Egentligen tänkte jag att detta inlägg skulle handla om något helt annat. Men så är det politiska livet. Man tänker sig att göra någonting och på grund av omständigheterna tvingas man göra något helt annat. Det är just vad som hänt. Idag avgick Centerpartiets partiledare Maud Olofsson. Det var väl inte helt oväntat och hon gör det med flaggan i toppp.
Maud Olofsson är en del i att jag för ca 10 år sedan valde att engagera mig politiskt. Maud Olofsson var nyvald partiledare våren 2001 och jag fick upp ögonen för Centerpartiets politik. Maud har gjort ett arbete som saknar motstycke. Hon tog strid mot övergångsreglerna för de nya EU-länderna, hon styrde om partiet mot en stabil borgerlig kurs och gjorde klart att dagarna då vi sitter i regering med socialdemokraterna är räknade. Med den ideologiska och historiska bakgrund som vårt parti har så är det omöjligt att sitta i regering med socialister.
Maud har tagit ställning för ett öppet Sverige. Ett Sverige som står med öppna armar när människor på flykt söker trygghet men även när människor vill komma hit för att hitta en ny framtid i Sverige.
Maud ligger dessutom bakom alliansens bildande och utan alliansen hade vi troligtvis aldrig blivit ett regeringsparti. Men det var nog också regeringsinträdet som gjorde att Maud Olofsson känner att det just nu är dags att lämna stafettpinnen vidare. Maud har haft till uppdrag att minska regelkrånglet med 25 %, styra de statliga bolagen, vara partiledare, ett tag vice partiledare och så vidare. Någonstans måste initiativkraften komma av sig. Att mitt i ett tungt regeringsarbete påbörja arbete med förnyelse är inte lätt. Jag tackar Maud Olofsson för allt hon uträttat och all inspiration hon bidragit med. Hon kan idag avgå med flaggan i topp och sin heder intakt.
Nu börjar nästa arbete. Det är dags att hitta en efterträdare. Det viktiga nu är att denna process inte blir som i socialdemokraterna med förhandlingar bakom stängda dörrar och baktal av varandra. Miljöpartiet hade en väligt öppen och bra process där de som ville bli partiledare sade detta rakt ut och därefter fick dessa kampanja för sin person och sak.
Många frågar mig om jag har någon favorit till att efterträda Maud Olofsson. Självklart har jag det. Min klara favorit är Annie Johansson. Jag känner Annie sedan tidigare då vi båda satt i CUFs förbundsstyrelse samtidigt. En av de första kurserna jag gick i CUF var för ett antal år sedan (2002 tror jag det var) så jobbade Annie som ombudsman för CUF i Jönköping. Där gjorde hon ett otroligt arbete. Hon har en enorm arbetsenergi. När hon var 1e vice vice Förbundsordförande i CUF kandiderade hon samtidigt till Riksdagen för Jönköpings län och pluggade till jurist i Lund. jag kan inte nog breskriva vilken arbetsenergi Annie sitter inne med. Inte nog med det. Hon har en förmåga att förklara sammanhang på ett mycket begripligt sätt och kommer att gå hem i "stugorna". Med Annie vid ratten kommer Centerpartiet att göra ett kanonval 2014. Nu återstår det att se om Annie själv är intresserad. Jag noterar att Annie inte har twittrar på hela dagen, normalt sett brukar hon twittra många gånger varje dag. Jag tolkar det som att hon just nu vill ligga lågt och avvakta diskussionen. Om Annie är intresserad är jag övertygad om att jobbet är hennes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar