fredag, januari 30, 2009

Allmosesamhället

Martin Moberg förklarar på ett mycket tydligt sätt logiken i den socialdemokratiska retorik och praktiken. Man måste ge de rika bidrag annars vill de inte ställa upp på statens tvångsarbete som Robert Nozick så talande har beskrivit fenomenet skatt. Nu erkänner alltså Martin att statens tjänster håller en sådan usel kvalité och den statliga sjukvården så kass att man är tvungen att köpa till sig sympatier för välfärsstaten för att den skall fungera. Han bekräftar med andra ord just det jag hävdade. Grunden för välfärssamhällets beskattning menar Martin är den att ju mer du tjänar ju mer ska du betala. Men han glömmer att berätta att man inte bara skall betala mer man skall dessutom betala procentuellt mer, det vill säga staten roffar åt sig av flitighetspengarna som man fått genom exempelvis högre utbidning eller annan flitighet. Men det är bara en tidsfråga till välfärsstaten förlorar sin acceptans och krackelerar.



Allmosesamhället står socialisterna för. I ett socialistiskt samhälle är den som är född fattig också fattig när den dör och den som är rik är rik också när han dör. Ett cyniskt och orättvist samhälle som vi liberaler inte vill se.



Olof Palme kan säker ha gett många inspiration men för mig står Olof Palme för en politik långt ute på vänsterkanten, på gränsen till kommunistisk. Han skapade dessutom fienden till Sverige (de flesta demokratier) medan han kramade kommunistiska diktarorer och utlovade dem Sveriges stöd. Dessutom var han mycket otrevlig. När Thorbjörn Fälldin vann valet över Olof Palme 1976 så hälsade inte ens Palme mer på Fälldin. Olof Palmes död är djupt tragiskt och i en demokrati får sådant inte ske.

torsdag, januari 29, 2009

Socialismens dilemma

Martin Moberg (S) tycker att jag vill gynna de som redan har på bekostnad av de som är mindre belevade. Ungefär som sossarna har gjort med andra ord, fast tvärt om. Sossarna tar pengar från de som har nästan minst (låginkomsttagare) och ger i form av så kallad generell välfärd till de som har lite mer. Barnbidrag till miljonärer har inte rört sossarna i ryggen. Det är det som är socialdemokratisk logik. De förstår att de aldrig kan vara så stora som de är utan att ge stora bidrag till övre medelklassen. De som idag har sin försörjning genom den ofantliga sektorn vinner ju sossarna ändå genom att locka med ännu mer bidrag och anslag. Det skall med andra ord köpas röster och knyta dessa väljargrupper ännu hårdade runt bidragsberoendets träd.

Men Sossarna och socialisterna har ett problem och det sammanfattas bäst genom den förträffliga Margret Thatchers citat

"The problem with socialism is you eventually run out of other people's money"

För att återgå till det första stycken kan det sägas att Martin Moberg missuppfattar den liberala ideologin så fatalt att han tror att liberalen vill gynna särskilda grupper. Men själva kärnan i liberalismen är att inga grupper skall gynnas. Godtycklighet från staten är just det som vi liberaler vill komma bort ifrån. Det är när staten har makt att välja vilka grupper som skall gynnas som vi skall börja frukta densamma.

Denna bloggpost låter sig bäst avslutas av en stor förebild för mig och landsmodern av Storbrittanien Margret Thatcher.


onsdag, januari 28, 2009

Varning för sossestyre

Försvarsdebatten har svävat upp igen och blivit en riktigt bubblare i debattoppen. Det kan diskuteras i all oändlighet huruvida vi skall ha yrkesförsvar, värnpliktsförsvar, natomedlemskap, storleken på försvaret och allt annat som hör försvaret till, men det tänker jag inte göra här och nu. Så småningom kommer det ett inlägg från mig angående värnplikts contra yrkesförsvar men inte just nu. Vad mitt inlägg ska handla om är det eventuella nedläggandet av ett antal förband däribland F17 i Ronneby.Ronneby är en liten ort med hög arbetslöshet och F17 är den näst största arbetsgivaren. Den största är Ronneby kommun.


