man svänger hit och dit och nu ska ännu mer krokodiltårar fällas. Nu är man upprörd över att alliansen tillskjuter ca 500 000kr för att vidare förbereda uppstart av flygtekniskt gymnasium i Ronneby. Detta trots att Jan-Erik Wildros i nämnden mycket aktivt drivit på i denna fråga. Nu anser man att dessa pengar istället ska skjutas in i förskolan. Frågan är om Wildros nu ändra uppfattning i frågan eller om det är så att hans engagemang i frågan om flygtekniskt gymnasium har överprövats av Jan-Anders Palmquist?

Detta visar på att vi har en opposition i Ronneby som inte är att lita på. Under de två åren som är kvar av mandatperioden lär vi få ser mer av socialdemokratiskt flip-flopande och antagligen ännu mer krokodiltårar. Nytt oppositionsråd är utsett av socialdemokraterna men frågan är när hon kommer att tillträda och frågan är vilka roll hon kommer att spela fram till valet. Att Jan-Anders kommer att spöka i kulisserna är jag helt övertygad om.

Olofström behöver ett nytt styre

Jag såg häromdagen att Olofströms Utbildningsnämnds ordförande Rolf Persson (s) förklarade att nämnden hade sagt nej till en ansökan om att få starta enskild pedagogisk omsorg i hemmet. Centerpartiet hade röstat för ansökan. Det är inget konstigt med att socialdemokraterna säger nej till alternativ, det är en del av deras politik. Men Rolfs förklaringar är minst sagt märkliga. Det går ut på två saker

1. Enskilda altternativ tränger undan kommunal verksmahet och det är kommunen som är bäst på att ta hand om våra barn.
2. Vi har hört med andra kommuner och erfarenheterna är inta bra av enskild pedagogisk omsorg


Detta är alltså klasiska socialdemokratiska argument mot privata familjedaghet. Jag är helt med Rolf om att de kommunala förskolorna och de kommunala familjedaghemmet håller hög kvalité men det ena behöver faktiskt inte utesluta det andra. Om föräldrar anser att ett privat familjedaghem passar de bättre så förstår jag inte varför de inte skulle få välja detta. Det är så typiskt socialdemokraterna att sätta sig över andra människors beslut och säga att det vi gör är bättre än de andra så det bästa är att ni bara får välja vårt alternativ.
Den andra punkten förvånar mig. Jag skulle gärna vilja veta vilka andra kommuner Rolf har pratat med. I Blekinge finns det bara två kommuner som har privata familjedaghet och det är i Karlskrona och i Ronneby. I Ronneby har vi väldigt goda erfarenheter av familjedaghemmet luvan och om Rolf hade bemödat sig med att höra med Ronneby kommun så hade han fått svaret att det är en god verksamhet som kompletterar den kommunala förskolan på ett bra sätt. Jag har heller inte hört några negativa kommentarer om Karlskronas verksamhet. Så återigen vore det intressant att se vilka kommuner som har negativa erfarenheter. Och i Ronneby handlar det om ca 5 barn som är inskrivna i enskild pedagogisk omsorg. Det kan väl knappast ha någon större inverkan på den kommunala verksamheten Rolf?

Det är tydligt att Olofström är i behov av nytt politiskt styre och inte minst Rolf Jönsson och Malin Åman  från Centerpartiet har företrätt partiet på ett ypperligt sätt de senaste åren i opposition. Efter nästa val kommer de att företräda partiet i majoritet. Det är jag övertygad om

jag vägrar vänja mig

Ja så heter Centerpartiets arbete mot ungdomsarbetslöshet. För det är faktiskt precis så. Många unga har blivit så vana vid ungdomsarbetslösheten som varit hög i över 20 år att de inte längre ser det som särskilt lönt att söka ytterligare jobb. Centerpartiets undersökning visar att varannan ansökan för ett jobb inte ens besvaras. Var tredje människa känner någon som helt gett upp tanken på att någon gång få ett jobb. Detta är helt förödande. Om inte vi får bukt på ungdomsarbetslösheten kommer hela ungdomsgenerationen att tappa tilltron till det mesta i livet. Centerpartiet är det parti som tar ungdomsarbetslösheten på allra störst allvar. Det är vi som presenterar lösningar på problemen men många av de andra partierna bemöter våra förslag med kyla och ignorans. Problemet för de är att de inte presenterar några förslag som ger jobb till unga människor. Men vi vägrar att låta de sätta dagordningen. Vi kommer att fortsätta slåss för varje ung människas möjlighet att få ett jobb och därmed livskvalité.

Våra förslag för att bekämpa ungdomsarbetslösheten:

Lägre introduktionslöner: Så att det blir billigare att anställa unga människor utan arbetslivserfarenhet. Bättre med lägre lön i början än ingen lön alls. Att vara utan lön i flera år är förödande för livsinkomsten

Förändrade turordningsregler: Så att det blir enklare att anställa unga. Dagens turordningsregler gynnar endast de som redan är etablerade på arbetsmarknaden

Bättre samverkan mellan högskolan och företag: Det är enormt viktigt att studenterna tidigt i sin utbilding kommer i kontakt med arbetslivet

Lärlingsanställningar: Så att de som vill ska kunna kombinera utbildning och arbete

Bättre villkor för mindre företag: Så att de kan växa och anställa fler unga.

Jobbpeng: Så att de privata arbetsförmedlningar som specialiserar sig på att fixa jobb åt unga kan få betalt av det offentliga

Kommentarer om alla kommentarer

I Torsdags gick jag ut med att jag ställer upp som kandidat inför medllemsomröstningarna i Blekinge för att fastställa riksdagslistan till valet 2014. Den respons jag fått är jag minst sagt glad med. Alla de varma och tillönskande kommentarerna är riktigt roliga att läsa.

Det var i Blekingeposten som nyheten först publicerades. En bra och upplysande artikel som beskriver vilka frågor jag vill driva i Riksdagen. Dock var det två uppgifter som är fel i artikeln. Jag har inte som det står i artikeln utsetts till toppkandidat. Toppkandidat är ett begrepp som möjligen kan beskriva de översta på riksdagslistan och vilka som hamnar överst på riskdagslistan avgörs efter medlemsomröstning och sedan en stämma. Ronnebykretsen nominerade flera personer till riksdagslistan och jag är en av dem. Jag kommer nu att arbeta mycket hårt för att få medlemmarnas förtroende at vara toppkandidat i valet. Någon toppkanidat är således inte utsedd på något vis.
Sen var det 2006 och inte 2010 jag var 2:a namn på riksdagslistan.

Det värmer gott att läsa alla härliga kommentarer.

Jag kandiderar till Riksdagen

I Centerpartiet i Blekinge har vi beslutat oss för att vara klara med Riksdagslistan betydligt tidigare än tidigare val. Vi kommer att ha en lista färdig till våren 2013 och på det viset kommer vi att jobba stenhårt för att föra partiet tillbaka till Riksdagen.

Jag har beslutat mig för att ställa upp. Jag vill ta Centerpartiet tillbaka till Riksdagen som vi inte haft Blekingemandat i sedan 1994. Det är hög tid att Blekinges framtidsfrågor framförs i Sveriges hösta beslutande församling. Jag kan inte sitta stilla och se hur storstadsregionerna växer och växer på Blekinges bekostnad. Jag kan inte förstå varför allt mer ska koncentreras till maktcentrat i Stockholm. Blekinge är ett landskap och län som drabbats väldigt hårt av finanskriser och långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav. Blekinge har genom jantelag utarmats och befolkningen minskar ständigt.

