Jag blir rädd när jag läser dagens expressen. Malmö har blivit vänsterpartiets skolpolitiska experimentsverkstad och försöksdjuren är inga mindre än skoleleverna.Vad som händer är alltså att man förbjuder läxor i skolan med hänvisning till
1. Böckerna kan glömmas hemma
2. Det är orättvist med läxor eftersom vissa får bättre hjälp hemifrån än andra.
Det första argumentet är ju knappast ett argument utan snarare ett bevis på att skolan givit upp. Det andra argumentet är djupt tragiskt och rent politiskt. Rektorn på Augustenborgsskolan sysslar alltså med partipolitisk styrning av skolan. Det bygger på vänsterns våta dröm om en skola där ingen kan mer än någon annan och en skola där man håller tillbaka duktiga elever med motiveringen att de andra kan känna sig sämre. Men vänstern "I got news for you": Vi är alla olika. Vissa är duktiga på matte, andra på engelska och ytterligare andra på estetisk verksamhet. Det betyder inte att politikens uppgift är att rätta sig efter de som har svårast att lära sig i varje enskilt ämne. Rektorn på skolan förklarar att skolan har uppdrag att ge en likvärdig utbildning och att det därför inte går att ge läxor. Hon menar alltså att en likvärdig utbildning innebär att hålla tillbaka de som vill framåt snabbt. Ska man skratta eller gråta?
Centerpartiets skolpolitik syftar istället till att uppmuntra duktiga elever att bli ännu duktigare och hjälpa de elever som har det svårt att komma framåt. Vi kommer inte acceptera att man förbjuder läxor. Vänsterpartiet i Ronneby driver denna linje i utbildningsnämnden och det är alltså därför ett reellt hot även i Ronneby. Med ett vänsterstyre i Ronneby är alltså risken mycket stor att läxor börbjuds även här. För oss som är övertygade om att föräldraansvar är något viktigt är det också väldigt viktigt att står emot den här politiken och till varje pris tillse att vänsterpartiet hålls så långt borta från makten i skolpolitken i Ronneby.
Visar inlägg med etikett Malmö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Malmö. Visa alla inlägg
söndag, april 29, 2012
fredag, april 13, 2012
En välkommen satsning mot bostadsbristen
Det är välkomna satsningar som regeringen nu gör för att minska bostadsbristen. Bostadsbristen för ungdomar är enorm och ett väldigt stort problem. Kanske inte främst i Ronneby eller Blekinge. Min uppfattning är att här kan man få en lägenhet utan all för lång kötid. Kanske inte i just det område man önskar med avstånden är ju heller inte särskilt långa här.
I Storstäderna är det ett betydligt större problem. 2007 bestämde jag mig för att flytta till Malmö pga arbete. Att hitta lägenhet i Malmö visade sig vara svårare än jag först trodde. Självklart var ett förstahandskontrakt inte att tänka på. Jag var inte inne på arbetsmarknaden och hade inte stått i någon bostadskö. Bostadsrätt var heller inte att tänka på eftersom jag inte hade fast anställning. Istället var det andrahandskontrakt som blev lösningen. Via blocket hittade vi en lägenhet där en ung kvinna ville hyra ut sin bostadsrätt i andra hand då hon bodde hos sin sambo. Så blev det, vi skrev ett kontrakt om att hyra hennes lägenhet i 6 månader. 6 månader är inte länge och särskilt roligt är det inte att bo i en lägenhet som man vet att man inte kommer bo i om ett år, men man hinner åtminstone komma in på arbetsmarknaden och skapa kontakter som förhopnningsvis gör att man får en ny lägenhet och har man riktig tur kan detta vara ett förstahandskontrakt.
Problemet i mitt fall blev att ett par veckor innan inflyttning stötte det hela på patrull. Styrelsen i den lokala bostadsrättsföreningen krånglade och var mycket trevksamma till att bostadsrättsinnehavaren skulle få hyra ut i andrahand. I ett papper till föreningen var vi tvugna att berätta vilka vi var och intyga att jobb fanns. Lyckligtvis löste det sig och vi fick styrelsens förtroende att hyra av bostadsrättsinnehavaren i 6 månader. Det innebär egentligen attt i samma stund som vi flyttade in i lägenheten var vi tvugna att påbörja letandet efter en ny lägenhet. Det kändes för mig ganska kränkande att en tredje part kunde ifrågasätta ett avtal skrivet mellan ägaren till lägenheten och mig som skulle bo i lägenheten under tiden som hon inte skulle bo där. För att inte tala om att det borde vara mycket kränkande för ägaren som betalat stora pengar för en lägenhet som hon tydligen inte själv får bestämma över.
Fösta tiden i den nya lägenheten bemöttes vi dessutom med stor skepsis från övriga bostadsrättsinnehavare och många ifrågasatte om andrahandsuthyrningen verkligen hade skett i behörig ordning. Min berättelse är troligtvis ganska ljum om man jämför med vad många tvingas utstå som ska in på bostadsmarkanden i våra större städer.
Vi har alltså ett problem som till stor del går att lösa med enkla medel. Många unga och övriga också för den delen är i skrikande behov av att hyra en bostad, om så bara för ett tag så att de kan komma in på bostadsmarknaden. I andra änden finns många människor som idag äger en bostadsrätt eller hyr en hyresrätt men för tillfället inte bor i den. Matchningen av dessa borde knappast vara ett problem då blocket och diverse bostadsuthyrningssidor kryllar av annonser. Men sen finns det människor som inte äger lägenheten som har rätt att hindra andrahandsuthyrningen.
