Hela landet ska vara representerat

På dagens tex-tv läser jag att få riksdagsledamöter bor i "särskilt utsatta områden". Endast 5 av riksdagens riksdagsledamöter bor i dessa områden.

- Om man bor på ett sådant sätt att man dagligen inte får input från ett tvärsnitt av befolkningen kan man få värderingar som en verklighetsuppfattning som skiljer sig kraftigt från resten av befolkningen säger Björn Gustafsson, professor och socialt arbete.

Det är ett intressant påstående. Jag skulle vilja veta vem som bor på ett ställe där man dagligen får input från ett tvärsnitt av befolkningen? Mig veterligen finns det ingen plats i detta land där man träffar ett "tvärsnitt" av befolkningen.

Det finns fler områden som skulle behöva representeras i högre omfattning än idag. Landsbygdens intressen speglas sällan i debatten. Endast Centerpartiet driver idag landsbygdsfrågor i Riksdagen. När våra landsbygdskommuner ständigt minskar i antalet invånare, när normen i debatten är storstadsfokus blir det än viktigare än tidigare att landsbygdens intressen tas tillvara. Centerpartiet ser stad och land hand i hand, men detta är vi tämligen ensamma om. För mig är det viktigt att hela landet är representerat. Men jag tycker det är lite väl mycket storstadsfokus när man menar att olika delar av Stockholm, Göteborg och Malmö ska vara representerade. Jag antar att exempelvis Gotlands valkrets har rätt svårt att välja representanter från "särskilt utsatta områden" till Sveriges Riksdag.

De kommer och tar våra jobb

Gårdagens utspel från LO upprör mig. De gör gemensam sak med Sverigedemokraterna och kampen för att vinna väljargruppen "conservative workers" tätnar. Genom att fiska i grumligt vatten hoppas man att de väljare som lämnade partiet för SD förra valet ska komma tillbaka till Socialdemokraterna.
Eftersom LO ju är en intresseorganisation så är det ju inte så konstigt att de inte vill ha fler som konkurrerar om deras medlemmars jobb men nog borde de reagera när Jimmie Åkesson jublar över deras ställningstagande.Jag ogillar dessutom tanken på att jobben är en konstant. Med Centerpartiets politik blir de fler.

Detta är att fiska i grumligt vatten. Lena Melin skrev i går en bra krönika där hon menar att LO leker med elden. Officiellt säger man att man ska värna jobben för de som redan bor här och att man vill se till att utländsk arbetskraft inte blir utnyttjade. Men vad man egentligen säger är: Vi vill ha svenskar i arbete i Sverige. Invandrare göre sig icke besvär. Det är klart som sjutton att en sådan hållning ger kritik. Gårdagens twitterflöde var full av storm mot LOs utspel. Lägger man ihop 1 +1 ser man ganska snart att det egentliga syftet med utspelet är dels att se till de egna medlemmarnas intresse och dels att få tillbaka en del av de väljare som gått till Sverigedemokraterna. Argumentet att man inte kan ta hit invandrare som ta jobb som arbetslösa svenskar skulle kunna ta annars är knappas nytt. Socialdemokraterna var det parti, jämte Moderaterna som förlorade mest till SD och självklart ser de en potential att plocka tillbaka dessa väljare. I USA brukar man kalla denna väljargrupp "conservative workers". Det är väljare som arbetar i traditionella arbetaryrken, har relativt låg inkomst, skeptiska mot homosexuella och framförallt inte särskilt positiva till invandring och definitivt inte om de dessutom ska behöva konkurrera med dem om jobben. LO ser att här finns mycket att vinna i form av politisk makt och i form av nya medlemmar.
LO säger att anledningen till att de vill minska invandringen av människor som kommer utanför norden är att de är oroade för att de blir utnyttjade och lurade. Den oron kan jag dela. Vi har ju sett exempel där bärplockare kommit hit med löfte om jobb och en förhållandevis bra betalning. När de kommer hit så är det inte det som väntar. Men att kasta ut barnet med badvattnet genom att sätta sig på tvären för hela systemet för att en del blir utnyttjade håller inte. LO skulle i så fall istället bjudit in till samtal kring hur vi kan säkerställa att ingen blir utnyttjad. Men nu använder man detta som svepskäl för något annat och det oroar mig. Regelverket behöver ständigt ses över för att alla som arbetar i Sverige har det tryggt, lön enligt avtal och inte blir utnyttjade. Men stäng inte Sveriges gränser för det.

