Omodern, odemokratiskt och slutet

Ja den salvan levererar tidigare justitieminister Thomas Bodström mot sitt parti och tillägger att arbetsformerna är "sekteristiska" Det är ord och inga visor och bekräftar den bild jag som utomstående målade upp av Socialdemokraterna i ett tidigare inlägg. Nu borde t.o.m den mest inbitne SSU-are reagera på slutenheten i partiet. Socialdemokraterna är inget öppet parti, de väljer inte sina företrädare på ett öppet sätt och de tar inte fram sin politik på ett öppet sätt. Att ta fram politik lämnar man till mindre förhandlingsdelegationer på sina kongresser. Man tror att politiken fungerar som i fackföreningarna, dvs man lämnar til en mindre grupp att sköta framtaganden av politiken. Framförandet av denna politik låter de däremot hela partiet sköta. Thomas bodström är inte vem som och partiet borde lyssna på honom.

Innebär detta att Socialdemokraterna öppnar upp för en diskussion om öppenhet iallafall? Troligen inte. S-kännaren Christer Isaksson konstaterar att en Socialdemokrati som är öppen kommer att falla sönder. En Socialdemokratisk ledares uppgift är inte att öppna upp påverkansformerna i partiet utan att till varje pris hålla samman partiet, sluta leden som de gamla s-pamparna brukar prata om. Ett sådant parti  har inga förutsättningar att vara öppet.

Det finns enligt mitt sätt att se det inget modernt, rebelliskt, progressivt eller nytänkande att vara medlem i Socialdemokraterna eller dess ungdomsförbund SSU. Tidigare kallades alltid SSU för RUF (regeringens ungdomsförbund). Detta har de fastnat i och SSU känns minst sagt mossigt.

Andra bloggar: Mikael Andersson

Elefanten i rummet

Idag presenterade miljöpartiet sin skuggbudget. Vi kan då konstatera att oppositionspartierna står längre ifrån varandra än någonsin. Det är partiets som kommer få svår att sätta sin ned vid förhandlingsbordet och komma överens om en gemensam politik. Nu verkar ju iofs socialdemokraterna mest lägga sitt krut på härvan i Stockholmsdistriktet så något fokus på budget och sakpolitik har de inte.

Men inte desto mindre presenterade miljöpartiet idag sin skuggbudget. Man påstår att regeringen inte gör tillräckligt för att hantera arbetslösheten. Som svar på detta pumpar man ut pengar till kommunerna för att lösa situationen. Ytterligare pengar är ju alltid välkommet till kommunerna men jag är tveksam till att det är just detta som ska skapa jobb. Om vi med offentliga medel bara kunde pumpa ut pengar och se arbetslösheten sjunka i takt med att pengarna rullade så hade ju arbetslösheten varit väldigt enkel att lösa. Nu är ju inte så fallet. Tvärtom kan vi se att ju mer statliga program ju mer byråkratiserat blir systemet och ju färre blir jobben.

Vi måste våga se att elefanten står i rummet och ingen vågar prata om den. Det handlar om en stel och oflexibel arbetsmarknad med alldeles för stora trösklar. Detta är forskningen tydlig med. Det finns ingen genväg till att få människor i arbete. Ett gott klimat för att bedriva företag kombinerat med en flexibel arbetsmarknad ger bästa förutsättningar för ett råda bot på den höga arbetslösheten. För oss i Centerpartiet är det t.ex viktigt att påpeka att det är bättre med en lite lägre lön i början  av sin karriär än att inte ha någon inkomst alls i år efter år. Jag vill se en arbetsmarknad med betydligt större rörlighet än idag. Jobbpengen skrev jag om i lördagens BLT och onsdagens Sydöstran. Jobbpengen utmanar på allvar arbetsförmedlingens arbete. Det måste också kosta mindre att anställa. Det finns så många där ute som är beredda att anställa om det kostade lite mindre. Ska inte dessa få pröva vingarna? Jag tycker de ska få det.

Vi måste våga prata om elefanten i rummet.

Besöker gärna er!

Riksdagskampanjen är redan igång. Och som ni säkert redan märkt har C i Blekinge tagit beslut om hur Riksdagslistan ska se ut. Jag vill då säga att jag vill väldigt gärna besöka din förening eller ditt företag. Skicka ett litet mail eller slå en pling så ska vi nog kunna ordna ett litet möte.