Att F17 finns kvar över huvud taget beror bland annat på att det skulle blir en alldeles för stor smäll för kommunen om man lade ner och arbetslösheten skulle antagligen bli alldeles orimligt stor. Detta är en direkt konsekvens av socialistpolitik där man förlitar sig på staten som arbetsgivare och när staten gör en annan bedömning är kommunen så står man utan arbete och kommunen är handfallen. Eftersom man satsat på stora statliga och kommunala arbetsgivare har det privata näringslivet fått stryka på foten, flyttat till en annan kommun och kan inte suga upp de arbetssökanden. Det är därför det är så viktigt att den politiska viljan att utveckla miljön för näringslivet finns och att vi inte förlitar oss på att staten alltid kommer att finnas till hands när vi behöver ett arbete. När Jan Anders Palmqvist går ut i media och oroar sig för att F17 inte kommer att finnas kvar borde Ronnebys innvånare snarare oroa sig för att Jan Anders Palmqvist sitter kvar även efter nästa val. Det vore en katastrof för Ronneby om socialisterna med KD och FP sitter kvar.

tisdag, januari 27, 2009

Om detta må ni berätta

Om detta må ni berätta. Så hette en skrift som bland annat jag blev tilldelad då jag gick på högstadiet. Boken var en manifestation mot förintelsen och en produkt av forum för levande historia. Syftet var givetvis att minska den antisemitism som finns i samhället och så här på minnesdagen för förintelsen kan det vara på plats att diskutera den allt mer framväxande antisemitismen. Att just antisemitismen har börjat växa framkänner man mycket stakt ute i samhället nu. Att skrika ut hat mot judar och bränna Israeliska flaggor har nästan blivit accepterat ute på gator och torg. När man går ute på Malmös gator och lyssnar på de demonstrationer som hålls om dagarna känner man direkt en obehaglig stämning som för tankarna bakåt i historien. Om vi inte aktivt tar ställning mot antisemitismen kommer den ganska snart att blomma ut i ett reellt hot mot samhällsstrukturen. Låt oss inte blanda i kriget i gaza som ett "men" när vi diskuterar vårt resoluta ställningstagande mot antisemitism och judehat. Det är djupt tragiskt att man på sina håll diskuterar att ställa in manifestationer till minne av förintelsen med hänvisning till Gaza, avskyvärt.

Vi skall minnas förintelsen med avsky och hat.


Mera bra skrivet om detta läser ni hos Martin Moberg, Fredrick Federley och på Newsmill där Allan Widman skriver att stämningen börjar likna den på 30-talet.

söndag, januari 25, 2009

Die partei

Martin Moberg har svarat mig på sin blogg. Jag tänker rikta in mig på det som Martin ser som allra mest allvarligt, nämligen att jag underförstått skulle förmå mina läsare att tro att socialdemokraterna skulle värna något annat än den parlamentariska demokratin och den grundlagsfästa åsiktsfriheten. Men jag ska vara rak och tydlig och direkt förklara min ståndpunkt. Det finns element inom socialdemokratin som ser valen som något direkt onödigt och besvärligt, socialdemokratin vinner ju ändå!. När de borgerliga partierna vann valet 1976 var det så otroligt att något annat än socialdemokraterna skulle kunna vinna i sossarnas begreppsvärld att Marita Ulvskog beskrev det som en statskupp. Jo så utalar sig en sann demokrat. Samma dam sade så här om valresultatet 2006. "Vi har inte förlorat, alltså.". Socialdemokratin tycker att Sverige för tillfället styrs av en tillfällig majoritet som under en liten tid fått Sverige utlånat av dess rätmätiga ägare.

Men det är naturligtvis inte bara sossepolitikerna själva som har den här mentaliteten. Stora delear av svenska folket har efter decenier av sossestyre tappat bort den kritiska granskningen av det stora maktpartiet och ser det som en självklarhet att sossarna sitter vid makten. Även statstelevisionens agerande är ett talande exempel.




Detta är inte enbart sossarnas melodi utan de flesta med kollektivistiska idéer drömmer om att göra staten till sig själv. "Staten det är jag" Det är därför det är så viktigt att ett liberalt samhälle får växa fram där staten och dess lakejer får allt mindre att säja till om till förmån för oss människor. Kollektivister såsom sossar, konservativa, nationalister, nationalsocialister och liknande vill mer än gärna bestämma hur du skall leva ditt liv men låt oss stoppa detta och börja utveckla det liberala samhället.