LO är ju som bekant en intresseorganisation för sina medlemmar. LO kan aldrig ha ett bredare uppdrag än så. Allt LO gör, genom att pressa Socialdemokraterna, hota regeringen etc är naturligtvis bara för att de vill värna sina medlemmars intressen. Det ligger inte i deras medlemmars intresse att utländsk arbetskraft kommer hit och kan anställas på arbeten som deras arbetslösa medlemmar annars kunde haft. Men då får LO säga detta rakt ut. Internationell solidaritet hamnar långt ned på prioriteringslistan i dessa sammanhang. Det fanns ju trots allt en tid när arbetarrörelsen stod för just internationell solidaritet.

Ett annat problem med Karl-Petter Thorwarlssons resonemang är att om detta hade införts i andra länder hade svenska ungdomar aldrig fått chansen att komma och arbeta i Norge, Storbritannien eller Thailand. Det finns ju norska, brittiska och thailändska ungdomar som är arbetslösa. Undrar när LO ska inse att världen har förändrats något sedan 60-talet?

En som naturligtvis jublar nu är Jimmie Åkesson som har haft den här positionen länge. Sverigedemokraterna driver linjen på ett mer ärligt sätt. De är helt enkelt emot att utländska arbetskraft ska komma hit och delta på den svenska arbetsmarknaden. Jag respekterar denna åsikt även om jag inte delar den. Men LO verkar inte våga säga rakt ut vad anledningen till deras motstånd är.

Fridolins längtan efter en ministerpost

Miljöpartiets kongress är så till ända och man kan dra några slutsatser. För det första verkar det som att mp-ledningen är betydligt svagare än ledningen i något annat parti. För det andra har partiet gjort en rejäl vänstersväng och skillnaden mellan mp och v blir allt mindre. För det tredje kan vi konstatera att längtan efter en ministerpost verkar vara det allt överskuggande målet för Fridolin

Det är anmärkningsvärt att partiledningen blivit så överkörda i fråga efter fråga. Fridolin och Romson gick tidigare under våren ut och sade att partiet nu har ändrat sig gällande sänkningen av arbetsgivareavgiften för ungdomar. Man trodde nu på denna idé och det skulle bli ett område de behöver förhandla med s och v. Nu gick kongressen rakt emot detta beslut och vindflöjeln gick tillbaka mot skattehöjarlinjen återigen. Vinster i välfärden ska förbjudas och normalarbetstiden ska vara 35 timmar per vecka. På punkt efter punkt förlorade ledningen. Man valde tydligen att inte ta strid. Eller är det möjligen så att mp-ledningen är konflikträdd och inte vill stöta sig med partiets vänsterflank? Någon sade att detta är ett parti med stor interndemokrati. Så må det vara. Medlemmarna har verkligen fått säga sitt och valt en annan väg än partiledningen. Men har de verkligen en partiledning som står så långt ifrån partiets medlemmar att de inte klarar att ta en fight för sin sak? Hur kan Fridolin och Romson nu med hedern i behåll försvara en politik de själva uppenbarligen inte tror på. Fridolin är känd för att ha i princip alla åsikter och bara vara politisk kommentator. Han kan stå bakom två motsatta delar av en sakfråga och framföra de olika delarna beroende av vem han för stunden diskuterar med. Förhandlingsläget för partiet efter nästa val är inte det bästa.

Förslagen som har klubbats bär en mycket tydlig vänsterstämpel. Det lockar möjligen några vänsterpartister och socialdemokrater som inte vågat rösta på paritet av rädsla för att de efter valet ska gå över till den borgerliga sidan. Med dessa beslut är den risken närmast obefintlig. För de borgerliga och liberala väljarna är det därmed numera helt uteslutet att stöda miljöpartiet. Jag kan inte se någon större skillnad på miljöpartiet och vänsterpartiet. De slåss numera helt och hållet om samma väljarna ute på vänsterkanten.

Det verkar inte bättre än att Fridolin är så tänd på en ministerpost att han är beredd att stå bakom i princip vilka åsikter som helst. Någon stolthet borde väl karln ha? När Tony Blair förändrade sitt parti från ett tydligt vänsterparti till ett socialliberalt mittenparti tog han ställning mot partivänstern och gjorde sina frågor till kabinettsfrågor. Om han inte fick stöd för sin linje fick de leta efter en annan ledare. Här skiljer alltså miljöpartiets språkrör ut sig. De säjer till sina medlemmar: "Gör vad ni vill så stödjer vi detta sedan". Makthunger är bara förnamnet.