Amatörpartiet Socialdemokraterna

"Det hanteras av Stockholms arbetarekommun, det är de som nominerat honom till partistyrelsen"
Ja ungefär så sade både Stefan Löfvén och Carin Jämtin om Omar Mustafa för ett tag sedan. Därefter har mycket vatten runnit under broarna. Omar Mustafa fick lämna efter att Stefan Löfvén plötsligt vände och krävde att Omar valde mellan socialdemokraternas partistyrelse och Ordförandeskapet i Islamska förbundet. Diskussionen därefter har varit hur detta över huvud taget kunde hända i ett parti med socialdemorkaternas föreningstradition. Ja det kan man verkligen undra.

För det första verkar det som att Socialdemokratiska valberedningar behöver utbilda sig eller avskaffas. Tydligen är det inte valberedningar som lägger förslaget utan vissa geografiska områden har rätt till en viss representation. Det är sedan de som avgör vilka som besätter dessa platser. Ytterst märkligt. På detta sätt har Stefan Löfvén tydligen inget inflytande över partistyrelsens uttalanden utan deras uttalanden och ställningstaganden är det respektive arbetarekommun som ansvarar för. Då kan man ju dra slutsatsen att någon valberedning behövs inte. Det verkar ju inte heller som att valberedningen ställts särskilt många frågor kring ledamöternas hållning i olika frågor. Den socialdemorkatiska partikongressen är bara ett transportkompani där respektiva ombud inte har något ansvar alls. Då förvandlas konkressen till ett jippo där diverse socialistiska slagord ska hamras ut till folket.

Nu blossar det upp en stor diskussion i Socialdemokraterna som riskerar att splittra hela partiet. Flera socialdemorkater lämnar nu partiet. Vissa gör det för att de anser att det var fel att tvinga Omar att avgå. Vissa andra för att det var fel att över huvud taget välja in honom i styrelsen.

Så klantigt som detta är hanterat är svårslaget. Massor av olika budskap från samma personer i socialdemokratiska partitoppen. Sedan tveksamheter kring valberedningens funktion och nu en efterföljande diskussion där olika fraktioner kritiserar partiet från olika håll.

Vem vill jobba till 75 år?

Just hemkommer från en härlig joggingtur känner jag mig tvungen att skriva några rader om det jag funderade på under nyss nämnda löprunda. Pensionsutredningen kom ju igår och mycket fokus ligger just på delen som behandlar framtida pensionsålder där man bland annat vill införa ett nytt begrepp -riktålder. Jag menar att fokus bör ligga på annat än pensionsåldern.

Visst är det viktigt att våga diskutera åldern för pensionering. Den demokrafiska utvecklingen, dvs sammansättningen av befolkningen går emot ett läge där allt färre ska försörja allt fler. "Festen" som varit under många decennier där vi har kunnat se ökade reformutrymmen, välfärdsreformer och generösa bidragssystem kommer att få ett brutalt slut. Jag upprepar: Allt färre ska försörja allt fler. Befolkningen blir ju också allt äldre. Med höjt välstånd brukar också barnafödandet sjunka vilket naturligtvis också komplicerar läget. Så visst måste vi diskutera en justerad pensionsålder.

Men problemet idag är att pensionsåldern de facto inte är 65 utan många trillar ur och känner att det går inte en dag till långt innan den tänkta pensionsåldern. samtidigt finns det många pigga 67-åringar som gärna hade jobbat något år till om de fick det. Jag men att vad vi måste fokusera på framöver är

För det första måste arbetsmiljön vara god så att kroppen inte förslits i förtid. Ingen tjänar på att axlar och knän bokstavligt talat är ur led. Ingen tjänar heller på att människor går in i den berömda väggen 5 år efter de kommit in i arbetslivet. En stor del av problematiken bottnar i att det är så få som byter karrirär mitt i arbetslivet. Har du en gång kommit in på en bana så tenderar du att stanna där tills arbetslivet är avklarat. Då riskerar de sista åren att förvandlas till en transportsträcka där man enbart längtar tills man passerar datumet i kalendern markerat med "äntligen pension". Kanske skulle många må bättre om de exempelvis arbetade med skrivbordsarbete ett antal år för att sedan byta karrirär och gå över till att bli florist eller bagare.

För det andra måste vi se till att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Vi kan inte på allvar diskutera hur de äldre ska jobba längre samtidigt som de yngre knackar sina knogar vita på arbetsmarknadens dörr utan gensvar. Det går år efter år innan man ens fått in en fot innanför arbetsmarknaden. 2006 när jag kandiderade till riksdagen senast ansåg jag kampen mot ungdomsarbetslösheten vara det viktigaste som låg för oss. Nu 7 år senare anser jag ungdomsarbetslösheten vara en ännu viktigare fråga.