Jag vill bryta detta mönster. Jag vill gå till val på en framtidsagenda för Blekinge. Hur vänder vi den negativa befolkningsutvecklingen som drabbat oss i så många år? Hur bidrar vi till att små och medelstora företag vågar satsa och vidareutveckla? Hur kan vi med vår geografiska placering mot nya Europa bäst tillvarata den fördel det innebär att vara fönster mot öst? Hur ser vi till att Blekinge blir ”regionen” i Sverige alla talar om i positiva ordalag? Hur kan Blekinge bli den snabbast växande regionen i Sverige? Hur kan vi känna trygghet i våra liv? Det saknas inte utmaningar.

Befolkningsutvecklingen har under många, många år varit negativ för Blekinges del och leder till negativa konsekvenser på många sätt. Det vi ser är att befolkningsutvecklingen varit särskilt negativ på landsbygd och i de mindre samhällena. Konsekvenserna av att antalet människor på landsbygden minskar ser vi i Blekinge i allra högsta grad. Skolor, vårdcentraler och bensinstationer är bara några få exempel på vad landsbygdens boende blivit fråntagna på senare år. Vi ser också att maktbalansen förskjuts när Storstäderna ökar och ökar samtidigt som landsbygdslän som Blekinge minskar. I den offentliga makten blir storstäderna allt mer mäktiga och landsorten blir allt mer maktlös. Kanske är det därför tunnelbana i Stockholm pekas ut som riksintresse av en del partiledare. Jag menar inte att Stockholm ska motarbetas eller hållas tillbaka men att tillskjuta nationella resurser till storstadsregionerna innebär per automatik att maktbalansen förskjuts ytterligare.

Blekinge är dominerat av offentlig sektor och stora företag som arbetsgivare. Men för att skapa en arbetsmarknadsregion som inte är så sårbar för finansiella kriser och tillfälliga efterfrågestörningar i enstaka branscher är det enormt viktigt att framtidens jobb växer fram i små och medelstora företag. På det viset lägger vi inte alla ägg i samma korg och arbetsmarknaden blir mindre utsatt. Vi får heller inte glömma att alla stora företag en gång i tiden både varit små och sedan medelstora. För att skapa ett företagsklimat som ligger i topp i landet är det nödvändigt att politikerna lyssnar på de som skapar företagen, dvs företagarna själva. Det är nödvändigt för politikerna att gå ”ut och lära” istället för gå och ”lära ut”. Jag är övertygad om att arbetslösheten går att knäcka genom att låta framtidens jobb växa fram i de små och medelstora företagen. Det är företagarna som skapar jobb och tillväxt, vilket gör att det offentliga har medel att satsa på vård, skola och omsorg. Medel att satsa kommer aldrig från kommunerna utan från det privata näringslivet.

Egentligen har Blekinge ett utgångsläge som är det optimala. Vi är länet som ligger med våra fönster mot nya marknaden som växer så det knakar. På en timme kan vi vara i Polen, Ryssland och Baltikum. Det är ett geografiskt läge som borde innebära fördelar andra län gått miste om. Finanskris till trots växer ekonomierna i de forna östländerna och människorna ser en ökande levnadsstandard. Om vi inte tar detta tillfälle i akt att positionera oss kommer liknande chanser troligen aldrig tillbaka. Blekinge har allt chans i världen att vara fönstret mot de nya marknaderna.

Viktigt är också att människor kan känna trygghet i livet. Om du inte känner trygghet vågar du heller inte satsa. Trygghet kan innebära så mycket. I grunden handlar det om att du kan ställa mat på bordet och att du har tak över huvudet. Men om du blir allvarligt sjuk eller förlorar jobbet är det viktigt att du snabbt ges möjlighet att tillfriskna och återvända till arbetsmarknaden. Ibland sägs livet vara ett högriskprojekt och så är det säkert, men med smart planering och stöttning kan riskerna minimeras. Jag vill ha ett varmt samhälle som ser alla och erbjuder trygghet vid svåra tider. Trygghet kan också betyda att man inte blir beroende av andra människor bara för att man blir sjuk eller arbetslös. Alla behöver känna att deras förmåga värdesätts.

Det är några av de frågor jag kommer att försöka besvara i min kampanj för att ta Centerpartiet i Blekinge till Riksdagen.  Om vi tar tillvara på alla möjligheter som finns kommer vi att vara i toppen framöver, men det kräver ett framtidsinriktat och långsiktigt hållbart tänkande.

Under tiden fram till nomineringsstämman för riksdagsvalet kommer jag att åka länet runt för att prata om våra utmaningar. Jag har viljan, engagemanget och politiken för att föra oss tillbaka till Riksdagen. Visst vill du vara med mig på resan? Jag ber dig som centerpartist om ditt stöd i den interna medlemsomröstningen.

Min kampanj kommer att vara både intensiv, energisk och synlig. Det kommer inte att gå en Bleking förbi att jag driver en kampanj för att få tillbaka Blekinge C i Riksdagen. Jag kommer att vara ute och möte väldigt mycket folk och jag kommer att vara där det händer saker. 

Jag vill nu träffa centerpartisterna i Blekinge för att berätta om min vision för Blekinge. Vad kan jag tillföra i Riksdagen och vad behövs för att vi ska återta riksdagsmandatet. Så tveka inte att höra av dig till mig så kommer jag ut till ditt avdelningsmöte.  Nu startar en resa som har sitt mål hösten 2014 då jag och Centerpartiet återtar Blekinges riksdagsmandat.

vem vann debatten?

Jag lovade igår att komma med en liten analys av debatten mellan vicepresidentkandidaterna Joe Biden och Paul Ryan. Joe Biden är ju sittande vicepresident och ställdes mot republikanernas Paul Ryan som ju är Mitt Romneys parhäst. Många har sagt att det var en dålig debatt och att debattledaren även denna gång gjorde ett dåligt jobb (förloraren brukar direkt hacka ned på formatet och debattledaren). Den här gången var det republikanerna som snabbt var ute och förklarade att det inte var rättvist och att debattledaren tillät Biden att avbryta för mycket. Själv tycker jag att det var en mycket bra och underhållande debatt.

Joe Biden är känd för sitt alter ego "Bad Joe" och även denna gång fick vi stifta bekantskap med denna figur. För att introducera Joes debattstil inleder jag med detta klipp från de demokratiska primärvalen 2008 när Biden var med och kämpade om att bli partiets presidentkandidat. Elegant.


Genom att skratta, flina, grimasera och avbryta styrde Joe Biden debatten exakt dit han ville ha den. han fick Paul Ryan att komma av sig, att framstå som en pajas som man kan skratta åt och så fort Ryan pratade om att man måste komma överens över partigränserna skrattade Biden. På det viset punkterade han stora delar av Ryans argumenation. Biden som sådan är ju en alldeles utmärkt retoriker och enligt mig betydligt bättre än Obama i debatter. Det är ett rent nöje att lyssna på Bidens argumentation som bygger på känslor och stark övertygelse men utan att komma bort från att ha koll på faktan. Möjligen kan skrattandet och den buffliga stilen ge minuspoäng i väljarnas ögon. Jag ger Biden 8 av 10 för sina insatser.