Stoppa huliganerna i Husby

Det som händer i Husby är inget anat än tragiskt. Till skillnad från många förståsigpåare i Stockholms innerstad gör jag mig på intet sätt till expert på förortssociologi. Men någonting har gått fruktansvärt fel. Vad framkallar detta hat mot samhället och hur kommer det sig att människors negativa handlingar gentemot andras egendom och liv får acceptans genom att tillhöra ett kollektiv?

Många, inte minst rödvinsvänstern går naturligtvis ut och menar att händelserna i Husby är en effekt av nedlagda fritidsgårdar. Man menar att eftersom samhället dragit bort sitt stöd finner de ingen annan utväg än att göra revolt mot hela samhället. Detta demonstrerar man genom att elda upp grannens bil och driva runt i gäng och göra livet allmänt surt för sina medmänniskor. Man förklarar deras beteende med diverse sociopsykologiska klassanalyser. Aldrig i livet att jag accepterar att människor kränker sina medmänniskors liv och egendom utan konsekvenser. Vandaler och ligister är just detta och deras individuella ansvar kan aldrig tas bort ifrån dem. Det är bara ett samhället som kapitulerat som tar bort konsekvenser av enskilda handlingar och förklarar detta med klass eller nedlagda fritidsgårdar. Alla människor ska få leva sina liv hur de själva vill utan att känna oro för sig själv eller sin egendom. Det gäller ju alla människor i Husby också. Varför ska en mycket liten våldsbenägen minoritet få göra sig själva till tolkar för hela området? Samhället måste upprätthålla lag och ordning - Också i Husby!

Grunden för att människor inte ska hamna i utsatthet handlar om jobb och utbildning. Om det inte finns förutsättningar för att skapa arbetstillfällen skapas inte heller framtidstro. Att alla ungdomar får genomföra sin utbildning och komma igenom med slutbetyg är helt avgörande för att sedan komma vidare in i arbetslivet. Det löser naturligtvis inte det akuta problemet i Husby idag men vi måste ha en stenhård målsättning. Lyckas vi ge våra ungdomar en stolthet genom utbildning och arbete finns det inget rekryteringsgrund för huliganism, så enkelt är det.

Folkpartiet snurrar till energipolitiken

Idag har folkpartiet gjort ett utspel på temat energipolitik. Känner ni igen den? Så sent som Centerpartiets stämma i Åre 2012 (samma dag som stämman startade) kom Jan Björklund med ett utspel om att energiöverenskommelsen måste göras om eftersom det finns risk att kärnkraften inte kommer att byggas ut. Just detta var antagligen den största segern för Centerpartiet och dåvarande partiledare Maud Olofsson i förhandlingarna om en energiöverenskommelse. Det var ju självklart ingen slump att Björklund valde att släppa en energipolitisk bomb samma dag som Centerpartiet hade partistämma.

Nu vaknar folkpartiet till liv igen. Denna gången är det Eva Flyborg (fp) som attackerar energimyndigheten. Hon går så långt att hon menar att myndigheten ska läggas ned. Anledningen är att de fokuserar för mycket på förnyelsebar energi. Obegriplig kritik menar jag. Under Centerpartiets tid vid energipolitikens maktgrytor har exempelvis vindkraftsproduktionen ökat från 1 till 7 % av energiproduktionen i det här landet. Jag är så stolt över denna utveckling och att vi går i bräschen för en energipolitik som vi faktiskt kan förklara även för de generationer som kommer efter oss. Folkpartiet har alltid varit negativt inställda till förnyelsebar energi och istället kramat kärnkraften. Om Folkpartiet skulle få som de ville skulle vi backa in i framtiden och återgå till en energipolitik som bygger enbart på två ben (kärnkraft och vattenkraft). För Centerpartiets del är det viktigt att vi istället bygger på tre ben (även förnyelsebart). Detta visar hur oerhört viktigt Centerpartiet är för en fortsatt förnuftig energipolitik. Jag rekommenderar Helena Lindahls(c) kommentar i aktuellt ikväll

Nej till legalisering av cannabis

Med anledning av att Centerpartiets ungdomsförbund idag har tagit ett beslut om att de vill verka för att legalisera cannabis vill jag uttrycka mig med några ord. 

För det första är CUF en fristående organisation som Centerpartiet varken ska, kan eller bör styra. De är helt fria att ta vilka beslut de vill. 