För det tredje måste många heliga kor föras till slakt. Vi har en arbetsmarknad som är överreglerad och en stelbenthet som t.o.m får brittiska byråkrater att dregla över lagboken. Jag och Centerpartiet menar att ingångslönerna är för höga. Är det inte bättre att få en lite lägre lön något år och få arbetslivserfarenhet än att gå arbetslös år efter år och inte få någon lön alls. Vi menar också att arbetsrätten måste ändras. Det handlar inte om att införa en vilda västern på arbetsmarknaden utan att titta över ett system som diskriminerar ungdomar och utlandsfödda. Tryggheten ligger inte i att ha samma jobb hela livet igenom utan att veta att om jag blir av med mitt jobb kommer jag att få ett nytt jobb snart. Detta är forskningen överrens om. Arbetsmarknaden är alldeles för stel i Sverige.


Det finns med andra ord många heta potatisar att titta över innan pensionsåldern blir den högsta prioriteten. Låt oss ta en seriös diskussion om detta!

Men att jobba till 75 tror jag inte det finns någon större risk för. (Om man inte gärna vill)

Välkommen satsning på Blekinge

Blekinge kommer att få 10 miljoner kronor ur regeringens tillväxtsatsning. Det är iallafall vad som föreslås i vårpropositionen. Blekinge är ju som bekant ett län som drabbats extra hårt av konjunkturnedgången och en extra satsning för att hjälpa till på traven att komma på fötter igen är naturligtvis välkommen. Arbetslösheten i Blekinge är på tok för hög och når egentligen kontinentala nivårer, den måste knäckas!

2a på Riksdagslistan bäddar för framgångar i September 2014

I eftermiddags blev det klart. Jag är en av toppkandidaterna på Riksdagslistan för Centerpartiet i Blekinge. Som 2:a på listan är förutsättningarna inför valet nästa år mycket goda. Jag gick in i medlemsomröstningen med förhoppning om att komma topp 3 i medlemsomröstningen och topp 3 på Riksdagslistan. I medlemsomröstningen lyckades kampanjen samla ett brett stöd för jobb, närhet och framtidens Blekinge. När medlemmarna hade sagt sitt fick jag näst mest röster internt i partiet och det bäddar för en riktigt laddad valrörelse. Tillsammans med de andra på Riksdagslistan är jag nu helt inställd på att Centerpartiet i Blekinge ska återta riksdagsmandatet och genom personvalskampanjen vill jag företräda Blekingarna efter valet. Jag är helnöjd med resultatet.

Låt oss börja med att jämföra med läget för 8 år sedan då jag senaste stod på Riksdagslistan i Blekinge. Då slutade jag som 12 i medlemsomröstningen, nu slutade jag som tvåa. Detta visar att den resa jag gjort genom länet i avdelningar och kretsar givit ett stöd för de idéer och tankar jag fört fram. 2006 gjordes ingen sådan resa. Att bygga kampanjen ur internt engagemang har varit nyckeln i denna framgångsrika interna valrörelse.  Det stöd och den hjälp jag fått från flera i partiet denna gång särskiljer också sig från förra gången. Då stöddes jag i princip bara av ungdomsförbundet i det läge jag offentliggjorde att jag tänkte ställa upp. Denna gång har jag fått ovärderligt stöd och hjälp från såväl erfarna som nya unga medflemmar.

Jag har också använt sociala medier i stor utstäckning och det kommer givetvis att fortsätta. Jag har genom facebook, twitter, youtube med mera fört in kampanjen på arenor som blir väldigt viktiga framöver. jag ser de sociala medierna som ett torg där dialog måste finnas på samma sätt som i verkliga livet. Jag är giventvis tacksam för all spridning av dessa kanaler. Ju fler "gilla" desto bättre.

Nu kommer arbetet att gå in i ett alltmer intensivt skede och med 110 % fokus ser jag fram emot valet. Lita på att ni kommer att få se mig överallt i länet. Nu ska jag tillsammans med kampanjen bygga upp en kampanjorganisation och vill du vara en del av denna ska du inte tveka att höra av dig till mig. Mer information om hur just du kan hjälpa till kommer också längre fram. Det kommer att vara möjligt att bidra ekonomiskt till kampanjen. Det är inte billigt att bedriva kampanj. Det ska tryckas broschyrer, flygblad, annonser ska köpas, webbisida ska byggas upp. Alla bidrag är givetvis välkomna.