Paul Ryan i sin tur är också en duktig retoriker, men kanske främst när han får prata fritt utan att bli avbryten av en motdebattör. Ryan tillhör ju den del av republikanerna som står för förnyelse. I denna debatten tycker jag att han gjorde bra ifrån sig men inte mer. Han kom ofta av sig av Bidens agerande och framstod som en skolpojke som läxades upp. Han hade dessutom väldigt svårt att svara på konkreta detaljer om sitt budgetförslag. Troligtvis för att det inte är helt färdigtänkt utan bara en grundplåt. Men jag övertygades inte av Ryan och jag hade faktiskt högre retoriska förvätningar på honom. Jag ger honom 6 av 10.




Vem vann då debatten. Biden fick ju av mig lite högre betyg än Ryan och jag tycker definitivt att han vann. Samtidigt tycker jag att Ryan var lugnare och mer resonerande. Ska vi försöka oss på en bedömning så tror jag att debatten slutade så här: Biden 55%, Ryan 45 %. Jag tror att Biden har hjälpt Obamakampanjen att elda på lite. Andra analyser hittar du här och här Vad tycker du? Döm själv:

I natt ställer jag klockan på 02.50

För den som missat det kommer den första debatten mellan  de bägge presidentkandidaterna att gå av stapeln i natt kl 03.00. De stora frågorna är naturligtvis om Mitt Romney lyckas ta den sista chansen för att hämta upp Obamas försprång och om Obama lyckas hålla de mycket höga förväntningarna som vilar på honom. Flera debatter mellan tidigare presidentkandidater har dessutom innehållet klavertramp och missöden som påverkat hela valet. Geroge Bush den äldre klantade exempelvis till det när han fick en fråga om hur budgetåtstramningarna hade påverkat honom privat.

Nu kan man med fog påstår att det i själva verket är valet till kongressen som är det viktiga. USA har ju som bekant ett väldigt federalt system där presidenten inte är särskilt mäktig i inrikesfrågor. Delstaterna har ju ett självbestämmande som är väldigt stort. I USA går inte makten uppifrån och ned utan nerifrån och upp.

men hur som helst blir det spännande att se hur Obama och Romney sköter sig.

Kvalité i välfärden blir en valfråga

Socialdemokraterna i Malmö har redan gjort det, Socialdemorkaterna i stockholms stad har redan gjort det och LO har redan gjort det. Krävt vinstförbud i välfärden alltså. Det troliga är allt allt fler socialdemokratiska organisationer kommer att gå samma väg. Det är svettiga nyheter för Stefan Löfvén (s). Löfvén har de gånger han uttalat sig sagt att ett vinstförbud i välfärden inte låter sig genomföras. Att Löfvén egentligen är helt emot vinstförbud är ju helt klart men dilemmat för honom är att hålla ihop sitt parti. Han har varit tvungen att utrycka sig diplomatiskt för att inte skrämma bort vänsterfalangen i partiet. Nu ser vi resultatet av detta. När Stefan Löfvén hållt sig borta från debatten har han samtidigt lämnat scenen fri för vänsterfalangen i partiet att definiera partiets hållning. I det här läget är det svårt för Stefan att vända diskussionen igen. LOs Karl-Petter Thorwaldsson dundrade på i talarstolen att kravet är vinstförbud i välfärden. Retoriskt blir det alltså ett stort problem för Stefan Löfven i nästa valrörelse. Samtidigt som han försöker ge en bild av att partiet är ett mittenparti med pragmatiskt hållning i välfärdsfrågor drar vänsterfalangen partiet allt längre ut på den politiska höger/vänster-skalan.

Att kräva att vinster i välfärden ska bort kan vara det här århundradets mest populistiska Retorik. Vänsterpartiet har väl begått det största klavertrampet där de räknat ut hur stora vinsterna i välfärdsföretagen är och sedan delat denna med en genomsnittlig lönesumma och på så sätt kommit fram till hur många fler som kunde vara anställda i offentlig sektor. Men så enkelt är det ju förstås inte. För samtidigt som man pratar om vinster riktar retoriken in sig på rika riskkapitalister som fyller sina fickor med UTDELNING. Och utdelning och vinst är ju inte samma sak. Vinst kan ju antingen delas ut eller så återinvesterar man vinsten i verksamheten. Den lilla detaljen bortser man alltså ifrån. Frågan är om man vill förbjuda vinst i alla led i välfärden. Ska endast skolböcker köpas in från förlag som inte går med vinst? Ska läkemedel endast köpas in från förlustbringande läkemedelsföretag? Annars är det ju märkligt att vissa delar av välfärden inte får gå med vinst medan andra får göra det.
Vi i Centerpartiet har en nykter syn på frågan. Det viktiga är inte att diskutera hur all vinst ska bort från välfärdsföretagen utan att diskutera hur kvalitén kan bli så bra som möjligt, hur äldre kan få välja den vårdgivare som passar just deras behov och vilken skola som ger deras barn bäst möjligheter. För oss är exempelvis LOV (lagen om valfrihet för äldre) mycket viktigt. Alla äldre ska få välja vem som ska stå för deras omsorg. På så sätt får vi en konkurrens om kvalité istället för en konkurrens om pris. Vi kommer att göra det här till en valfråga och det är dags för socialdemokraterna att ta ställning. Att komma in i den debatten med en så svajig hållning de har idag kommer att innebära katastrof för dem.

Avslutar med ett klipp. Anders W Jonsson (c) gör ett alldeles utmärkt jobb mot Jonas Sjöstedt (v) i fredagens Gomorron Sverige.

Grattis Annie!

Idag är det 1 år sedan Annie Lööf enhälligt valdes till partiledare för Centerpartiet. Jag hade förmånen att få vara med och välja Annie och det känns riktigt bra. Annie visste när hon valdes att uppdraget inte kommer att bi lätt. I nästan 40 år har vi haft en nedåtgående trend och Maud Olofsson blev väl den första partiledare som lämnade partiet med bättre valresultat än när hon tillträdde. Men att partiet under lång tid befunnit sig i ett besvärgligt läge är helt klart. Därför har Annie under sin tid byggt upp arbetet från gunden. Kommunikationsplanen är på plats, framtidsagendan har arbetats fram och i Mars månad antar vi partiets nya idéprogram. Att vända en negativ trend för ett parti gör man inte på en vecka eller en månad. Media vill gärna framställa det som att det inte blivit som centerpartisterna velat eftersom vi fortsätter att gå bakåt i opinionsmätningarna. Sanningen däremot är den att vi är väl medvetna om Annies tuffa uppdrag. Men Annie arbetar metodiskt, öppet och transparent. jag är riktigt stolt öve min partiledare och jag är helt övertygad om att framången kommer att visas redan i nästa val. Grattis på ettårsdagen Annie!

Välkommet av Pagrotsky. Nu väntar rosornas krig

Den utredning som Leif Pagrotsky nu har skickat till Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Magdalena Andersson är i mångt och mycket glädjande läsning. Man köper de lösningar alliansen genomfört på det skattepolitiska området och säger bland annat att RUT är helt OK. För mig som Centerpartist kan jag bara konstatera att socialdemokraterna på mycket kort tid svängt från att vara ett vänstersocialistiskt 60-talsnostalgiskt parti under Juholts ledning till att bli ett parti som säger att alliansens lösningar är faktiskt rätt bra ändå under Löfvéns ledning. Låt mig gissa att denna omdaning av politiken inte gillas av Socialdemokraternas mer vänsterideologiska distrikt såsom Blekinge och Skåne. Malmös socialdemokrater gick ju i veckan ut och krävde totalt stopp för vinst i välfärden. Samtidigt säger Stefan Löfvén mellan raderna att ett om de driver igenom detta på partikongressen får de se sig om efter en ny partiledare. Det som väntar nu är väldigt intressant. På partikongressen nästa år kommer Leif Pagrotskys lösningar naturligtvis att ställas mot exempelvis Malmösossarnas eller Jan-Anders Palmqvist (s), oppositionsråd i Ronneby som motsäger sig tillväxt på klassiskt vpk-manér. Jag hoppas att Stefan löfvén och Leif Pagrotsky går segrande ur striden. Det skulle ge möjlighet att genomföra lösningar över den så kallade block-gränsen. Frågan är vad som händer med de mer socialistiska socialdemokraterna i ett sådant läge. Bildar de ett nytt parti eller kommer vänsterpartiet att få ett medlemsmässigt uppsving? Framtiden ger oss svaret.