Många CUFare är emot en legalisering av cannabis, CUF i Blekinge har röstat emot och reserverat sig mot beslutet. Distriktsordförande Håkan Petersson uttrycker det hela bra i intervjun i Sveriges Radio Blekinge. Patrik Davidsson från Kronoberg har på flera håll förklarat hur fel han tycker beslutet är. 

Centerpartiets ståndpunkt går tvärt emot CUFs besut. Personligen anser jag också att beslutet är väldigt fel och leder helt fel. En legalisering av droger leder till en förskjutning av toleransen, vad blir nästa steg?

Fridolin floskar vidare

Gustav Fridolin är en av våra absolut största floskelmaskiner. Det är helt omöjligt att få Gustav Fridolin att svara konkret på frågor och många gånger släpper man honom utan att be honom förklara vad han egentligen menar eller vad han konkret kommer att göra för att genomföra sin politik.
Nedanstående är citat från Gustav Fridolin då han gästade SVT:s Politik i fokus

"Varenda unge ska bli sedd"
"Lärare ska få tid"
"Be kommunerna återanställa lärare"
"Läraren ska få vara just lärare"
"Vi måste ta ett gemensamt ansvar"
"Alla skolor måste vara bra skolor"

Planen för att genomföra alla dessa vackra visioner är dock skrivet i stjärnorna.

1a maj blev inte så lyckat för socialdemokraterna

Idag är det den 1a Maj. Det är traditionellt dagen då arbetarrörelsen går ut och demonstrerar mot sig själva. De senaste åren har de dock fått lite större mening för socialdemokratin då de är i opposition och har möjlighet att demonstrera mot något. Efter att ha följt nyhetsrapporteringen kan jag återigen konstatera att något alternativ till regeringen finns inte.

Socialdemokraterna går ut och pratar om att de vill ha en företagsförmedling. Hur denna ska fungera står skrivet i stjärnorna. Stefan Löfvén låter meddela att denna ska införas om de vinner valet. Frågan är hur vänsterpartiet ställer sig till något sådant. Antalet företag att förmedla kommer dock att vara betydligt färre än idag då Stefan med andra handen klipper till svenska företagare med miljarbelopp i skattehöjningar och arbetsgivareavgiftshöjningar. Med precision siktar de in sig på ungdomar och höjer kostnaden för att anställa dessa. Man vill också kraftigt skära ned på landsbygdsutveckling och matlandet Sverige. I tider med hög ungdomsarbetslöshet och problemet att varannan tugga du äter är importerat kött vill alltså socialdemokraterna höja kostnaden för att ha en ungdom anställd och dra ned på projekt som syftar till att stärka den svenska matproduktionen.

Mona Sahlin höll ett tal där hon mest raljerade över kristdemokraterna och gjorde sig rolig över att de också demonstrerade idag. Hon gillade inte att andra än socialdemokrater yttrar sig.
- Det här är arbetarrörelsens dag, kd kan ha 1a april istället.
Så högt värderar alltså socialdemokraterna demokratin och yttrandefriheten. I nästa andetag menar de att 1a maj är en demokratins högtid. En demokratisk högtid där bara vissa åsikter är välkomna verkar det som.

Karl-Petter Thorwaldsson som är LOs ordförande vill inte vara sämre än Stefan Löfvén utan brassar på med ännu större kanoner. Han lovar att göra av med icke mindre än 70 miljarder av andras pengar för att skapa enorma mängder jobb. Hur detta ska finansieras ville han först inte berätta men vid närmare efterforskning visade det sig att det är lånade pengar. LO vill alltså göra Sverige till ett Nordens Grekland. Bevare oss väl!

Vänsterpartiet demonstrerade också idag även om det inte har synts lika väl. Man lovar att sätta press på Socialdemokraterna för att ingå i en regering med dem. Man kräver kraftiga åtgärder för att ta bort vinsterna i välfärden helt. Gammal skåpmat som inte behöver kommenteras närmare.

Allt detta visar på att oppositionen i detta land är så långt ifrån varandra de kan komma. Hur ska vi få ihop en regering där LO vill satsa 70 miljarder av lånade pengar för att skapa jobb som de säger, vänsterpartiet ställer ultimatum om vinststopp för att medverka i en regering. Miljöpartiet tycker att det är en dum idé att göra som vänsterpartiet utan står istället närmare alliansregeringen. Däremot vill de kraftigt höja kostnaden för att bo utanför storstäderna.  Jag kan bara likt Lena Melin konstatera att något regeringsalternativ på vänstersidan existerar inte. Stefan Löfvén sliter sig nog i håret inför tanken att bilda regering med vänsterpartiet och miljöpartiet.