Ronneby

21 av mina 23 år har jag tillbringat i Ronneby. Det är där jag är född och uppvuxen. På många sätt är Ronneby en fantastisk stad. En liten trevlig kuststad i Blekinge. Men det politiska styret är allt annat än trevlig. Socialdemokraterna har styrt staden sedan allmän rösträtt infördes och tro mig, det har märker man. Kommunledningen är enormt bakåtsträvande styrs av ett ideologisk sammelsurium av v,s,fp och kd. Men det handlar inte om idéer. Socialdemokraterna ser staden som sin egendom och var efter valet 2006 inte längre i den ställningen att de med hjälp av v kunde regera ensamma. Folkpartiet och Kristdemokraterna gick direkt ur alliansen och gick i säng med sossarna. En sådan koalition kan bara förklaras av personliga maktambitioner. Staden kommer inte att göra några som helst framsteg under denna mandatperioden men de styrande kan fortfarande befinna sig i styrande position och behöver inte utsättas för risken att bli av med ersättningar och makt.

Per Ericsson (fd fp) berättar om hur debatten i fp ser ut på sin blogg. Kan starkt rekommendera denna blogg ett besök.

Senast i raden av klantiga politiska beslut i Ronneby är beslutet att höja skatten. 75 öre/hundralapp blev beslutet och tyder bara på att sossarna, folkpartiet och kristdemokraterna har misslyckats fatalt med sitt styra av Ronneby. Kommunalrådet Jan-Anders Palmkvist tror att detta kommer att dra in extra intäkter till kommunen. Men vad JAP inte förstår är att mäniskor inte är tvingade att bo i hans konfiskatoriska kommun och se hur han snor ännu mer av invånarnas surt förvärvade pengar. Resultatet kommer inte att vänta på sig, utflyttning och utebliven inflyttning kommer att komma som ett brev på posten och JAP blir tvungen att höja skatten även nästa år. Grattis Ronnebybor!!

En annan fars är när omröstningen om nedläggningen av ett antal landsbygdsskolor skulle ske i kommunfullmäktige förra veckan. Ett par sossar stannade hemma för att de inte vågade följa sin övertygelse ( de riskerade ju att få rörelsen efter sig) och Ulla Svensson (kd) kastade sitt brandtal emot nedläggningen i braskaminen efter att kommunalrådet ringt och hotat henne med någonting och Ulla valde att lägga ner sin röst. Tragiskt.

Fri invandring och välfärdsstaten

Nu var det ett tag sedan jag skrev något inlägg och mycket har hänt sedan dess, inte minst har finanskrisen eskalerat med krav på socialisering världen runt. Den så kallade IPRED-lagen håller på att falla på plats. Vad jag tycker om det är säkert känt sedan tidigare. Vansinne att överlåta polisiära befogenheter på privata företag. Men som det har bevisats i bland annat FRA-debatten så kommer lagen med största sannolikhet att gå igenom då de liberala fanan tyvärr inte hålls särskilt högt i de här debatterna i Riksdagen.
Idag går Schlingmann (m) ut i media och vill införa ett medborgarkontrakt för invandrare som innebär att de som inte köpet svenska värderingar och inrättar sig under svensk lag kommer att få se sina bidrag ses över. Hur man nu kan lagstifta om värderingar är kanske en lite mer svårlöst fråga. Det är självklart inte fel att de som har som ambition att leva i Sverige också accepterar våra lagar.

Att vi överhuvud taget behöver diskutera problemet är ett problem i sig. Jag är för fri invandring och öppna gränser men det kräver att vi en gång för alla gör upp med den så kallade välfärdsstaten. Fri invandring kan omöjligt fungera i ett samhälle som har sin grund i den socialdemokratiska modellen. Så länge Sveriges viktigaste frågor är hur stora bidragen skall vara istället för om de över huvud taget behövs så kommer fri invandring att vara omöjligt. Detta vet sossarna och LO om och det är också därför de är emot arbetskraftsinvandring.