Kampanjen kommer precis som hittils att fokusa på Jobb och närhet i framtidens Blekinge. Jag tror på entreprenörer och småföretagare som skapas jobb och förutsättningar för välfärd i såväl Bräkne-Hoby som i Mörrum. Jag tror att makten måste flyttas tillbaka från Bryssel och Stockholm och återgå till oss ute i landet. Endast genom att decentralicera kan vi återfå förtroendet för politiken och skapa möjligheter i hela landet. I Riksdagsbänken kommer jag att kämpa för att just Riksdagen ska bli mindre mäktig till förmån för landets olika delar. Centralmakten vet inte vad som är bäst i Sölvesborg eller Karlskrona, det vet de bäst själva och centralmakten vet inte hur man skapar tillväxt i Olofström, det vet bara Olofströmarna själva.

Våra motståndare tror inte på våra idéer om att mångfald är bra och bidrar till att höja kvalitén. Våra motståndare vill göra dina val åt dig. Det blir ett kallt byråkratiskt samhälle. Vi måste stå upp för att det är när människor med hjärta och engagemang bygger upp sin dröm som det blir verligt bra. Det är dessa människor som skapar välfärd i samhället. Jag kommer att kämpa för dem.

Nu är riksdagsmandatet bara 526 dagar bort. Det är 526 dagar som ägnas åt att kämpa för ytterligare stöd stöd för den politik jag och Centerpartiet i Blekinge vill föra i Riksdagen. Jag är så otroligt taggad inför uppgiften att vinna riksdagsmandatet.

Valrörelsen har börjat!

Ska (s) välja den vänsterpopulistiska vägen eller en väg till regeringsduglighet?

För 6 år sedan innehade socialdemokraterna makten i Sverige. Ett parti som valet innan (2002) fick ett valresultat på över 40 %. Ingen tvekade då på att detta Sveriges största parti kunde regera Sverige eftersom det hade gjort så i många år. Socialdemokratern hade ju trots allt lyckats regera landet utan total kollaps. Nu är läget annorlunda och det finns verkligen anledning att fundera på om detta forna regeringsparti reder ut att regera Sverige i framtiden. Populism, inre slitningar och en vänster som är argare än någonsin riskerar att göra slut på socialdemokraternas eventuella regeringsinnehav fortare än det kom till stånd.

För det första har vi sett ett parti som under 6 år i opposition lagt sitt fokus på att till varje pris kritisera regeringen i allt som görs. Antingen är det "för lite och för sent" eller så är det någonting som "riskerar statens finanser och är ofinansierat". Det fascinerande är att det ofta är samma åtgärder som ena månader är det ena och andra månaden det andra. Mona Sahlin och Håkan Juholt var bägge bärare av denna ohämmade populism. Med Stefan Löfvén hoppas många att s-politiken återigen ska bli mer realistisk. Vi får se.

För det andra håller partiet just nu på att slitas isär. På ena sidan har vi vänstern i partiet som vill ha vinststopp i välfärden, ett beslut som skulle skicka Sverige ca 40 år tillbaka i tiden. På andra sidan har vi Löfvén som försöker lugna vänstern och istället säga att hindra vinst i välfärden låter sig inte göras. Här har Löfvén ett enormt problem. Å ena sidan måste han göra vänstern i partiet nöjd och han måste dessutom visa mittenväljare att Socialdemokraterna är min själ ett parti man kan lita på. På kongressen i slutet av veckan får vi veta om de väljer den vänsterpopulistiska vägen eller den mer realistiska. I bägge fallen kommer olika falanger givetvis att bli besvikna.

För det tredje hotar vänstern utanför partiet dvs Vänsterpartiet med att göra valrörelsen till samma mardröm för Löfvén som den var för Mona Sahlin. Redan nu proklamerar Jonas Sjöstedt att de vill regera tillsammans med Löfvén. Om hotet ständigt finns att vänsterpartiet kan komma att vara med i en eventuell rödgrön regering kommer mittenväljarna att fly från Socialdemokraterna och även miljöpartiet.

Slutsatsen måste bli att Socialdemokraterna håller på att förinta sig själva som ett realistiskt regeringsalternativ.

Rapport från centerstämman

Centerstämman är i full gång och är nu inne på sin andra dag. Mediaintresset är naturligtvis enormt efter de diskussioner som varit de senaste månaderna. Men om media trodde att de skulle få se bråk blir de besvikna. Visst finns det områden där åsikterna går i olika riktningar men det är ju detta som skapar dynamiken i politiken. Om man däremot vill vara med i ett likformat parti där alla måste tycka exakt likadant får man leta efter ett annat parti.