Centerframgångar i budgeten

Idag presenterade regeringen budgetpropositionen och som Centerpartist blir man riktigt stolt av att se vad Annie och de andra åstadkommit. Det som budgeten innehöll vad på punkt efter punkt framgångar för Centerpartiet. De som påstår att Centerpartiet inte har någon betydelse har extremt fel med andra ord. Centerpartiet har i förhandlingarna prioriterat 4 områden. Det handlar om: - Stärka ungas möjligheter att få jobb - Förstärka infrastrukturen för personer och gods i hela landet - Satsningar på grön energi - Förbättra villkoren för företagen På samtliga fyra områden har vi noterat tydliga Centerframgångar. Vi lanserar ett ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor som löper från 2013-2016 för att hitta olika vägar fram till jobb för unga. För att göra ungdomar mer anställningsbara blir det satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen. Yrkesvux och lärlingsvux utökar vi platserna på för att möta den dåliga konjunkturen. Infrasturktueren blir en riktig vinnare i år. Tack vare centerpartiet satsar regeringen så mycket som 55 miljader kronor på ostlänken samt investeringar i drift och underhåll på det svenska järnvägsnätet. Alla som någon gång åkt tåg instämmer nog i behovet av pengar till detta. Socialdemokraterna och miljöpartiet har under en rad med år försummat järnvägsnätet. Redan 2006 påbörjade dåvarande infrasturkturminister Åsa Torstensson (c) arbetet med järnvägsnätet. Men det är inte bara järnvägen som får sin beskärda del utan infrastrukturen i stort får tillskott. För oss i Centerparitet är infrastrukturen en hjärtefråga. För att kunna bo och verka i hela landet är ordentlig infrasturktur en förutsättning. Som det enda gröna parti i Sverige kan vi också sträcka på oss vad gäller anslagen till energiforskning. Vi lägger 14 miljarder de kommande 10 åren. För oss är detta väldigt viktigt. Vi har ett moraliskt ansvar att ställa om Sveriges energianvändning och istället för piska tror vi på morötter. På det här viset går Sverige före i energiomställningen. Under Centerpartiets tid på miljödepartementet har exempelvis vindraften ökat i andel från 1 % till 7 % nu. Bra jobbat. Sist men inte minst har vi då satsningarna för på företagendet. För det första lägger vi 600 míljoner kronor på utbyggnaden av bredband. Tillsammans med tidigare satsningar har vi nu anslagit 1,1 miljader till bredband. Landsbygdens befolkningar är i väldigt behov av detta. Senast 2020 ska 90 % av befolkningen har tillgång till 100 Mbit/sekund. Nu tar vi gigantiska steg mot detta. Detta ger möjlighet för en företagare i Kyrkhult eller Belganet att bedriva internetbaserat företag och ta del av elektroniska samhällstjänster. Nu möjliggör vi också för investeraravdrag vilket ger möjlighet för vänner och familj att investera i små företag. Jag är som sagt väldigt stolt som centerpartist

Kampen för privata familjedaghem fortsätter nationellt

på torsdag är det återigen dags att ta beslut om enskild pedagogisk omsorg, eller privat familjedaghem om man så vill. Vi ifrån alliansen har velat höja ersättningen då den i dagsläget är tämligen låg. En plats ger drygt 53 000kr/år och då detta är vad som är genomsnittskostnaden för kommunala diton är det inte möjligt för oss att justera detta. Detta samtidigt som en förskoleplats kostar ungefär det dubbla om året. Det finns en maxgräns på 6 platser i enskild pedagogisk omsorg vilket ger ca 318 000kr + månadsavgift om året i maximal ersättning. På detta belopp ska skatt och egenavgifter betalas (ca 50%) samt kostnader i form av mat, material med mera. Det innebär att vad kan får ut per år för att bedriva denna verksamhet begränsas till ca 12 000kr/ månad. Det tycker inte jag är särskilt mycket. Men nu är vi begränsade av nationell lagstiftning. Samtidigt vet vi att Karlskrona har en ersättning på ca 77 000kr/år och plats. Jag tänker därför skriva en motion till Centerpartiets partistämma nästa år och driva denna fråga vidare nationellt. Det måste vara upp till varje kommun att bestämma över denna utgiftspost. Men för att kunna göra detta krävs ändring i lagstiftningen. Fortsättning följer...

Välkommen satsning av alliansen

Det verkar som att Centerpartiet och Annie Lööf har fått högsta utdelning i höstens budgetförhandling. En satsning på ostlänken är något som Centerpartiet länge kämpat för och nu har övriga alliansen stämt in och beslutet är möjliggjort. 35 miljarder satsas på ostlänken samt första delen mellan Göteborg och Borås. Detta innebär att höghastighetståg så småningom kommer att kunna rulla i Sverige. Sjävklart är detta välkommet. Än mer välkommet, inte minst för oss i Blekinge är att man samtidigt satsar 20 miljarder kronor på ökade drift- och underhållsåtgärder. Att ha ett robust tågnätssystem över hela Sverige underlättar för alla sträckor då järnvägssystemet är så oerhört sårbart. Det har man inte minst i Blekinge där förseningar på järnvägen tillhör vardagen. Det är alltså en minst sagt välkommen satsning från Alliansen. Annie Lööf har gjort en mycket bra första budgetförhandling.

Sänkt krogmoms ger fler jobb

Vi i Centerpartiet har stridit mycket hårt för att krogmomsen skulle sänkas och så blev fallet fr.o.m i våras. Då sänktes momsen från 25 till 12 % och effekterna har inte låtit vänta på sig. För det första har antalet jobb ökat. Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen har ökat med 16,8 % första halvåret och det är mer än övriga arbetsmarknaden. För det andra ökade restuarangbranschens volym med 4,4 % mot BNPs 1,6 % För det tredje berättar restaurangägarna att efterfrågan ökat beydligt och nya restauranger öppnar hela tiden. Självklart är detta en stor framgång för oss i Centerpartiet och så verkar det vara i många av våra frågor. Vi driver frågor mot en stark socialdemokratisk opinion, får sedan igen förslaget och ett tag efter visar det sig att vi hade rätt. Precis samma mönster känner vi igen gällande RUT-avdrag. RUT-avdraget har varit en fenomenal framgång för landets tjänstesektor och socialdemokraterna vågar inte längre ta bort avdraget (inte i retoriken ialla fall).