onsdag, januari 21, 2009

Moberg i farten

När man är ute i blogosfären och letar runt så kan man hitta både det ena och det andra, naturligtvis av varierande kvalitet. Martin Moberg(s) i Ronneby är en mycket typisk Socialdemokrat av den gamla skolan a la "Vi är det enda partiet som har existensberättigande i Sverige och vi har haft makten i hur många år som helst så försök inte komma och påstå att någon annan regering är legitim". Hans blog är full av socialistiska floskler som egentligen inte har något som helst värde. När jag bemötte hans inlägg med ett antal fakta så svarar han med följande logiska resonemang. 1. Att marginellt justera skatten är samma sak som svulstiga skattesänkningar. 2. Martin är mycket äldre än lilla Tim så Tim skall hålla tyst och lära av magister Moberg munter. 3. Jag dribblar bort argumenten utan att säga berätta vilka argument som dribblas bort och hur. 4. Att Staten roffar åt sig mindre av folks pengar är samma sak som att staten för över förmögenhet till olika grupper och det bästa man kan göra av folks pengar är att föra över dem till gigantiska byråkratikolosser. 5. Vänsterpartiets ekonomiska politik är i grunden sund.

Mer än så behöver nog inte sägas.

söndag, januari 18, 2009

Reinfeldt populär

Den borgerliga regeringen är det populäraste sedan oktober 2003. Stadigt ökar populariteten för Fredrik Reinfeldt och vår regering. Detta visar på att Sossarnas och de två andra vänsterpartiernas obotliga populism inte har bitit. Det som är spännande att betrakta är att ju mer Thomas Östros framträder i media och kritiserar regeringen ju mer populär blir regeringen. Det är kanske därför Östros har varit lite tyst den senaste tiden. Det är kanske inte så märkligt. Det som östros säger genomskådar vem som helst som sossepopulism. "Bara ös ut pengar så löser sig allt sedan" är tydligen sossarnas mantra. Nu vill dessutom sossarna att staten skall betala de varslades lön. Det finns tydligen ingen gräns för hur mycket pengar s har. Sån här retorik genomskådar väljarna lätt och oppositionens popularitetssiffror sjunker som en sten.

Fredrik Reinfelds regering har skött krisen mycket väl och detta har de fått mycket beröm för. Anders Borg blev ju nyss utsedd till den bästa finansministern inom EU. Lugnt och metodiskt och med starka krafter har Anders Borg tagit sig an kristen. Skönt att veta att vi har en kompetent regering.

fredag, januari 16, 2009

Nu får det vara nog

Vid det här laget har väl få missat Lucino Astudillo(s) påshopp på Sven-Otto Littorin(m). Vid en första anblick ter sig ju klippet riktigt humoristiskt men faktum är att det inte är första gången som varken Luciano eller andra sossar ger sig på politiska meningsmotståndare med personangrepp. Negative campaigning har blivit sossarnas paradgren. I valrörelsen 2006 minns vi hur det ena osmakliga utspelet efter det andra kom. Det får vara nog nu

tisdag, januari 06, 2009

2010

Om ca 1,5 år är det dags för val igen. Det känns faktiskt helt otroligt att det redan gått så lång tid sedan förra valet. Valet 2006 var väldigt roligt att kampanja i. Jag som aktiv kandidat i Blekinge (nr 2 på riksdagslistan och 7 på kommunlistan) stortrivdes i det politiska kampanjandet. Att vi borgerliga hade medvind gjorde naturligtvis inte saken tråkigare. Det roligaste var faktiskt att få bygga upp en riksdagskampanj och med hjälp av duktiga partikamrater och andra bygga en strategi för att vinna valet. Centerpartiets frågor var högt prioriterade i valrörelsen och det var lätt att prata politik med väljarna.

Nu är det dags att börja förbereda det som väntar; Nästa val. Vi har en borgerlig regering som arbetat målmedvetet och dag för dag ökat sitt förtroende hos svenska folket samtidigt som resultatet inte låter vänta på sig. I en brinnande finanskris och stundande lågkojunktur känns det tryggt med så kompetenta personer vid rodret. Om Socialdemokraterna och vänstern hade varit vid makten hade nog budgetunderskottet redan varit ett faktum och utgifterna hade skenat. En situation som hade tagit lång tid att få ordning på. När krisen har lagt sig och arbetet kan återgå till det normala måste alliansen återigen sätta sig ner och utarbeta en vision för framtiden. Vi har åstadkommit ett maktskifte, nu är det dags för ett värderingsskifte. Det blir roligt.