Men flera beslut har nu redan fattats och det finns mycket intressant att hitta:

- Vi är liberala. Vår liberalism är social, grön och decentralistisk. Därmed har vi med förkrossande majoritet satt ned foten och kommit ut ur den ideologiska garderoben på riktigt. Liberalismen är inkluderande och bred.

-Vision om ett samhälle utna kärnkraft.

-Behålla arvslotten

Fler beslut kommer med jämna mellanrum under stämman. Jag själv har gjort två inlägg: Ett om frihetsbegreppet och ett om mindre brant skatteskala. Jag ser det som väldigt viktigt att vi inte kör vidare med ett repressivt skattesystem. Beslut i den frågan kommer inom kort.

Sveriges bästa idépogram

Tror inte att någon missat att Centerpartiet är på gång att anta ett nytt idéprogram. Diskussionerna som varit under vintern/våren har varit de mesta ideologiska i partiet på mycket länge. Samtidigt som sossarnas idéprogram mottagits med en axelryckning och på sin höjd har någon ombudsman försökt länka till programmet men någon diskussion har det verkligen inte blivit. Det visar att medan det trötta gråa sossepartiet inte orkar med idedebatt tar Centerpartiet sig an att bli idémotorn i svensk politik. Det nya förslaget till nytt idéprogram är riktigt bra och kommer att samla centerpartisterna kring en vision om en bättre värld.

För den som inte läst förslaget till idéprogram så rekommenderar jag detta. Det är en trevlig läsning och man märker att det är skrivet av en rörelse som går i takt med sin samtidens frågeställningar samtidigt som vi vågar ta ut svängarna inför framtiden. Jag kommer med stolthet att representera Blekingedistriktet på framtidsstämman. Efter stämman går vi stärkta in emot en valrörelse där vi siktar mot nya valframgångar.

Ta nu debatten mot Löfvén Reinfeldt

Jag tyker att Reinfeldt ska tacka ja till en debatt mot Stefan Löfvén. Det finns ingen anledning att bete sig på det sättet de bägge herrarna gör just nu, ett skyttegravskrig utan vinnare. Samtidigt kan man undra vad Stefans nyvunna intresse för debatter kommer ifrån

Vi kommer ju ihåg att Stefan Löfvén sedan han tillträtt som ledare för socialdemokraterna gjort det till sitt signum att hålla sig undan. Under det första halvåret var det inte många gånger man fick en skymt av sosseledaren i media. En bekant till mig körde på E4an i höstas och läste en skylt som satts upp på en åker med texten "undrar om Stefan Löfvén har ljus eller mörk röst".
Varje gång Stefan hade skrivit en debattartikel eller liknande drog han sig genast tillbaka och försvann från offentligheten. Mot denna bakgrund är det svårt att förstå varför Stefan är så angelägen om en debatt nu, när han varit sådan motståndare hittils.

Jag tycker dock att Reinfeldt snarast ska ta debatten mot Stefan Löfvén. Han har givetvis ingenting att förlora på en sådan debatt. Stefan slänger sig med klyschor och är en maskin av floskler. I en debatt tvingas han förklara vad det konkret innebär att "satsa på framtiden" och att "investera ur krisen" Min bedömning är att Stefan Löfvén kommer att förlora en debatt mot Reinfeldt. '

Jag är inte heller helt säker på vilka Löfvén företräder. Är det s, s och v, s v och mp eller s v mp och sd? Det svajar med andra ord rejält i oppositionslägret. Jag tror att Stefan tänker sig att företräda enbart s. Men med strax under 30% av väljarna bakom sig enligt opinionsmätningarna är det märkligt att tro att Stefan kan bilda regering och då frågar man sig vilka han ska samarbeta med. Snart är det dags att fråga oppositionen vem som är deras ledare. Kommer Sjöstedt att acceptera att någon annan företräder dem?


Bloggtips: Mikael Andersson
Andra bloggar om: Reinfeldt, Löfvén, Alliansen






Mot detta står alliansen som visat att vi kan styra Sverige och har så gjort vi snart 8 år. Det är fyra partier som vill och kan regera och har en gemensam politik.

Nätomtanke - Deal?

Dessvärre hade jag inte möjlighet att se uppdrag granskning ikväll som behandlade ämnet näthat, men jag ska se det så snart jag har möjlighet.