Föräldrars egna val kommer aldrig att bli förlegat

De senaste två dagarna hardet dragit upp en diskussion om "enskild pedagogisk omsorg". Eller egentligen startade diskussionen betydligt tidigare. I budgeten från alliansen fick vi i Utbildningsnämnden i uppdrag att utreda hur användandet enskild pedagogisk omsorg skulle kunna öka och vad som skulle kunna utgöra hinder. Enskild pedagogisk omsorg innebär att du i exempelvis hemmet tar hand om dina egna och andras barn. (Max 6 barn och av dessa får max hälften vara dina egna). För detta får du betalt från kommunen och du driver detta som eget företag. En uppskattat verksamhetsform bland de som använder sig av den och man befinner sig i en trygg och nära miljö och barngrupperna är små. Värden som alla politiker säger sig stå för. Men här säger socialdemokraterna nej. För socialdemokrater är det den kommunala förskolan som gäller och ingenting annat. Man säger konstant nej till föräldrarnas egna val. Likna det gärna vid Fords gamla devis "välj vilken färg på din ford du vill, bara den är svart". Det är beklakligt att de till varje pris vill slå undan benen för föräldrar men det ligger helt i linje med deras politik att erodera föräldraansvaret. Men nu ger sig lärarfacket in i debatten. Lokala ordförande för lärarförbundet i Ronneby påstår att jag står för ett förlegat system och en återgång till svunna tider. Jag tycker det är ett mycket tråkigt uttalande. För mig kommer föräldrarnas vilja aldrig att bli förlegad.

Jag är trött på Ronnebysossarnas krokodiltårar

När jag slår upp dagens BLT läser jag om diskussionen som just nu förs i Utbildningspolitiken i Ronneby om att avskaffa de så kallade styrtalen. Lite snabbt kan det väl bara sägas att styrtal anger i förskolan hur många barn det går per anställd och i grundskolan hur många lärartjänster det går per 100 elever.Det är dessutom bestämt att det är styrtalet de 15 Oktober som gäller. Detta har vi i Utbildningsnämnden att förhålla oss till. Beroende på att trycket i förskolan varierar under året kommer också styrtalet att variera under året. Det är dock inte alla typer av tjänster som räknas in i styrtalet och exakt hur det räknas ut blir ofta föremål för diskussion. Faktum är att många och långa stunder har ägnats åt att diskutera ett matematiskt bråktal och det har fört samtalet bort ifrån verkligheten. Vi i Ronnebyalliansen vill därför avskaffa styrtalen då dessa inte berättar hur kvaliten i verksamheten ser ut. Hur som helst. I dagens BLT oroar sig socialdemokraterna över att lärartätheten blir för låg och att kvalitén därmed riskerar att påveras negativt. Under flera nämndsammanträde har socialdemokratera också utryckt oro över situationen. Problemet för socialdemokraterna är att det är krokodiltårar som inte har någon beröring med hur deras politik ser ut. Socialdemokraterna presenterade ett budgetalternativ som innebär att skolan skulle få 3 miljoner minder att röra sig med än vad alliansens budget innehöll. Lyckligtvis blev det alliansens budget som vann fullmäktiges gillande och det är den vi arbetar efter. Om socialdemokraterna hade vunnit omröstningen i budgetfullmäktige hade vi haft att hantera en budget med 3 miljoner mindre till skolan och förskolan. Man behöver inte använda någon större tankemöda för att konstatera att situationen hade varit mycket värre om socialdemokraterna hade varit vid makten. Jag betackar mig för socialdemokraternas krokodiltårar.

Ett rättvist skatteutjämningssystem

Centerpartiet har längre krävt att den utredning om förändrat skatteutjämningssystem som varit ute på remiss och fått ett brett stöd hos remissinstanserna ska genomföras. Som det ser ut nu missgynnas många kommuner och landssting medan andra felaktigt gynnas. Det finns exempel där två kommuner haft samma andel barn placerade i förskolan. Den ena kommunen belägen i Norrlands inland och den andra i Stockholm. Låt oss för enkelhetens skull anta att det finns 100 barn i bägge kommunerna (förenklat). Av dessa går 90 i kommunal förskola. I denna norrlandskommun har man fått ersättning i skatteutjämningssystemet motsvarande 60 barn medan Stockholmskommunen fått ersättning för 130 barn. Det är alltså en myt att Stockholmarna generellt förlorat på det nuvarande systemet. Det är väl ingen hemlighet att ett antal moderatpolitiker i Stockholmsregionen drivit på för att förhala processen och skjuta upp införandet av det nya systemet. Därför är det nu glädjande att regeringen kommit överens med socialdemokraterna om att regeringen i höst ska komma med en propostion om ett förändrat skatteutjämningssystem. Nu tar regeringen ett stort steg framåt för en modern och rättvis fördelning av skatteutjämningen mellan kommunerna. Centerpartiet har varit mycket drivande i frågan och länge sagt att det är inte en om-fråga utan när-fråga om införandet. För Blekinges del kommer ett nytt skatteutjämningssystem alldeles säkert att vara positivt.

Framtidsbygget

Borgarpinata

Vänsterpartiet i Ronneby anklagede mig i förra veckan för att vara oförskämd som kallade socialdemokraternas bruk av barnfattigdomsbegreppet för en fluga.
Vänsterpartiet i Malmö däremot bjuder barnen på möjligheten att slå sönder en borgarpinata föreställande Annie Lööf. När pinata gick sönder trillade det ut smågodis och pengar som symbol för jobbskatteavdraget. Mycket osmakligt och visar på ett omdöme som är så dåligt att det är skrämmande. Inte nog med att man nu gjort detta, man vägrar dessutom från vänsterpartiet i Malmö att ta avstånd från detta eller be om ursäkt. Det parti som Stefan Löfven (s) och Magdalena Andersson (s) ska samarbete med i en eventuell röd regering använder alltså sitt politiska engagemang för att bygga borgarpinatas. Vi i Centerpartiet använder istället vårt engagemang för att prata om de utmaningar vi står inför och presentera förslag till lösning på dessa problem. Vänsterpartiet däremot borde skämmas ögonen ur sig.

Vänsterpartiet och Sosseflugor?

Förra veckan fick jag en twitterkommentar publicerad i sydöstran under rubriken "dagens twitter". Det är ett trevligt initiativ av tidningen och varje dag kan man läsa kommentarer från olika twittare i och utom länet. Kommenaren jag fick publicerad handlade om barnfattigdom. Som en del kanske vet handlar twitter om att man på 140 tecken ska komprimera ett "budskap" samtidigt som man ska kategorisera "hash-tagga" inlägget. Det vill säga att särskilt långa utlägga kan man inte ha. Men som sagt mitt inlägg handlade om barnfattigdom. Jag skrev att det var intressant att sossarna slutade prata barnfattigdom när de bytte partiledare och jag kategoriserade inlägget som ordsomärpåmodet och sosseflugor. Det sistnämnda gav eko in på insändarsidorna och vidare in i fullmäktige. En lokal vänsterpartist skrev på insändarplats att hon blev skrämd av mitt sätt att uttrycka mig och passade även på att i sann vänsterpartistisk anda ge mig en släng av vänstersleven. Plötsligt hade jag enligt vänsterpartisten kallat de fattiga barnen sosseflugor.

I kommunfullmäktige valde vänsterpartiets gruppledare Peter Bowin sedan att ge sig på mig i debatten, min frånvaro från forumet till trots. Som officiell representant för Centerpartiet har jag inget emot att mina politiska motståndare attackerar mig i fullmäktige och nog drog jag lite på smilbanden när jag såg Bowin "in action". Peter sade att jag var mycket oförskämd som kallade barnfattigdomen för sossefluga. Det får stå för Peter.