Nu har lyckligtvis regeringen presenterat en rad förslag för att minska bostadsproblemen och ett av förslagen som kommer är att minska styrelsernas möjlighet att stoppa uthyrning av en bostadsrätt i andra hand. Det går alltså inte längre hindra människor från att hyra i andra hand med motiveringen att man behöver boende som bryr sig om sin boendemiljö och är med på städdagar etc. Det är en stor seger för den fria avtalsrätten och och bostadsrätten ska överleva som boendeform är det ett måste att modernisera. Jag är mycket nöjd med detta förslag och är övertygad om dettta förslag faktiskt kommer att lösa många problem.
I Storstäderna är det ett betydligt större problem. 2007 bestämde jag mig för att flytta till Malmö pga arbete. Att hitta lägenhet i Malmö visade sig vara svårare än jag först trodde. Självklart var ett förstahandskontrakt inte att tänka på. Jag var inte inne på arbetsmarknaden och hade inte stått i någon bostadskö. Bostadsrätt var heller inte att tänka på eftersom jag inte hade fast anställning. Istället var det andrahandskontrakt som blev lösningen. Via blocket hittade vi en lägenhet där en ung kvinna ville hyra ut sin bostadsrätt i andra hand då hon bodde hos sin sambo. Så blev det, vi skrev ett kontrakt om att hyra hennes lägenhet i 6 månader. 6 månader är inte länge och särskilt roligt är det inte att bo i en lägenhet som man vet att man inte kommer bo i om ett år, men man hinner åtminstone komma in på arbetsmarknaden och skapa kontakter som förhopnningsvis gör att man får en ny lägenhet och har man riktig tur kan detta vara ett förstahandskontrakt.
Problemet i mitt fall blev att ett par veckor innan inflyttning stötte det hela på patrull. Styrelsen i den lokala bostadsrättsföreningen krånglade och var mycket trevksamma till att bostadsrättsinnehavaren skulle få hyra ut i andrahand. I ett papper till föreningen var vi tvugna att berätta vilka vi var och intyga att jobb fanns. Lyckligtvis löste det sig och vi fick styrelsens förtroende att hyra av bostadsrättsinnehavaren i 6 månader. Det innebär egentligen attt i samma stund som vi flyttade in i lägenheten var vi tvugna att påbörja letandet efter en ny lägenhet. Det kändes för mig ganska kränkande att en tredje part kunde ifrågasätta ett avtal skrivet mellan ägaren till lägenheten och mig som skulle bo i lägenheten under tiden som hon inte skulle bo där. För att inte tala om att det borde vara mycket kränkande för ägaren som betalat stora pengar för en lägenhet som hon tydligen inte själv får bestämma över.
Fösta tiden i den nya lägenheten bemöttes vi dessutom med stor skepsis från övriga bostadsrättsinnehavare och många ifrågasatte om andrahandsuthyrningen verkligen hade skett i behörig ordning. Min berättelse är troligtvis ganska ljum om man jämför med vad många tvingas utstå som ska in på bostadsmarkanden i våra större städer.
Vi har alltså ett problem som till stor del går att lösa med enkla medel. Många unga och övriga också för den delen är i skrikande behov av att hyra en bostad, om så bara för ett tag så att de kan komma in på bostadsmarknaden. I andra änden finns många människor som idag äger en bostadsrätt eller hyr en hyresrätt men för tillfället inte bor i den. Matchningen av dessa borde knappast vara ett problem då blocket och diverse bostadsuthyrningssidor kryllar av annonser. Men sen finns det människor som inte äger lägenheten som har rätt att hindra andrahandsuthyrningen.
Nu har lyckligtvis regeringen presenterat en rad förslag för att minska bostadsproblemen och ett av förslagen som kommer är att minska styrelsernas möjlighet att stoppa uthyrning av en bostadsrätt i andra hand. Det går alltså inte längre hindra människor från att hyra i andra hand med motiveringen att man behöver boende som bryr sig om sin boendemiljö och är med på städdagar etc. Det är en stor seger för den fria avtalsrätten och och bostadsrätten ska överleva som boendeform är det ett måste att modernisera. Jag är mycket nöjd med detta förslag och är övertygad om dettta förslag faktiskt kommer att lösa många problem.
söndag, april 15, 2007
Vår i Malmö

I det här underbara vädret var en promenad i solskenet ett absolut måste. Gav mig ut på en liten rundvandring i Malmö, där jag tillbringar en stor del av min tid. Av en ren slump kom jag in i Pildammsparken. Helt underbart att ströva omkring i denna enormt vackra park. Detta står i kontrast till upploppen i stadsdelen Rosengård i går kväll. Stenkastning mötte brandbilar som försökte komma in i stadsdelen. Det är enormt tragiskt.

Hur som helst, ikväll ska jag försöka se debatten mot Sverigedemokraterna som moderaterna tar i TV8. Ska se om de lägger ut den på nätet ikväll. Imorgon levererar Anders Borg bårbudgeten. Det ska jag naturligtvis kommentera imorgon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)