Näthatet har funnits så länge internet har funnits. Denna typ av hat är precis som annat hat avskyvärt. Många av de som sprider hatet på nätet är anonyma eller gömmer sig bakom fiktiga namn i kommentatorsfält eller liknande. Andra använder sina riktiga namn och sprider sin dynga. Men det gemensamma är att det är någon som på tryggt avstånd sprider hatkommentarer om andra. Kommentarer dessa fega ynkryggar aldrig skulle våga säga rakt till personen de ger sig på. Men på nätet är det lättare att skriva något eftersom man inte kan se reaktionen eller måste försvara sitt uttalande. 

Många är de bloggar och twitterkonton som producerar hyllmetervis med dynga varje dag vars enda syfte är att smutskasta andra eller att få upprättelse för egna misslyckanden genom att hoppas att omgivningen också misslyckas. Inte sällan uppenbarar de sig på twitter genom tecknade profilbilder, olika typer av korsriddarsymboler eller liknande. Frågan vad man ska göra åt detta är inte så lätt. Rättshaverister är så upptagna av detta att de inte ser något fel i det de gör och sporras naturligtvis av att man bemöter det de säger, väldigt klassiskt. Ska man polisanmäla? Jag vet inte. 

Jag tycker att vi istället för näthat börjar med lite nätomtanke istället. Deal?

Annie visar vägen

Igår kväll satt vi ett gäng centerpartister och tittade på Annie Lööfs tal från kommundagarna. Det är ett helt fantastiskt tal som tar upp allt som vi Centerpartister tycker är viktigt. Många var de goda kommentarerna om talet och alla var eniga om att hon verkligen tog revansch. Vilket tal! Jag skulle vilja gå så långt som att säga att Annie är den partiledare med bäst retorisk förmåga och det har bara blivit bättre av all smutskastning mot henne. Vi är verkligen fulla av arbetsglädje efter ett sådant ta. Talet är en vitamininjektion av sällan skådat slag. Den som räknar ut C gör ett ödesdigert misstag, det är en sak som är säker.

Andra bloggare: Mikael Andersson , Anna-Karin Sjölander , Christian Ottosson

Bättre matchning på Ronnebys arbetsmarknad

Centerpartiet i Ronneby har under hösten presenterat två förslag med anledning av den riktigt höga ungdomsarbetslösheten i Ronneby. Dels presenterade vi vårt förslag om jobbank och dels om kompetensråd. Delen om kompetensråd driver Centerpartiet nu i utbildningsnämnden och på nästa sammanträde kommer förslaget upp som en diskussion. Här kommer förslaget.

CenterPartiet i Ronneby föreslår att kommunen inrättar ett kompetensråd.

 

 

Svenskt Näringsliv presenterade 2013-01-28 sitt resultat från mätningen av näringslivsklimatet i Sveriges kommuner. Ronneby kommun får generellt sett bättre omdömen än förra året men på ett område ser det sämre ut, nämligen skolans attityder till företagande. Centerpartiet ser det som viktigt att satsningar görs för att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv. Vi föreslår inrättande av ett kompetensråd.

Bakgrund KOMPETENSRÅD

Många yrkesområden upplever idag en brist på kvalificerad arbetskraft. Med den utbildningsdimensionering som finns idag och om ungdomars studieval inte ändras kommer bristen på arbetskraft att bli omfattande på sikt inom vissa områden. Inom teknikområdet visar beräkningar totalt sett på en relativt balanserad arbetsmarknad men på en brist på rätt kompetenser. Samma trend visas på vissa hantverksyrken. För att motverka en utveckling där framförallt unga skaffar sig en utbildning som inte leder till jobb, alternativt inte utbildar sig alls, vill vi inrätta ett kompetensråd. I detta råd kan finnas representanter för t ex. näringsliv, arbetsförmedling, skola och kommun. Syftet ska vara att löpande föra en dialog om hur kompetensbehovet ser ut och hur skolan kan anpassa sina utbildningar för att möta morgondagens behov inom olika områden.

 

Tim Svanberg (c)

1e Vice Ordförande Utbildningsnämnden Ronneby

Företagarna trivs bättre i Ronneby

Dagens industri brukar år efter år pryda sitt tidningsomslag med en bild på Ronneby och texten "här är företagandets villkor sämst". Det har naturligtvis varit mycket tråkig läsning. Men förra året började det vända. Ronneby kommun ökade med 14 placeringar. Viss förvarning om att vi låg bätte till än året innan hade jag faktiskt fått. Jag träffade en representant för svenskt näringsliv på Centerpartiets kommundagar förra året och när jag presenterade mig som centerpartist från Ronneby hajade han till med orden "vad kul, där börjar ju hända saker". 