Vad är då en fluga. Jo det är en trend som snabbt ökar i popularitet och lika snabbt går över. När Håkan Juholt valdes till partiledare pratades det om barnfattigdom i var och varannan mening. Det var naturligtvis välkommen, då det är en mycket viktigt fråga. Centerpartiet har exempelvis föreslagit ett dubblerat barnbidrag för ensamstående föräldrar för att förbättra situationen för barn till fattiga föräldrar.
När Juholt försvann och Löfven istället gjorde sitt intåg försvann debatten om barnfattigdom helt och hållet och man får leta bra länge för att hitta ledande socialdemokrater som pratar barnfattigdom. Det är med andra ord i socialdemokraterna en övergående trend, en fluga om man så vill. Peter Bowin borde istället vända sin ilska mot socialdemokraterna som ser barnfattigdomsbegreppet som en fluga. Därav sossefluga. För Centerpartister däremot kommer barnfattigdomen att vara en fråga framöver.

Ve och fasa för vänsterns mönsterskola

Jag blir rädd när jag läser dagens expressen. Malmö har blivit vänsterpartiets skolpolitiska experimentsverkstad och försöksdjuren är inga mindre än skoleleverna.Vad som händer är alltså att man förbjuder läxor i skolan med hänvisning till

1. Böckerna kan glömmas hemma
2. Det är orättvist med läxor eftersom vissa får bättre hjälp hemifrån än andra.

Det första argumentet är ju knappast ett argument utan snarare ett bevis på att skolan givit upp. Det andra argumentet är djupt tragiskt och rent politiskt. Rektorn på Augustenborgsskolan sysslar alltså med partipolitisk styrning av skolan. Det bygger på vänsterns våta dröm om en skola där ingen kan mer än någon annan och en skola där man håller tillbaka duktiga elever med motiveringen att de andra kan känna sig sämre. Men vänstern "I got news for you": Vi är alla olika. Vissa är duktiga på matte, andra på engelska och ytterligare andra på estetisk verksamhet. Det betyder inte att politikens uppgift är att rätta sig efter de som har svårast att lära sig i varje enskilt ämne. Rektorn på skolan förklarar att skolan har uppdrag att ge en likvärdig utbildning och att det därför inte går att ge läxor. Hon menar alltså att en likvärdig utbildning innebär att hålla tillbaka de som vill framåt snabbt. Ska man skratta eller gråta?

Centerpartiets skolpolitik syftar istället till att uppmuntra duktiga elever att bli ännu duktigare och hjälpa de elever som har det svårt att komma framåt. Vi kommer inte acceptera att man förbjuder läxor. Vänsterpartiet i Ronneby driver denna linje i utbildningsnämnden och det är alltså därför ett reellt hot även i Ronneby. Med ett vänsterstyre i Ronneby är alltså risken mycket stor att läxor börbjuds även här. För oss som är övertygade om att föräldraansvar är något viktigt är det också väldigt viktigt att står emot den här politiken och till varje pris tillse att vänsterpartiet hålls så långt borta från makten i skolpolitken i Ronneby.

Ronneby sist igen?

Så är det nog många som vill beskriva den mätning som kom i onsdags. Mätningen jag pratar om är SKLs öppna jämförelser som kommer 1 ggr/år och avser grundskolan i hela Sverige. Ett antal mätkriterier sammanställs och rankas. Ronneby kommuns grundskola kommer genomgående lågt i hela mätningen och är mycket tråkig läsning.
Är det så att alliansen inte lyckats vända trenden i Ronnebys skolor ? Är det så att det arbete vi påbörjat i Ronneby inte givit de resultat som önskas ? Det finns de som redan nu dragit de slutsatserna och påstår att alliansen misslyckats. Då får jag be dem som gör detta att lugna sig en aning. Eller till och med lugna sig ganska mycket. Första frågan man ställer sig när man tittar på en mätning bör vara hur relevant den är? Det vill säga, mäter den relevanta data och vilken tidsperiod avser mätningen. På den första delen är säkert svaret ja. Jag tror den mäter relevanta data till stora delar. Man kan förvisso fråga sig om Salsa är särskilt framgångsrikt. SALSA är alltså ett förväntat värde. utifrån ett antal kriterium skriver man ut vad kommunens ungdomar bör ha för resultat och därifrån ser man sedan om man presterar bättre eller sämre än vad man förväntade sig. Den biten är jag väldigt kritiskt emot men återkommer till det i ett annat inlägg. I övrigt handlar det mycket om meritpoäng och andel elever som klarar fullständiga betyg.

Den andra frågan jag ställde var: Vilket tidsperiod är det som avses? Mätningen avser läsåret 2010/2011. Det vill säga de elever som gick ut grundskolan vårterminen 2011. Det vore ett rätt magstarkt påstående av mig att säga att alliansens politik i Ronneby hade givit effekt efter endast några få månader vid makten. Det är alltså så att de öppna jämförelser vi ser är bokslutet för den socialdemokratiska tiden vid makten. Och vad gäller skolan och skolpolitik tar det mycket lång tid att vända trenden. Insatser som görs i tidiga åldrar tar ju 7-9 år innan de märks i utgångsbetyg. Frågan om vem som bär ansvaret för att Ronnebys skolor hamnar långt ned i rankingen är måhända intressant att ta men jag tror det är viktigare att vi gemensamt anstränger oss för att vända trenden.

Samtidigt är man inte ärlig om man säger att allt är nattsvart. I exempelvis engelska är eleverna i Ronneby klart bäst i Blekinge.

Jag är övertygad om att vi nu verkligen har förutsättningar att fortsätta arbetet med att förbättra resultaten för eleverna i Ronnebys skolor. Alliansen har skjutit till pengar till skolan i Ronneby detta år och ser man över en tvåårsperiod handlar det faktiskt om 5 miljoner mer än socialdemokraterna. Det tror sjutton att 5 miljoner kronor gör skillnad. Jag är fylld av tillförsikt.

Så stärker vi Blekinge Tekniska Högskola

För att hela Sverige ska växa är en högre utbildning och forskning av hög kvalité i hela landet livsviktigt. Sverige ska konkurrera med ett innovativt samhälle och nytänkande.

Det finns de som hävdar att Sverige har för många lärosäten och att svensk högre utbildning mår bra av högre grad av centralisering. Centerpartiet delar inte den bilden. Tack vare Centerpartiet är detta heller inte regeringens politik. I 2012 års budgetproposition slår regeringen istället fast att högre utbildning och forskning av god kvalité kan och ska finnas i hela landet vid små och stora lärosäten.
Tilldelningen av resurser och platser till universiteten och högskolorna ska utgå från tydliga och transparenta kriterier som belönar utbildning och forskning av hög kvalité, god samverkan med omgivande samhälle och nöjda studenter.
Blekinge tekniska högskola är i likhet med många andra mindre lärosäten runt om i landet duktiga när det gäller samverkan med näringsliv och omgivande samhälle, exempelvis när det gäller utbildningarna i fysisk planering och den internationellt erkända utbildningen i ledarskap för en hållbar samhällsutveckling.
Detta arbete är positivt av flera skäl. God samverkan och innovation bidrar till samhällsutveckling och skapar nya näringar, företag och jobb. Dessutom visar studier att den akademiska kvalitén generellt stärks vid sampubliceringar mellan akademi och näringsliv.
Detta viktiga arbete vill Centerpartiet premiera. Lärosäten som är duktiga på samverkan och innovation ska märka detta i resurstilldelningen. Högre utbildning och forskning av god kvalité ska ha goda möjligheter att utvecklas – oavsett vart i landet den äger rum.
För Centerpartiet är det viktigt att på alla sätt stärka våra lärosätens roll som regional aktör och motor för regional utveckling. Vi ser gärna ett större samarbete mellan universitet, näringsliv och samhälle. I detta arbete har Blekinge tekniska högskola en viktig roll.


