fredag, september 05, 2008

Federalism och maktdelning

Den finns en vanlig missuppfattning inom europapolitiken. Det är ordet "federalism". Ett i mina ögon mycket vackert ord som förklarar ett politisk system uppdelat på ett fleratal nivåer med klart avgränsade ansvars- och befogenhetsnivåer. Jag är den första att erkänna att jag skulle vilja ha en ny grundlag i Sverige som bygger på federalismen. Det är ett samhälle som byggs underifrån med konstitutionens hjälp. Det är däför jag också anser att Sverige bör delas in i storregioner så att vi får en naturlig mellannivå mellan stat och kommun. Landstingen är ju definitivt ingen naturlig mellannivå utan snarare det som de allra flesta förknippar med enbart sjukvård och möjligtvis kollektivtrafik. Jag vet att Centerstudenter för något år sedan (var nog i samband med förra EU-parlamentsvalet) konstruerade en ny grundlag i Sverige på federalistiska grunder.

Det är inte konstigt att Svenska folket dock har en skev uppfattning om federalism. För om man lyssnar på socialister så innebär det inget annat än en amerikanisering av samhället (vilket i Sverige per automatik faller under kategorin dåligt). Visst är USA ett federalistiskt samhället. Jag hörde för något år sedan ett mycket tänkvärt och klokt uttalande (tror att det var Fredrick Federley som fällde uttalandet, rätta mig gärna om jag har fel): Bush må vara världens mäktigaste person, men han är inte USAs mäktigaste. Det ligger mycket i det. Tydliga maktdelningsprinciper där staten inte kan gripa in och "tillrättavisa" underliggande nivåer. Men det finns gott om andra federalistiska stater. Belgien, Nederländerna, Schweiz, Spanien och Kanada är alla exempel på federalistiska stater.

Den andra missuppfattningen kring federalism är att det innebär en större makt för EU. Så är inte alls fallet. Förvisso blir det i europas fall så att EU blir starkare på de områdena där EU skall vara starkt. Det handlar om brottsbekämpning,
(fri)handelsfrågor, infrastruktur och miljöfrågor. Men det innebär också att Sveriges nationella nivå blir starkare på de områden där den nationella regeringen enligt grundlagen skall verka. På samma vis blir också regionerna kommunerna och de enskilda människorna stärka på deras områden. Federalism innebär att vi får ett tydligt avgränsat och definierat styre. Utgångspunkten måste ständigt vara att den enskilda människans fria val blir viktigast.

Detta är också ett område jag vill jobba med i Europaparlamentet om jag blir vald. Det är klart att en enskild eu-parlamentariker har svårt att själv arbeta med konstitutionella frågor utan det handlar snarare om opinionsbildning och att skapa ett nätverk och att ständigt ställa sig kritisk till ett icke-federalistiskt eu samtidigt som förslag som inte hör hemma på EU-arenan tillbakavisas. Lita på det.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tjena Tim!
Snubblade in på din blogg på nåt skumt vänster, ganska intressant läsning må jag säga!

Lycka till med EU, politik och jobbet!

Vi ses och hörs.
/Martin V

S R LARSON sa...

Intressanta tankegangar om federalism. Tyvarr tror jag att ni i Europa bor ta och starta med EU, som inte ar en federation utan att nytt nations-stats-bygge. EU saknar den begransning av makten uppat som finns i den amerikanska konstitutionens nionde och tionde forfattningstillagg.