Årets mätning är också munter läsning. Vi har en lång väg att vandra och det är vi fullt medvetna om, men sakta men säkert har Ronnebyalliansen ändrat riktning och det ger utslag i mätningarna. Det ser bätte ut på i stort sett alla områden. Det som är ett litet smolk i glädjebägaren är "skolans attityd till företagande" som Har blivit sämre.  Här har vi ifrån Utbildningsnämnden en hel del att göra. Centerpartiet har tillsammans med alliansen påbörjat detta arbete. Det handlar om mentorsgrupp mot skolan, samarbetsprojekt med lokala företag och liknande. Vi har också fört fram tankar om ett kompetensråd och driver nu detta i Utbildningsnämnden. Så arbetet är redan igång men vi måste växla upp.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det ser bättre ut med företagsklimatet än förra året och bör väl ge någon rankingplacering upp när detta presenteras i April. Skolan är ett område vi måste prioritera när der gäller attityder till företagande.

Är det en öppning gentemot sd Löfven?

Socialdemokraterna närmar sig återigen Sverigedemokraterna såväl politiskt som retoriskt. Nu handlar det om arbetskraftsinvandring som socialdemokraterna propagerar emot på beställning från LO. Att socialdemokraterna och LO oroar sig över att människor kommer hit och tar jobben är väl knappast någon nyhet. Med svepskäl som att det handlar om de utländska arbetarnas arbetsvillkor vill man med alla till buds stående medel stoppa arbetskraftsinvandringen. Problemet med det argumentet är att de utländska arbetarna knappast får det bättre av att bli kvar i sitt land. Vem tror att exempelvis de Thailändska arbetsvillkoren är bättre än svenska?
Det börjar bli dags för Löfvén att skapa en egen politik och inte bara göra beställningsjobb från LO-borgen. Kanske får vi återigen höra slagord som "Go home" från den socialdemokratiska maktsfären i nästa valrörelse. Jimmie och Stefan har hamnat i samma ringhörna

Media: Expressen ledare, Svd, Aftonbladet, DN
Bloggar: Mikael Andersson 1, Mikael Andersson 2 Martin Moberg, Knuff om arbetskraftsinvandring

Framtiden stakas ut i Maramö

Nu är det bestämt att det blir ett möte för alliansen hos Annie Lööf i Maramö. När Annie tog upp diskussionen om alliansen 2.0 förra sommaren var det en och annan folkpartist och kristdemokrat som surnade till, men moderaternas Fredrik Reinfeldt tackade ja till inbjudan och sedan följde då Björklund och Hägglund. Mötet är viktigt för att gjuta nytt hopp i alliansen som faktskt på många sätt gått in i en lägre reformtakt på senare tid. Nu behövs det en rejäl omstart i Alliansen och jag är övertygad om att Annie kommer att dra igång det arbetet med bravur. Valrörelsen 2014 kommer att stå mellan en allians med nya vitamininjektioner och en splittrad opposition bestående av fyra starkt olika viljor.

Läs även: Mikael Andersson

Flip-floppande socialdemokrater i Ronneby är inte att lita på

Socialdemokraterna i Ronneby är inte att lita på. De byter åsikter oftare än andra byter underkläder. Det verkar dessutom som att den ena socialdemokratiska handen inte vet vad den andra gör. I flera fall under den innevarande mandatperioden har den socialdemokratiska partiet flip-flopet på ett sätt som äventyrar förtroendet för politiker. Vilken åsikt kan man anta att (s) har? Jag vet inte.

Min erfarehet är att socialdemokraterna i Ronneby definitivt talar med kluve tunga och den ena socialdemokratiska handen vet inte vad den andre gör. Det är inte särksilt ovanligt att socialdemokraterna i en nämnd för en politik och när den kommer till Jan-Anders bord så är det helt andra bullar som gäller. Låt mig ta exemplet om flygtekniskt gymnasium. Här driver socialdemokratera tillsammans med alliansen på i Utbildningsnämnden om att det är viktigt att ett sådant kommer till stånd i Ronneby. Flera socialdemokratiska företrädare i nämnden pratade under förra året om hur viktigt det är med denna satsning för Ronneby och jag kunde bara hålla med. Någon vecka senare bestämmer sig Jan-Anders Palmqvist för att det inte är så viktigt längre utan drar bort finansiering för att fortsätta projektet i socialdemokraternas budgetalternativ. Nu säger sig socialdemokraterna ha Ronnebys skuldsättning för ögone och vill därför inte fortsätta projektet. De socialdemokrater som bara någon vecka tidigare hade argumenterat för ett flygtekniskt gymnasium hade plötsligt ändrat sig. Flip-flop var ordet.