Emil Källström (c)
Centerpartiets talesperson för högre utbildning, forskning och innovation
Tim Svanberg (c)
Kretsordförande för Centerpartiet i Ronneby

Intressant från (s)

Socialdemokraterna genom partiledare Stefan Löfvén och ekonomsik-politiske talesmannen Magdalena Andersson publicerar idag en debattartikel i DN med rukbriken "Människor har ett eget ansvar för att bli anställningsbara". Om man bortser från all oppositionsretorik i artikeln är det i många delar en bra artikel. Det är i grunden en borgerlig artikel och betonar hur viktigt det är att man tar ett eget ansvar för att göra sig själv amställningsbar. Man hyllar också budgetdisciplinen och säger att regeringen gjort rätt i att vårda statsfinanserna. Just överskottsmål och budgetdisciplinen kommer ju ifrån ett regelverk som Centerpartiet och Socialdemokraterna gemensamt infört under saneringsåren och det är självklart bra att Moderaterna svängt i frågan och börjat hylla den reform som man tidigare kritiserade mycket hårt.

Det intressanta med debattartikeln är inte beskeden i sig, för några sådana finns det knappast men det intressanta är att socialdemorkaterna nu slår an en borgerlig politik. Detta borde ju rimligtvis vara spiken i kistan för samarbetet med vänsterpartiet. Mycket av det som står i artilen är politik och värderingar som vänsterpartiet aldrig kan acceptera. Vänsterpartiet ställer inte upp på överskottsmål och vänsterpartiet ställer inte upp på budgetdisciplin. Resultatet borde nu bli att vänsterpartiet, liksom sverigedemokraterna blir allt mer isolderade i svensk politik och det är en utveckling jag verkligen välkomnar.

En välkommen satsning mot bostadsbristen

Det är välkomna satsningar som regeringen nu gör för att minska bostadsbristen. Bostadsbristen för ungdomar är enorm och ett väldigt stort problem. Kanske inte främst i Ronneby eller Blekinge. Min uppfattning är att här kan man få en lägenhet utan all för lång kötid. Kanske inte i just det område man önskar med avstånden är ju heller inte särskilt långa här.
I Storstäderna är det ett betydligt större problem. 2007 bestämde jag mig för att flytta till Malmö pga arbete. Att hitta lägenhet i Malmö visade sig vara svårare än jag först trodde. Självklart var ett förstahandskontrakt inte att tänka på. Jag var inte inne på arbetsmarknaden och hade inte stått i någon bostadskö. Bostadsrätt var heller inte att tänka på eftersom jag inte hade fast anställning. Istället var det andrahandskontrakt som blev lösningen. Via blocket hittade vi en lägenhet där en ung kvinna ville hyra ut sin bostadsrätt i andra hand då hon bodde hos sin sambo. Så blev det, vi skrev ett kontrakt om att hyra hennes lägenhet i 6 månader. 6 månader är inte länge och särskilt roligt är det inte att bo i en lägenhet som man vet att man inte kommer bo i om ett år, men man hinner åtminstone komma in på arbetsmarknaden och skapa kontakter som förhopnningsvis gör att man får en ny lägenhet och har man riktig tur kan detta vara ett förstahandskontrakt.
Problemet i mitt fall blev att ett par veckor innan inflyttning stötte det hela på patrull. Styrelsen i den lokala bostadsrättsföreningen krånglade och var mycket trevksamma till att bostadsrättsinnehavaren skulle få hyra ut i andrahand. I ett papper till föreningen var vi tvugna att berätta vilka vi var och intyga att jobb fanns. Lyckligtvis löste det sig och vi fick styrelsens förtroende att hyra av bostadsrättsinnehavaren i 6 månader. Det innebär egentligen attt i samma stund som vi flyttade in i lägenheten var vi tvugna att påbörja letandet efter en ny lägenhet. Det kändes för mig ganska kränkande att en tredje part kunde ifrågasätta ett avtal skrivet mellan ägaren till lägenheten och mig som skulle bo i lägenheten under tiden som hon inte skulle bo där. För att inte tala om att det borde vara mycket kränkande för ägaren som betalat stora pengar för en lägenhet som hon tydligen inte själv får bestämma över.

Fösta tiden i den nya lägenheten bemöttes vi dessutom med stor skepsis från övriga bostadsrättsinnehavare och många ifrågasatte om andrahandsuthyrningen verkligen hade skett i behörig ordning. Min berättelse är troligtvis ganska ljum om man jämför med vad många tvingas utstå som ska in på bostadsmarkanden i våra större städer.

Vi har alltså ett problem som till stor del går att lösa med enkla medel. Många unga och övriga också för den delen är i skrikande behov av att hyra en bostad, om så bara för ett tag så att de kan komma in på bostadsmarknaden. I andra änden finns många människor som idag äger en bostadsrätt eller hyr en hyresrätt men för tillfället inte bor i den. Matchningen av dessa borde knappast vara ett problem då blocket och diverse bostadsuthyrningssidor kryllar av annonser. Men sen finns det människor som inte äger lägenheten som har rätt att hindra andrahandsuthyrningen.

Nu har lyckligtvis regeringen presenterat en rad förslag för att minska bostadsproblemen och ett av förslagen som kommer är att minska styrelsernas möjlighet att stoppa uthyrning av en bostadsrätt i andra hand. Det går alltså inte längre hindra människor från att hyra i andra hand med motiveringen att man behöver boende som bryr sig om sin boendemiljö och är med på städdagar etc. Det är en stor seger för den fria avtalsrätten och och bostadsrätten ska överleva som boendeform är det ett måste att modernisera. Jag är mycket nöjd med detta förslag och är övertygad om dettta förslag faktiskt kommer att lösa många problem.

Centerpartiet är Sveriges jobbigaste

Att ha ett arbete att gå till är grundläggande
för att man som människa ska kunna känna trygghet i livet. Det är runt
fikaborden på jobben som vi knyter stora delar av våra sociala band och det är
genom att vårt arbete värderas som självkänslan ökar och lönen betalas ut i
slutet av månaden. Alla vi som har ett arbete att gå till ser detta som
självklarheter men de som inte får chansen att visa vad de går för får heller
aldrig chansen att ta del av den sociala och ekonomiska trygghet som jobbet ger.
Ju längre tid man står utanför arbetsmarknaden, ju mindre blir chansen att få
ett jobb och ju sämre blir självkänslan. Det är därför det är så viktigt att
knäcka ungdomsarbetslösheten och vi i Centerpartiet levererar lösningar.
Vi i Centerpartiet kan aldrig slå oss till ro
med vetskapen om att ungdomsarbetslösheten är skyhög med sociala problem och
stora samhällsekonomiska kostnader som följd. Vi kan aldrig acceptera att en hel
ungdomsgeneration aldrig får visa vad de går för. Det är möjligt att de andra
partierna tycker att vi är Sveriges jobbigaste parti som hela tiden pratar om
jobb. Det får de gärna tycka och det är vi också. Därför levererar centerpartiet
en räcka med förslag mot ungdomsarbetslösheten.
För det första handlar det om en modern och
flexibel arbetsrätt där kompetensen står i centrum kombinerat med en bättre
arbetslöshetsförsäkring där ersättningen är högre de första månaderna.
För det andra handlar det om att öka antalet
förmedlade jobb genom att konkurrensutsätta arbetsförmedlingens
arbetsförmedlande del genom att införa fri etableringsrätt för arbetsförmedlare
samt att införa en jobbpeng så att den arbetssökande kan välja den
arbetsförmedlare som är bäst på att just förmedla jobb.
För det tredje handlar det om lägre
lönekostnader genom dels fortsatt sänkt arbetsgivareavgift för ungdomar och dels
genom lägre ingångslöner än idag. För oss är logiken klar: Det är bättre med ett
jobb med lite mindre betalt än inget jobb alls. Vi tycker också att det är
bättre att ha en fot på arbetsmarknaden och kunna skaffa sig referenser än att
ha bägge fötterna utanför och inte kunna visa vad man går för.