Ett annat exempel är från budgetdiskussionen under 2011 när socialdemokraterna i Utbildningsnämnden bestämmer sig för att lägga ned någon utan skolorna i Backaryd/Hallabro. Vilken av skolorna vägrade de svara på, det skulle som de sade vara en senare fråga. Jag och Lennarth Förberg pressade flera gånger företrädarna för (s) men utan framgång. Det var helt enkelt för dyrt att bedriva skola på bägge orterna resonerade (s). Det dröjde inte länge innan socialdemokraterna återigen hade ändrat sig och nu ville ha bägge skolorna kvar. Det var samma visa denna gång, Jan-Anders överprövade nämndsledamöternas ställningstagande. Frågan är hur (s) kommer att agera i frågan framöver, kommer de återigen att slänga upp en stängning av skolorna på bordet? Ingen vet. Flip-flop var ordet.

Detta visar tydligt på att socialdemokraterna i Ronneby inte är att lite på. Ena stunden tycker de så, andra stunden tycker de si. Det visar också tydigt att vi inte kan låta ett styre komma till makten som svänger hit och dit och ger flip-floppolitiken ett ansikte. Att vara socialdemokrat i Ronneby är att tala med kluven tunga.

Kommentarer till barnfattigdomsdebatten

Idag rasar debatten efter uppdrag gransknings program om barnfattidomen igår där det visar sig att flera organisationer har använt felaktiga siffror. Framförallt kan jag konstatera att de politiker som utmålat Sverige som helvetet på jorden för barn ska skämmas. Socialdemokrater och Vänsterpartister har verkligen stuckit ut hakan och ofta hänvisat till det man kallar relativ barnfattigdom. Relativ barnfattigdom har jag hela tiden kritiserat. Det är en av de absolut sämsta mätmetoderna. Relativ fattigdom säger ingenting om hur fattiga människor är. Låt oss ta Ronneby som exempel. Om Ingvar kamprads barn skulle flytta hit med sina barn så skulle den relativa barnfattigdomen i Ronneby öka lavinartat på en enda gång. Det beskriver naturligtvis inte verkligheten.

Men å andra sidan finns det de som säger att det finns inga fattiga barn i Sverige, de finns i Afrika. Det stämmer inte heller. Som Anders W Jonsson sade på sitt besök förra veckan så träffar han i egenskap av barnläkare på ensamstående mammor som inte har råd att hämta ut penicillin till sina barn. Då är det frågan om barn som lever ekonomiskt utsatt. Det är dessa vi måste rikta in insatserna för. Den absolut viktigaste delen i fråga om barnfattigdom handlar om jobb och arbete. Så jobbskapande insatser är det viktigaste. Sedan kommer man inte ifrån att vissa delar av bekämpningen handlar om åtgärder  i bidragssystemet men även att tillse att alla fäder tar sitt ansvar, det finns de som verkligen inte gör detta. Jag tycker att debatten som kommit nu är mycket bra och visar att de mått som socialdemokraterna och andra vänsterpolitiker har använd inte alls är aktuella och till och med felaktiga. Dessutom är det nu mycket viktigt att barnrättsorganisationerna lägger korten på bordet och berättar hur de agerat och varför. 

Statslåneräntan +1 % ???

Ja ungefär så sexigt är förslaget från LO vad gäller vinst inom välfärdsföretag. För mig låter det mest som någon gammal LO-ekonom som fått damma av Klas Eklunds bok och hittat någon rolig formel. Men det är faktiskt inte något skämt utan ett seriöst förslag från LO. Jag tycker personligen att det är både godtryckligt och riktigt riktigt dåligt. Frågan jag ställer mig är varför det ska begränsas till äldreomsorg, skolor och vårföretag. Varför löper de inte linan ut och säger att alla företag där merparten av företagarna är kvinnor skall få sin vinst begränsad till statslåneräntan + 1 %, för det är ju egentligen det som det handlar om. De traditionella kvinnoyrkena börjar frigöra sig och på många håll faktiskt lägga in sin kompetens i ett privat företag och ofta som egna företagare. Det är klart att LO börjar bli oroliga över denna utveckling.