Detta är några av de förslag som vi i
Centerpartiet har för att knäcka ungdomsarbetslösheten. Vi kommer att fortsätta
att slåss för att övertyga de andra regeringspartierna om att detta är rätt väg
att gå och vi kommer att jaga socialdemokraterna vars enda lösning på problemet
med ungdomsarbetslöshet är höjda bidrag. Centerpartiet är det parti som
konstruktivt presenterar lösningar på ungdomsarbetslösheten och vi kommer
fortsätta att vara Sveriges jobbigaste parti, det kan ni räkna med.

Tim Svanberg (c)Kretsordförande
Ronneby
Kenneth Michaelsson (c)Gruppledare för
Centerpartiet i Ronneby

Besök på Fredriksbergsskolan

I går fick jag tillsammans med två andra nämndsledamöter chansen att besöka Fredriksbergsskolan i Ronneby. Eftersom jag själv har gått på skolan. Under dagen fick vi träffa både personal och elever. Jag tror detta är enormt viktigt, nämligen att komma ut i verkligheten och se vad besluten man tar får för effekt och vad reaktionerna är. Samtidigt får de som står verksamheten allra närmast chansen att ställa frågor och prata med politikerna. Under dagen besökte vi förutom själva skolan även Hulta förskola som ju drabbades av mögelskador och numera huserar på Soft Center. Även om man givetvis längtar till den dag man kan flytta till nya lokaler möttes jag av personal som gjort det bästa av situationen och de gör ett fantastiskt arbete. Jag är imponerad.

Nya områdes- och ledningsorganisation

Jag tittade för ett tag sedan på senaste kommunfullmäktige i Ronneby. Eftersom jag själv dessvärre inte sitter i kommunfullmäktige får jag följa debatten som åhörare. Det jag framförallt tittade på är diskussionen om den nya områdes- och organisation inom utbildningsförvaltningen. Jan-Anders Palmqvist (s) går upp i talarstolen och stormar mot förslaget, med framförallt två argument.

1. I förslaget har nämnden skrivit ordet "allokera", vilket enligt Jan-Anders borgar för att demokratin sätts ur spel.
2. Det blir kostnadsdrivande

Det första argumentet är så dumt så jag tänker faktiskt inte bemöta det. Jag trodde att en person som varit kommunalråd i inte mindre än 16 år faktiskt förde samtalet på en något högre nivå.

Att förslaget skulle vara kostnadsdrivande kan han heller inte ge några argument för. Åtminstone inte några hållbara. Genom att de som blir skolområdeschefer får högre lön än de idag har som rektorer påstår man från socialdemokraterna och vänstern att organisationen blir 3-4 miljoner dyrare. Allt annat lika är det självklart så att om samma mängd personer utgör en lönelista men att några får högre lön så kommer löneutbetalningssumman att öka. Men här begår den gode Palmqvist ett tankefel som han med lätthet hade kunnat undvika om han hört sig för innan han klev upp i talarstolen.
Jag har själv i nämnden ställt frågan hur det kan komma sig att förvaltningschefen säger att organisationen blir kostnadsneutral om vissa ska ha högre lön. Svaret blev att om vissa rektorer som varit detta länge och ligger på en högre lönenivå idag aviserat ex pension simultant med att nya rektorer anställs på lägre lönenivå än de som går i pension kommer nettokostnadsökningen att utebli. Från alliansens sida i utbildningsnämnden har vi varit ytterst noga med garantier från förvaltningen att organisationsförändringen inte ska vara kostnadsdrivande.

Jan-Anders upprepar samma argument och Vänsterpartiet sällar sig till det skeptiska gänget. Frågan man då måste ställa till Jan-Anders (s) och Peter Bowin (v) är:

* Vilka belägg har ni för att det liggande förslaget till ny områdes- och ledningsorganisation är kostnadsdrivande? Var hittar ni de kostnadsdrivande posterna och i vilken mån skulle dessa öka?

* Hur ser ert alternativ ut? Är alternativet till alliansens förslag ett status quo som låter allt var som det är?

Svar till Johan Sandberg (fp)

För någon vecka sedan förklarade jag i Sydöstran och BLT att jag gärna ser att läsplattor introduceras så tidigt som möjligt i skolan. Kanske ska man göra som i Hässleholm och köra igång med läsplattor redan i förskolan?
I vilket fall blev Johan Sandberg (fp) upprörd över att jag kritiserade Jan Björklund och han skrev därför en insändare i Sydöstran. Snabbt efter detta svarade jag på insändaren men vad jag kunnat se har mitt svar inte publicerats i Sydöstran. Därför publicerar jag svaret här på min blogg. Här kommer det:


I sin insändare i Sydöstran den 14/2 uttrycker Johan Sandberg (fp) sin förvåning över att jag kritiserat Jan Björklund för denne motstånd mot läsplattor. Johan ifrågasätter vidare min pedagogiska insikt och förklarar slutligen att jag bör ägna mig åt att se till att Ronneby har Sveriges bästa skola istället för att ägna mig åt populistiska utspel.
Låt mig först förklara; Jag har troligtvis lika lite pedagogisk utbildning som major Jan Björklund, men vilket samhälle får vi Johan Sandberg om endast bönder får tycka till om Jordbrukspolitiken, lärare om skolpolitiken och ekonomer om skattepolitiken? Jag säger inte heller att läsplattan skulle vara lösningen på alla problem i skolan, men jag är övertygad om att ny teknik inte används i för stor utsträckning idag, utan snarare tvärtom. Hässleholm, liksom Sollentuna börjar nu med läsplattor i förskolan och jag tror de gör helt rätt. Små barn kan idag utan problem hantera datorer och läsplattor men vilket stöd får de för att använda dessa i skolan idag?
Det jag kritiserar är Jan Björklunds motstånd mot ny teknik i klassrummen. Björklund hotar även med skolinspektionen om inte Sollentuna omedelbart avslutar läsplatteprojektet. Jag tror inte att detta är rätt väg att gå. Jag tror att flexibilitet istället för pekpinnar i skolan är vägen vi ska välja.
Vidare förvånar mig Johan Sandbergs insändare något då folkpartiet i utbildningsnämnden också varit drivande för att få igång utredningen om 1-1, dvs en dator till varje elev. Jag har känt en glädje i att folkpartiet i utbildningsnämnden liksom jag anser det viktigt med teknikutveckling i skolorna och jag hoppas inte att folkpartiet ändrat kurs eller åsikt i frågan. Jag är sedan förra året nämndens vice ordförande och jobbar stenhårt, tillsammans med folkpartiet för att skapa Sveriges och världens bästa skola. Och du Johan; diskussionen om hur vi höjer måluppfyllensen i kommunens skolor, minskar mobbingen och hur våra barn ska känna glädje och energi genom hela skolgången går alldeles utmärkt att förena med teknikoptimism och visioner. Välkommen in i diskussionen